Nobelpristagarens svar på grattis-sms från KI: ”Incredible!”
2020 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till upptäckten av hepatit C-virus. Tack vare pristagarnas arbete går det i dag att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt. Det har räddat livet på miljontals människor. Priset sätter också fokus på vikten av forskning om virus.
Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi delas mellan Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för upptäckten av hepatit c-virus.
När priset presenterades – som alltid den första måndagen i oktober – hade två av pristagarna fått nyheten av Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen och Nobelkommittén vid Karolinska Institutet.
– De var glada och överraskade. Jag fick ringa flera gånger, de satt inte och väntade vid telefonen, berättade Thomas Perlmann.
Maria Masucci, professor i virologi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och ledamot i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, konstaterar att årets Nobelpris i medicin tveklöst går till en stor upptäckt, som mycket väl följer Nobels önskan att belöna det som är till mänskligheten störst nytta. Hon är också nöjd över att priset uppmärksammar området virologi.
– I år med pandemin är det särskilt viktigt att belöna vetenskap inom det här fältet. Vi har i många år underskattat vikten av infektösa sjukdomar, särskilt i vår del av världen. Nu blir vi återigen medvetna om att virus är en viktig del av våra liv och att vi behöver kunna mer om dem, säger hon.
I går skickade hon ett gratulations-sms till Charles Rice, som hon känner eftersom de båda arbetar med tumörvirus.
– Han svarade ”Incredible!”, säger Maria Masucci och skrattar varmt.
Har lett till botande behandling
Hepatit C-virus är en betydande orsak till leverinflammation, hepatit. Viruset, som sprids via blod, orsakar årligen 400 000 dödsfall globalt och är en av de vanligaste orsakerna till levercancer och levertransplantation.
Upptäckten av hepatit C-virus har möjliggjort utveckling av blodtester och nya effektiva läkemedel som har räddat miljontals människors liv.
– Den här sjukdomen har oerhört stor betydelse för global hälsa. Upptäckterna har gjort det möjligt att hitta viruset i blodprodukter, så att risken för infektion via blodtransfusion nu i princip är borta. De har också lett till behandlingar som faktiskt kan bota infektionen, säger Maria Masucci.
Men enligt världshälsoorganisationen, WHO, är det bara en bråkdel av alla misstänkt infekterade som diagnosticeras, konstaterar hon, och långt ifrån alla av dem får behandling.
– De här upptäckterna innebär en möjlighet att utplåna hepatit C-virus globalt. Nu är det upp till världssamfundet att verkligen utnyttja dem för människors hälsa. Det är en fråga om tillgänglighet till tester och till behandling som inte är så kostsam att människor inte har råd, säger Maria Masucci.
Pusslade sig fram
De tre pristagarnas arbeten stäcker sig över 30 år, och är ett fint exempel på grundforskning som leder till något väldigt viktigt, anser Gunilla Karlsson Hedestam, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, och ledamot i Nobelkommittén vid Karolinska Institutet.
– Det här visar på ett bra sätt hur man måste pussla sig fram när man står inför ett nytt problem – att man kan behöva utveckla många olika verktyg för att förstå problemet. De här tre forskarna gav sig inte, de försökte med alla sätt som fanns och till slut lyckades de. Det är väldigt imponerande, säger hon.
Den ene av årets pristagare, Harvey J. Alter, studerade patienter som fått hepatit av blodtransfusioner, för att försöka förstå var infektionerna kom från. Trots att han uteslöt infektion orsakad av blodgivare med hepatit A eller B förblev en stor andel fall oförklarade, och han kunde med metodiska studier visa att det handlade om ett nytt virus som orsakade sjukdomen.
Nu gällde det att identifiera det okända viruset. Men trots att de traditionella verktygen för virusjakt användes gick forskarna bet under många år.
Molekylär krok för att fiska DNA
Genombrottet kom 1989. Då påbörjade Michael Houghton ett mödosamt projekt med en oprövad strategi för att klona det nya virusets arvsmassa. Han använde DNA-sekvenser framställda ur blodet från en hepatit-infekterad schimpans. Han antog att serum från en smittad patient skulle innehålla antikroppar mot det okända viruset, och använde dem som en molekylär krok för att fiska fram DNA-fragment som kodade för virusprotein som antikropparna passade ihop med.
Hans strategi lyckades och ett nytt RNA-virus från Flavivirus-familjen hade upptäckts. Det fick namnet hepatit C-virus.
– Det var ett fantastiskt arbete som gav molekylärbiologin en stor skjuts framåt när man såg att den kunde användas på det sättet. Man vågade tro på den typen av metoder, och de har sedan utvecklats enormt. Houghton och hans kollegor höll på i sex år med kloningsprojektet. I dag tar samma sak ett par månader ungefär, säger Gunilla Karlsson Hedestam.
Årets tredje pristagare, Charles M. Rice, bevisade slutligen att hepatit C-virus ensamt kunde orsaka hepatit.
Vaccin saknas fortfarande
Vid Karolinska Institutet pågår forskning rörande olika aspekter av hepatit C. Det gäller bland annat forskning om virusets livscykel, om effekten av sprututbytesprogram och om hur barn smittats av hepatit C vid födseln. KI-forskare arbetar också med också utveckling av ett vaccin, något som har visat sig vara en utmaning mot det snabbt muterande hepatit C-viruset.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin har hittills delats ut till 222 personer. Tolv av dem är kvinnor. Att det i år är tre män som får priset speglas av att det som belönas är upptäckter som gjordes för en ganska lång tid sedan, när det mest var män som forskade, konstaterar Gunilla Karlsson Hedestam.
– Det har börjat ändra sig, även om det kanske inte syns än i vår prisstatistik. Men det syns faktiskt att vi får in fler nomineringar av kvinnor, så det kommer nog så sakteliga att gå åt rätt håll, säger hon.