Söker mekanismer bakom neurodegenerativ sjukdom

Vad forskar du om?

– Vi använder medicinska avbildningstekniker, som MR och PET, för att studera neurodegenerativa sjukdomar. Mycket av vår forskning gäller alzheimer men vi studerar också bland annat parkinson och frontallobsdemens. Vi vill förstå kognitiva sjukdomars mekanismer och bidra till bättre diagnostik och behandling. En viktig del i detta är att definiera olika varianter av respektive diagnos. Det vi idag betraktar som en sjukdom är i många fall snarare en grupp sjukdomar med likartade symtom. På det området har vi gjort intressanta upptäckter om olika typer av alzheimer.

Hur går ni tillväga?

– Tidigare forskning om mekanismerna bakom demens har ofta fokuserat på specifika delar av hjärnan, som hippocampus, och det börjar bli uppenbart att detta inte varit tillräckligt. Min forskargrupp använder bland annat maskininlärning och multivariat analys för att kunna identifiera sjukdomsmönster i det stora patientmaterial som vi utgår från. Förutom hjärnavbildning inkluderar det bland annat kliniska data och analyser från blod och ryggmärgsvätska. Stor bredd kännetecknar vår forskning i flera avseenden – i de tekniker vi använder, det material vi analyserar, de forskningsfrågor vi ställer, i våra samarbeten och även i forskargruppens sammansättning och kompetens. Själv är jag i grunden civilingenjör.

– Vi samarbetar med forskare och kliniker över hela världen för att bygga upp omfattande databaser, vilka är en förutsättning för den här typen av forskning.

Vad är dina förhoppningar på lång sikt?

– Jag hoppas att vi identifierar biomarkörer som gör att vården i framtiden kan ställa en tidig, säker diagnos av neurodegenerativa sjukdomar innan det uppstått permanenta skador på hjärnan. Och att patienten då kommer att kunna erbjudas en cocktail av effektiva behandlingar baserat på vilken subtyp av sjukdomen som individen har.

Text: Anders Nilsson, först publicerad på engelska i skriften From Cell to Society 2020