Nyhetsarkiv

Vi söker försökspersoner i åldrarna 18-50 år som är intresserade av att delta i en studie om hur Lomerizin (en migränmedicin) metaboliseras i kroppen. Vi vill studera hur länge i kroppen olika metaboliter stannar kvar eftersom en av dessa metaboliter är dopingklassad och förbjuden inom idrotten.

Karolinska Institutet har i dag fått i uppdrag av Socialstyrelsen att arrangera träning och övning för bland annat vårdpersonal i hantering av personlig skyddsutrustning, med anledning av covid-19. Det är Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska Institutet som får uppdraget att utbilda, träna och öva personal.

I en artikel publicerad i The New York Times den 2 februari 2020 diskuterar Dr. Perry Klass aktuell forskning och förhållandet mellan risken för depression och brist på fysisk aktivitet bland unga.

Anders Bergendorff, director of studies for the Tox education (Master's programme in toxicology) 1976-2003, has passed away at the age of 81. He is mourned most closely by his wife Agneta, son Fredrik with family and daughter Caroline.

Den 24-25 mars 2020 går startskottet för den nya lärandearenan ”Utveckla framtidens utveckling” med målet att öka organisatorisk kompetens och kapacitet för utveckling på multipla niåver inom komplexa organisatoriska system.

Arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, går enligt planerna. Ett antal vaccinkandidater finns nu på plats i frysboxarna på institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet och i slutet av mars ska de första försöken på djur inledas. Det berättar professor och prefekten Matti Sällberg som tillsammans med virusforskaren professor Ali Mirazimi och forskaren Gustaf Ahlén leder arbetet.

Jiayao Lei avhandling tar upp frågor om prevention och prognos för livmoderhalscancer och samspelet mellan infektion med humant papillomavirus (HPV), vaccination och screening och ger nya insikter för evidensbaserade beslut inom vården.

Tre coronaprojekt ledda av forskare vid Karolinska Institutet har gått vidare i en runda om sökta EU anslag gällande belopp på 9 miljoner euro (95 miljoner kronor). Projekten syftar till att hitta vaccin, immunterapier och antikroppar mot coronaviruset och leds av KI:s Matti Sällberg, Qiang Pan Hammarström och Benjamin Murrell.

Kristina Gottberg är utsedd till ny programdirektor för sjuksköterskeprogrammet sedan 1 januari 2020.

Gunilla Nordenram gav gerodonti och sjukhustandvård ett ansikte och har ständigt drivit äldretandvårdens frågor mot politiker och beslutsfattare. Hon skrev många debattartiklar i ämnet som uppmärksammade vikten av att ta hand om de äldres orala hälsa.

Ett internationellt forskarlag lett av forskare vid Karolinska Institutet presenterar i tidskriften Science en omfattande kartläggning av alla proteiner som uttrycks i hjärnan. Resultaten samlas i en öppen databas som möjliggör för forskare att fördjupa sin förståelse för neurobiologi och utveckla ny, mer effektiv diagnostik och behandling av psykiatriska och neurologiska sjukdomar.

”Modernity, Eduaction and Human Rights” (MEHR) är ett EU-finansierat samarbetsprojekt mellan Sverige, Kroatien och Portugal som syftar till att utveckla arbetet med lärandemål kring mänskliga rättigheter i högre utbildning.

Sedan 2017 har förlossningsvården i Stockholmsområdet erbjudit sin personal en utbildning om förlossningsskador från Karolinska Institutet. Syftet är att barnmorskor och läkare ska bli bättre på att förebygga, diagnostisera och behandla bristningar som kvinnor får vid vaginala förlossningar. På BB Karolinska i Solna har utbildningen lett till en halvering av förlossningsskadorna.

Hallå där Mattias Svensson! Vilken uppgift ser du som viktigast för studierektorsuppdraget?

I sin avhandling visar Ninoa Malki att socioekonomiska skillnader både för förekomst och prognos vid hjärt-kärlsjukdom har varit stabila över tid i Sverige.

Petter Brodin, forskare i immunologi vid Karolinska Institutet får 2020 års Göran Gustafssonpris i medicin. Priset delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin till yngre forskare som vardera tilldelas 5,1 miljoner kronor.

Alla celltyper som finns i kvinnans äggstock har nu kartlagts av forskare på Karolinska Institutet. Den omdiskuterade frågan om det finns så kallade äggstamceller får också svar. Svaret är nej, enligt den nya studien som publiceras i Nature Communications. Kartläggningen öppnar för forskning om förbättrade metoder för behandling av ofrivillig barnlöshet.

Qiaoli Wang vid gruppen Övre GI Kirurgi försvarar sin avhandling "Esophageal Squamous Cell Carcinoma - Opportunities for Prevention" den 6 mars 2020. Huvudhandledare är Jesper Lagergren.

Idag måndag den 2 mars offentliggörs årets 100-lista från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA). Syftet med 100-listan är att lyfta fram aktuella forskningsprojekt inom området hållbarhet, med potential att skapa nytta. Ett av projekten som kvalificerat sig är ”OPTIMAT” som leds av Liselotte Schäfer Elinder, adjungerad professor vid institutionen för global folkhälsa.

Forskare från Karolinska Institutet under ledning av professor Erik Melén har tillsammans med ett internationellt team kartlagt sambanden mellan graviditetslängd och kemiska DNA-förändringar hos fler än 6000 nyfödda barn. För varje veckas längre graviditet kunde man se påverkan på arvsmassan i form av DNA-metylering i flera tusen gener i navelsträngsblodet (Figur 1).

Huden skyddar oss från fysiska skador, strålning och mikrober, samtidigt som huden ska producera hår och kunna svettas. Detaljerad kunskap om hur hudceller lyckas med så skilda arbetsuppgifter har hittills varit bristfällig. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet lyckats att systematiskt kartlägga både hudcellerna och deras genprogram, vilket har gett en molekylär karta över hudens komplexitet. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell.

När forskningscentret Aging Research Center (ARC) såg ett behov av att förnya sitt bildmaterial kläcktes en ny idé. Varför inte skapa bilderna tillsammans med eleverna vid Fotoskolan STHLM, Folkuniversitet?
– Projektet blev ett sätt att utforska kopplingen mellan forskning och konst, säger Isabelle von Saenger, projektledare ARC/KI.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en molekylär signalväg som när den hämmas kan återställa immuncellernas normala funktion hos personer med fettlever. Upptäckten kan leda till nya strategier för att behandla tillståndet, som kan utgöra en stor hälsorisk för personer med fetma. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine.

Personer som vårdats på intensivvårdsavdelning drabbas ofta av kvarstående kognitiva svårigheter efteråt, men orsaken till detta är okänd. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit en tänkbar och potentiellt behandlingsbar koppling som tyder på att det uppstår en långvarig inflammation i kroppen. Resultaten presenteras i tidskriften Intensive Care Medicine.

- Min målsättning är nu att fortsätta Erik Näslunds arbete med att tillsammans med Danderyds sjukhus bygga upp bästa tänkbara forskning- och utbildningsmiljöer för institutionens forskare, lärare, doktorander och studenter, säger Tomas Jernberg.

Marie Tyrrell, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik. Den 6 mars 2020 kommer du att försvara din avhandling: ”RÖSTER ATT KOMMA IHÅG: Personer och familjemedlemmars upplevelser av att leva med kognitiva sjukdomar och relaterade symtom”, vad handlar den om?

Hallå där Rita Fernholm, doktorand vid sektionen för Allmänmedicin och primärvård. Den 9 mars ska du försvara din avhandling ”Patient safety in primary and emergency care”. Vad handlar den om?

Åsa Steinsaphir skriver om Patientskolan och forskningsprogrammet Patienten i förarsätet i Forum för Health Policys blogg.

När Stiftelsen för strategisk forskning i dagarna utsåg sjunde generationens ”Framtidens forskningsledare” var fyra av dessa från Karolinska Institutet. Bidraget ska stötta unga, lovande forskare och göra det möjligt för dem att bygga upp egna framgångsrika forskargrupper.

Professor Franz Matschinsky vid Perelman School of Medicine, University of Pennsylvania, Philadelphia har utsetts till mottagare av Rolf Luft Award 2020. Han får priset för sin betydande forskning om hur den pankreatiska betacellen reglerar insulinsekretionen beroende på sin glukosmetabolism. Professor Matschinsky har karaktäriserat enzymet glukokinas som den viktigaste regulatorn.

Till hösten kommer kursen ”Bäckenbottenhälsa - prevention och rehabilitering 4,5 hp” erbjudas som uppdragsutbildning. Utbildningen, som riktar sig till legitimerad sjukvårdspersonal, har tidigare getts som en längre fristående kurs på Karolinska Institutet. Intresset för den fristående kursen är mycket stort med många fler sökande än platser. Kursledarna belönades nyligen med 2019 års Gyllene Äpple* för sitt arbete med att utveckla den fristående kursen.

Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört den första randomiserade studien av civila med akuta krigsskador på plats vid sjukhus i konfliktområden. Studien som publiceras i The Lancet Global Health visar att en ny, mer kostsam metod för sårbehandling inte ger bättre sårläkning än standardbehandling. Forskarna hoppas kunna inspirera till nya forskningsprojekt i konfliktområden som förbättrar vården av denna utsatta patientgrupp.

Bebisar som regelbundet behandlas med fuktgivande badolja och hudkräm är inte mer skyddade från att utveckla atopiskt eksem än andra bebisar. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo som publiceras i The Lancet. Tidiga smakportioner av vissa specifika födoämnen var också verkningslösa i att förebygga atopiskt eksem under det första levnadsåret.

Ett införande av nya riktlinjer för kolesterolsänkande behandling från europeiska expertorganisationer skulle drastiskt öka kostnaden för hälso- och sjukvården. Det visar en simuleringsstudie av forskare på Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften European Heart Journal. Enligt forskarna understryker resultatet behovet av att genomföra en kostnadseffektivitetsanalys av riktlinjernas innebörd, givet hur mycket den föreslagna behandlingen för högriskpatienter i dagsläget kostar.

I dagarna har en omfattande workshop genomförts för att komma närmare visionen om att skapa ett virtuellt centrum för hållbar hälsa. Tillsammans med Makerere University i Uganda driver Karolinska Institutet utvecklingen där fokus ligger på icke smittsamma sjukdomar och andra diagnoser med hög sjukdomsbörda.

I en ceremoni på Svenska Läkaresällskapet med efterföljande trerättersmiddag den 13 februari uppmärksammades 35 medarbetare vid Karolinska Institutet ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. I samband med ceremonin delades även Silvermedaljen 2019 ut.

Barn som tillkommit via provrörsbefruktning löper en något högre risk att dö under sina första veckor i livet än barn som skapats på naturlig väg. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Fertility and Sterility. En förklaring kan vara att barn som tillkommit via IVF i högre utsträckning föds för tidigt än barn som tillkommit på naturlig väg. Risken för spädbarnsdöd är fortfarande väldigt liten för båda grupperna och efter 1 års ålder är det ingen skillnad.

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Milano har identifierat en gen i mänskliga nervceller som skyddar mot nedbrytning av motoriska nervceller vid de dödliga sjukdomarna ALS och SMA. Genterapi i djurmodeller av dessa sjukdomar visade sig både skydda mot celldöd och öka djurens livslängd. Studien publiceras i den ansedda tidskriften Acta Neuropathologica.

Ny urvalskommitté, bättre dokumentation av jävsfrågor och nya rutiner i urvalsprocessen är exempel på förändringar som just nu genomförs på Karolinska Institutet för att säkerställa att antagningen till tandläkarprogrammet via alternativt urval är rättssäker och transparent.

I ett svenskt-danskt samarbete publicerar nu forskare från Karolinska Institutet, Örebro Universitet och Århus universitet, Danmark, den största studien hittills om risken för tjocktarmscancer vid Crohns sjukdom. Artikeln publiceras i tidskriften The Lancet Gastroenterology Hepatology.

Andelen personer som dör av kroniska njursjukdomar väntas öka de kommande åren såvida inte fler länder satsar på förebyggande insatser och tidig behandling. Det visar en global kartläggning av det internationella forskningskonsortiet Global Burden of Disease som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Studien har delvis letts av professor Johan Ärnlöv på Karolinska Institutet.

Konst och forskning möts när Fotoskolan STHLM och ARC (Aging Research Center, en sektion vid NVS) samarbetar i ett projekt kring åldrandet. Öppna föreläsningar och en utställning ska ge en bred allmänhet möjlighet att ta del av forskningen, samarbetsprocessen och de studerandes bilder. Start 25 februari på Folkuniversitetet.

Måndagen den 10 februari presenterade regeringen fyra samverkansgrupper som knyts till regeringens strategiska samverkansprogram. Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen är ledamot i samverkansgruppen för hälsa och life science.

Gunilla Karlsson Hedestam valdes in som ledamot i klassen för medicinska vetenskaper i Kungl. Vetenskapsakademien den 15 januari 2020.

Stressrelaterad psykisk ohälsa som utmattningssyndrom eller anpassningsstörning kan behandlas effektivt med kognitiv beteendeterapi, både förmedlad via internet och i sedvanligt format. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet som utvärderat effekten av en 12 veckor lång KBT-behandling.

Idag på “the International Day of Women and Girls in Science” vill vi särskilt uppmärksamma alla våra kvinnliga forskare vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi!

Människor åldras på olika sätt. Biologisk ålder är ett mått som forskare använder för att försöka förutsäga hälsorisker. Flera markörer kan kombineras för att öka måttets relevans. Särskilt viktiga markörer är skörhet och den epigenetiska klockan, enligt en studie som forskare på Karolinska Institutet publicerat i eLife.

Hallå där Astrid Grensman, doktorand på sektionen för allmänmedicin och primärvård. Den 14 februari ska du försvara din avhandling “Traditional yoga and clinical burnout: Quality of life and biomarkers before and after treatment”, vad handlar den om?

Henrik Engblom har sedan årsskiftet tillträtt som professor i klinisk fysiologi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Han kombinerar sin professur med anställning som överläkare på Bild- och Funktion, avdelningen för Klinisk fysiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och är sedan 1 februari 2020 forskargruppledare för Klinisk fysiologi vid MMK.