Två KI-forskare tilldelas ERC:s konsolideringsanslag
Två KI-forskare – Simon Elsässer och Magda Bienko – tilldelas totalt fyra miljoner euro (cirka 45 miljoner svenska kronor) som mottagare av det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag för 2022. Pengarna stöttar två ambitiösa grundforskningsprojekt som ska öka kunskapen om våra cellers komplexa struktur.
Konsolideringsanslagen representerar ett av fyra kärnprogram från det europeiska forskningsrådet, EU:s huvudsakliga forskningsfinansiär. De riktas till forskare med sju till tolv års erfarenhet efter doktorsexamen och spänner över alla forskningsdiscipliner inklusive livsvetenskap.
Totalt får 321 forskare – av 2 222 sökande – dela på 657 miljoner euro, i snitt två miljoner euro per projekt i upp till fem år. Anslagen väntas skapa runt 1 950 arbetstillfällen på de 21 värdinstitutionerna runt om i Europa, enligt ett pressmeddelande från ERC. Vid KI får två forskare anslaget i år.
Hur celler utvecklas
Forskningsledare: Simon Elsässer, senior forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik och fellow vid Ming Wai Lau Centre.
Projekttitel: “ChromaDYN: Quantitative multimodal pulse-and-label time-resolved chromatin maps”
Summering: Simon Elsässer och hans forskargrupp ska försöka besvara flera viktiga frågor inom embryonal utveckling: Hur celler bestämmer – och senare kommer ihåg – hur de ska utvecklas; hur olika cellidentiteter kodas; och hur de rätta generna slås på och av vid rätt tidpunkt under utvecklingen.
– Jag tror att svaret på dessa frågor ligger i hur vår genetiska information packas i cellkärnan. Paketeringen kan vara väldigt plastisk, till exempel när initiala cellinjer definieras under de första dagarna i människans utveckling. Men den kan också bidra med långsiktigt minne för att behålla cellinjerna genom fostrets utveckling och i vuxen ålder, säger Simon Elsässer.
Forskningsgruppen planerar att kartlägga proteinerna som är involverade i de här processerna med moderna teknologier som in vitro-modeller för människans utveckling, biokemiska verktyg, proteomik och epigenetiska metoder.
Ett DNA-mysterium
Forskningsledare: Magda Bienko, senior forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, och vid det italienska forskningsinstitutet Human Technopole.
Projekttitel: “RADIALIS: Illuminating radial genome organization in the nucleus”
Summering: Magda Bienko delar sitt anslag mellan två värdinstitutioner – Karolinska Institutet, som erhåller en tredjedel, och Human Technopole i Italien.
Hennes projekt ska utforska hur mer än två meter DNA kan få plats i den mikroskopiska kärnan av varje cell i människans kropp, bland annat genom att exakt förklara hur genomet är radiellt organiserat från cellkärnans yttre till det inre.
– Specifikt kommer vi att försöka bevisa den djärva hypotesen att DNA i varje kärna bildar en lutning med högre koncentration av guanin- och cytosinbaser som går från kärnans periferi och inåt, och att denna lutning fungerar som en byggnadsställning för att organisera hur nyckelprocesser, såsom DNA-replikation och transkription, utförs i cellkärnan, säger Magda Bienko.
En stor satsning i projektet är att utveckla nya metoder för att mäta hur DNA, RNA och proteiner är radiellt fördelade i cellkärnan. Forskargruppen planerar också att med CRISPR-teknologi störa den normala organiseringen av genomet för att undersöka hur cellerna påverkas.