The Heat is On! Om att bygga upp en beredskap för extrem hetta
Den 26 januari välkomnade Centrum för hälsokriser en framstående panel bestående av både nationella och internationella forskare och tjänstemän till det andra KI Contributes. Seminariet innehöll korta presentationer och diskussioner kring det komplexa ämnet extrem hetta, med focus på hur man utvecklar och utvärderar handlingsplaner för extremvärme.
Petter Ljungman, senior forskare och forskargruppsledare på Enheten för miljömedicinsk epidemiologi på Institutet för miljömedicin, och expertkoordinator extremväder, klimat och hälsoeffekter på Centrum för hälsokriser, inledde seminariet med att reflektera kring det kanske något ironiska i att hålla ett seminarium om extrem värme i Stockholm i januari. Dock var dagen för seminariet ytterligare en dag med ovanligt varmt väder för årstiden, så kanske var det inte så opassande trots allt
Dela med sig av erfarenheter och forskning kring hälsoeffekter av extremvärde
Petter fortsatte med att beskriva förutsättningen för det som presentationerna och diskussionerna sedan kom att utgå ifrån, nämligen det faktum att temperaturen stiger på grund av klimatförändringar, och att de senaste åren har varit rekordvarma på många håll i världen. Och samtidigt som insatser för att förändra och minska effekterna av klimatförändringar självklart måste göras, så måste vi också hantera den situation vi redan befinner oss i. Den hälsokris som uppstår som en konsekvens av extrem hetta är redan är, och forskning spelar en viktig roll i att anpassa, hantera, förbereda och förebygga den.
Presentationer av Dr Massimo Stafoggia, biostatistiker och epidemiolog på the Department of Epidemiology i Lazio, i Italien och adjungerad adjunkt på KI, Dr Francesca de Donato, klimatexpert och epidemiolog, också från the Department of Epidemiology i Lazio, och Professor Gregory Wellenius, miljöepidemilog och chef för Center of Climate and Health på Boston University, i USA, bidrog med olika perspektiv på de komplexa frågorna kring hälsoeffekter av extrem hetta. Dr de Donato och Professor Wellenius delade dessutom med sig av sina erfarenheter av att arbeta med handlingsplaner för extremvärme i Italien och USA. Dr Stafoggia presenterade studier om olika aspekter av värme: stigande temperaturer av olika typ (medel, högst/lägst osv), luftföroreningar och framtida scenario. Det faktum att vi måste ta värmes komplexa natur i beaktande om vi ska lyckas med att tillhandahålla de bästa och mest användbara förutsättningarna för beslut och policy som kan ha effekt, det löpte som en röd tråd genom presentationerna.
Ett lokalt problem som inträffar överallt
Presentationerna följdes av en paneldiskussion. Förutom tidigare nämnda presentatörer, bestod panelen även av Dr Karin Lundgren-Kownacki, utredare klimatanpassning det Nationella rådet för klimatanpassning på SMH, Ida Knutsson, utredare på Enheten för miljöhälsa på Folkhälsomyndigheten, och Dr Christofer Åström, forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet. De satte de ämnen som diskuterats tidigare i en svensk kontext och kunde utveckla ytterligare kring vad som har gjorts och kan göras här.
Diskussionerna och presentationerna pekade tydligt på att insatser för att anpassa, förbereda, förhindra och hantera extremhetta görs bäst på lokal nivå, för att därigenom kunna ta hänsyn till lokala geografiska, demografiska och infrastruktur förhållanden. Samtidigt så finns det mycket att vinna på att samarbeta nationellt och internationellt kring riktlinjer och beslut. Eller, som Professor Wellenius sammanfattade det under paneldiskussionen:
- Det här är ett lokalt problem, som inträffar överallt.
KI Contributes är en seminarieserie som anordnas av Centrum för hälsokriser. Temat är hur universitet, och KI i synnerhet, på bästa sätt kan bidra till det omgivande samhället, på lokal, regional och nationell nivå, i en hälsokris. Håll utkik på centrumets webbsida eller anmäl dig till mejlutskick för att få reda på när nästa seminarium är.