Dåligt föräldrasamarbete kopplat till depression hos pappor

– Vi har mycket att vinna som samhälle på att stötta föräldrarnas samarbete mer under de tidiga faserna av föräldraskapet. Ett sätt att göra det är att screena pappor för att se hur bra samarbetet fungerar under spädbarns- och småbarnsåren. Därefter kan vi erbjuda interventioner som kan förbättra samspelet och kommunikationen runt barnet, säger studieförfattaren Michael Wells, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Runt nio till tio procent av nyblivna pappor drabbas av en motsvarighet till förlossningsdepression. Barn som växer upp med deprimerade pappor löper högre risk för psykisk ohälsa och beteendeproblem i ungdomen, enligt tidigare studier. Genom att identifiera påverkansbara faktorer som kan minska risken för depression hos pappor hoppas forskare kunna utveckla insatser som kan förebygga psykisk ohälsa hos både föräldrar och barn.

Studerade över 400 pappor

I den aktuella studien rekryterades 429 pappor av småbarn upp till två års ålder via annonser på Facebook. Studiedeltagarna fick i enkäter uppskatta symtom på depression och hur väl deras samarbete med den andra föräldern fungerade. Data samlades in vid tre tillfällen, när barnen var i genomsnitt åtta, tretton och tjugosex månader gamla. Cirka 20 procent av papporna rapporterade symtom på depression någon gång under datainsamlingen.

Studien visade att risken för depression vid cirka två års ålder var som störst för papporna som hade haft mycket dåligt samarbete med den andra föräldern under barnets första levnadsår. Två tredjedelar av dessa pappor hade symtom på depression.  Pappor som hade haft bättre samarbete hade betydligt mindre ofta symtom på depression. Forskarna fann också ett samband mellan depression hos pappan tidigt i barnets liv och sämre samarbete mellan föräldrarna senare.

– Vi hittade dubbelriktade samband mellan depression och dåligt samarbete mellan föräldrarna, vilket betyder att dessa två erfarenheter tycks påverka varandra i båda riktningarna. Ett dåligt samarbete mellan föräldrarna hade dock en större påverkan på risken för depression än tvärtom, säger Michael Wells.

Screening kring föräldrasamarbetet

I Sverige screenas pappor för symtom på depression vid tre till fem månader efter födseln medan mammor screenas då barnet är sex till åtta veckor. Enligt forskarna kan det vara en god idé att komplettera dessa interventioner med ytterligare screening och stöd vad gäller samarbetet mellan föräldrarna.

Studien har vissa begränsningar. Till exempel hade deltagarna högre inkomster och mer symtom på åtminstone lättare depression än befolkningen i stort.

Forskarna noterar att enbart deltagare som identifierade sig som pappor ingick i studien och att det därför är oklart om resultaten även gäller andra föräldrar.

Studien har finansierats av Region Stockholm.