Fokus på autoimmuna inflammatoriska systemsjukdomar
Möt Elisabet Svenungsson, forskargruppsledare på avdelningen för reumatologi, institutionen för medicin, Solna.
I vår forskargrupp bedriver vi klinisk forskning om de inflammatoriska systemsjukdomarna systemisk lupus erythematosus (SLE), antifosfolipidsyndrom (APS) och den grupp av kärlinflammationer som benämns ANCA-associerade vaskuliter. Vi är cirka 20 medarbetare i gruppen som består av kliniska forskare, postdoktorer, doktorander, studenter och forskningssjuksköterskor.
Vår huvudfokus är kliniska studier, som ofta görs som translationella projekt i samarbeten med molekylära immunologer, genetiker, epidemiologer och vårdforskare.
Vi baserar en stor del av vår forskning på kliniska data insamlade under lång tid. Ända sedan mitten av 1990-talet har vi genom studier på stora kohorter av mycket väl karaktäriserade patienter samlat in olika typer av prover och genomfört noggranna tvärsnittsstudier vart tionde år.
Exempel på vår forskning
Utifrån autoantikroppsförekomst har vi visat att det inom den heterogena SLE diagnosen ryms fyra undergrupper som skiljer sig avseende symtom, inflammationsmönster, insjuknandeålder och genetik. Vi arbetar nu vidare med att detaljerat karaktärisera dessa grupper, då vi tror att detta perspektiv kan underlätta framtida studier av vad som orsakar SLE och hur man ska behandla sjukdomen.
I våra datainsamlingar har vi studerat vissa organmanifestationer mer detaljerat. Vi har till exempel haft tillgång till njurbiopsier tagna före och efter behandling där vi har kunnat studera njurinflammation (nefrit) vid SLE, och på senare år även vid vaskulit och APS.
Genom att studera njurvävnad och parallellt tagna prover från blod och urin hoppas vi kunna bidra till metoder som gör att det i framtiden ska kunna gå att diagnosticera nefrit och följa upp behandlingar utan att behöva utföra invasiva njurbiopsier. I syfte att kunna ge rätt behandling till rätt patient följer vi även effekten av och hur immunsystemets svarar på biologiska behandlingar vid SLE.
Ett annat av våra forskningsområden är den kraftigt ökade risken för kardiovaskulära sjukdomar hos patienter med inflammatoriska systemsjukdomar, till exempel SLE och APS. Här har våra studier naturligt kommit att utvidgats till att omfatta både orsaker till accelererad ateroskleros och aktiverad koagulation. Kardiovaskulär sjukdom är den viktigaste orsaken till förkortad livslängd i den här patientgruppen och vårt mål är därför att tidigt kunna identifiera riskfaktorer och ge preventiv behandling.
Vi forskar även om hur våra patienter upplever sin sjukdom och vilka konsekvenser en långvarig inflammatorisk sjukdom får för dem. Vi vill förstå, och bättre kunna ta hand om de symtom de ofta rapporterar som mest besvärande, till exempel fatigue och smärta. Vi studerar även vilket behov av information patienterna har och hur informationen till olika patientgrupper kan förbättras.
