Nyhetsarkiv

Med hjälp av algoritmer har forskare vid Karolinska Institutet identifierat markörer som kan särskilja mellan irritationseksem och kontaktallergi, två hudreaktioner som ser snarlika ut men kräver olika medicinisk handläggning. Fynden, som publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), ger stöd för vidareutveckling av ett alternativ till dagens diagnostiska lapptest.

Carin Lennartsson har beviljats medel för att samla in data och forskningsmaterial kopplat till COVID-19-pandemin. Projektet har titeln "Den svenska panelstudien av levnadsförhållanden av den äldsta gamla – SWEOLD COVID-19".

Stefan Swartling Peterson har anställts som professor i global omställning för hälsa från 1 januari 2021.

Susanna Aufwerber vid forskargruppen Ortopedi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Effects of early functional mobilization after acute Achilles tendon rupture repair" den 18 december 2020. Huvudhandledare är Paul W Ackermann.

De två använda metoderna för diagnosen av Alzheimers sjukdom ger inte entydiga resultat, med risk för felaktiga eller försenade vårdinsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat genetiska förklaringar till skillnaderna. Studien publiceras i Molecular Psychiatry och kan få betydelse för mer individuell diagnostik och utvecklingen av framtida läkemedel.

Blodet utgör den främsta källan för studier av immunförsvaret trots att de flesta sjukdomar bekämpas av immunceller i kroppens vävnader. En ny studie från Karolinska Institutet och University of Pennsylvania identifierar vilka immunceller som patrullerar vävnader och cirkulerar tillbaka till blodet i människor. Studien som publiceras i Cell visar på att inte alla T-celler patrullerar vävnader – en del återfinns främst i blodet och utgör där en unik del av vårt immunförsvar.

Forskare i projektet ”Make my day” stötte, som många andra, på stora problem när coronapandemin drog in över landet. Hur skulle datainsamlingen nu kunna göras? Men man fann på råd och lyckades hålla tidsplanen i sin pilotstudie.

Kunskapsprovets praktiska del går inte att genomföra på ett smittsäkert sätt. Därför ställer Karolinska Institutet in det prov som skulle ha hållits i januari för tandläkare med examen från länder utanför EU och EEU.

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att dö i förtid samt att drabbas av en rad andra sjukdomar senare i livet. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry. Fynden belyser vikten av att uppmärksamma andra potentiella sjukdomar som kan följa på ungdomsdepression. Kopplingen kan delvis förklaras av andra psykiatriska tillstånd, såsom ångest och missbruk.

Forskare vid Karolinska Institutet har i ett samarbete med i första hand Uppsala Universitet och två centra i Holland genomfört en randomiserad internationell multicenterstudie där man studerat metastasrisk och överlevnad efter ändtarmscancer. Studiens resultat publicerades nyligen i The Lancet Oncology.

Forskare vid Karolinska Institutet får 36 800 000 kr från Vetenskapsrådets konsolideringsanslag 2020. Totalt fördelades 217 miljoner kronor fördelat på tjugo lärosäten.

Samir El Andaloussi, forskare vid institutet för laboratoriemedicin, har tilldelats det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2020 för projektet ”Frisättning av modifierade extracellulära vesiklar för leverans av genterapi”.

Tânia Costa vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära har tilldelats Dan Grandér Memorial Prize 2020 för bästa doktorsavhandling inom Cancerforskning vid Karolinska Institutet under 2019. Prismotiveringen lyder: ”Med en omfattande och ändå fokuserad avhandling, som sträcker sig från molekylära mekanismer till patientresultat, åskådliggörs rollen för PAK 4 i tumörutveckling och prognos”.

Infektionsläkaren Katja Wyss’ avhandling är resultatet av flera års forskning om malaria i Sverige. Med kliniska data om närmare 3 000 fall diagnostiserade över en tidsperiod på 20 år, presenterar Katja Wyss vid institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet, bland annat riskfaktorer för allvarlig malaria och nya samband mellan malaria och lymfom. Det är resultat som kan ha betydelse för människor i stora delar av världen.

Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå varför vissa personer blir allvarligt sjuka eller dör av en vanlig bakterie som är ofarlig för de allra flesta. I en studie som publiceras i tidskriften The Lancet Microbe kopplar forskarna RNA mutationer i bakterien Neisseria meningitidis till invasiv meningokockinfektion. Det är första gången ett icke-kodande RNA i en bakterie har kopplats till sjukdomsutveckling.

Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats kartlägga vilka slags nervceller som ingår i mag-tarmkanalens nervsystem hos möss. De har också beskrivit hur de olika nervcellerna bildas under fosterutvecklingen. Det sker enligt andra principer än nervcellerna i hjärnan, enligt studien, som publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience.

Fredrik Karlsson vid forskargruppen Endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Epidemiological and experimental studies on sarcoma with focus on gastrointestinal stromal tumors" den 11 december 2020. Huvudhandledare är Robert Bränström.

Upptäckten av hepatit C-virus blir i år uppmärksammat genom 2020 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. I dag går det att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt. Världshälsoorganisation har som mål att eliminera hepatit C till 2030, men är det möjligt? Så här resonerar tre forskare.

Årets silvermedaljer tilldelas professorerna Kristina Alexanderson och Roland Möllby. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och uppmärksammas i samband med högtiden för Nit och Redlighet.

En ny studie från Karolinska Institutet och Helmholtz Diabetesforskningscentrum i München visar att primära cilier, hårlika utskott på kärlens insida, har en viktig roll i blodförsörjningen och leveransen av glukos till de insulinproducerande betacellerna i den hormonfrisättande delen av bukspottkörteln. Fynden publiceras i tidskriften eLife och kan få betydelse för transplantationsterapier vid diabetes, eftersom bildandet av funktionella blodkärl är viktigt för att behandlingen ska lyckas.

Priset uppmärksammar professor Kivipeltos mer än 20-åriga forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt, Alzheimers sjukdom och demens.

Det nya utbildningskansliet startar från första januari. Men redan nu är de nytillsatta cheferna på gång med att bygga upp strukturen för verksamheten sedan den 15 november. Annika Larsson är utsedd till enhetschef och Camilla Öberg till biträdande/ställföreträdande enhetschef.

Hallå där Linda Sturesson Stabel, doktorand vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Lifelong Learning in Health Care Contexts (LLiHCC), som disputerat med sin avhandling "Entrance to and advancement within the Swedish medical labour market for physicians with a medical degree from outside the European Union". Vad handlar den om?

Professor emeritus Jan Lindsten fick KI:s kulturpris 2020 i samband med KI:s kulturdag den 2 december. Han fick priset för sina framstående bidrag i att överbrygga vetenskap med kultur på KI.

Fredag den 20 november var Karolinska Institutet värd för webbinariet ”En framtid för världens barn?” på Barnkonventionens dag. Tobias Alfvén deltog i paneldiskussionen på hur forskning, företagsvärlden, politiken och ideell sektor kan samverka för en bättre framtid för barn.

Det är känt sedan tidigare att sexuella minoriteter löper högre risk för psykisk ohälsa jämfört med heterosexuella. Det stigma som sexuella minoriteter möter har ansetts vara den främsta orsaken till detta. En ny avhandling från Karolinska Institutet ger en inblick i hur stigmarelaterade faktorer kan fungera i ett bredare socioekologiskt system, med hänsyn till den komplexa interaktionen mellan strukturella, interpersonella och individuella faktorer.

Blodförtunnande tabletter av typen nya orala antikoagulantia, NOAK, används bland annat som blodproppsförebyggande behandling vid förmaksflimmer. Trots att just blodproppar antas bidra till ett komplicerat sjukdomsförlopp vid infektion med det nya coronaviruset, tycks användare av denna läkemedelsgrupp inte vara skyddade mot svår covid-19. Det visar en stor svensk registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Internal Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet har lett ett internationellt forskarlag som för första gången testat ett vaccin mot Krim-Kongovirus på apor. Vaccinet gav skydd mot viruset, som kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet, och hade inga allvarliga biverkningar, enligt en studie som publiceras i tidskriften Nature Microbiology. Nästa steg blir att testa vaccinet på människor.

Nasofaryngealt karcinom (NPC) är en cancersjukdom som främst förekommer i södra Kina, Sydostasien och Mellanöstern/Nordafrika. Det är idag känt att Epstein-Barr-virusinfektion, miljö- och livsstilsfaktorer samt genetik bidrar till utveckling av nasofaryngealt karcinom.

Coronapandemin satte stopp för den planerade invigningen i höst, men nu är Karolinska Institutets nya core-facilitet för 3D-EM i full drift. I källaren på Wargentinhuset, campus Solna finns flera kryoelekotronmikroskop av den allra senaste modellen som kan användas både av KI:s egna forskare och externa kunder. Martin Hällberg, forskargruppsledare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och föreståndare för 3D-EM-anläggningen berättar om satsningen.

Mats Trulssons forskargrupp har fått ett nätverksbidrag från Vetenskapsrådet om 1,1 miljoner kronor. Bidraget kommer att användas i ett första steg mot att bryta en ond cirkel som gör att många äldre drabbas av undernäring.

Shihua Sun har undersökt hur ADHD (attention-deficit/hyperactivity disorder) är kopplat till astma samt risken att dö tidigt. I sin avhandling inkluderar Shihua fyra olika studier för att studera sambandens omfattning och orsaker, samt den möjliga effekten av läkemedelsbehandling av ADHD.

Finansborgarrådet i Stockholms stad, Anna König Jerlmyr har under en digital ceremoni undertecknat ett avtal med KI:s rektor Ole Petter Ottersen om samverkan mellan staden och universitetet. Avtalet är nästa steg i den avsiktsförklaring som parterna undertecknade i mars 2020. Det fördjupade samarbetet ska leda till ökad kvalitet, erfarenhetsutbyten och ökad nytta för invånare, brukare och forskare.

I en ny studie som publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry har forskare vid Karolinska Institutet studerat CYP2C19- och CYP2D6-genernas betydelse vid behandling med antidepressiva och antipsykotiska läkemedel. Förhoppningen är att patientens genotyp bättre ska kunna utnyttjas för att individualisera läkemedelsbehandlingen och leda till en mer effektiv behandling.

Gilberto Fisone har tilldelats ett treårigt forskningsbidrag från Vetenskapsrådet inom programmet Hjärnavbildning och djup hjärnstimulering (JPND) för projektet ”Fag-baserad målinriktad neuronal stimulering i neurodegenerativa sjukdomar”.

I veckans nummer av New England Journal of Medicine rapporterar Nicolas Pejovic och Susanna Myrnerts Höök resultaten från den hittills största randomiserade studien där användning av larynxmask jämförs med sedvanlig ansiktsmask för resuscitering av asfyktiska nyfödda barn.

Det har uppstått farhågor att användningen av en vanlig läkemedelsgrupp som kallas RAS-blockerare kan underlätta infektion med det nya coronaviruset, påverka svårighetsgraden av covid-19 och försämra prognosen. Men nu visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet med närmare 1,4 miljoner svenska patienter att användning av RAS-blockerare inte är förknippad med ökad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19. Studien har publicerats i European Journal of Heart Failure.

Svårigheter att etablera egen andning vid födseln är en av de vanligaste dödsorsakerna bland nyfödda. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet utvärderat en metod för hjärt-lungräddning som inte tidigare använts av barnmorskor. Studien som publiceras i New England Journal of Medicine visar att larynxmask är ett säkert och lättanvänt alternativ till andra metoder som kan lämpa sig särskilt väl i låginkomstländer.

Reproduktionstoxicitet hos kvinnor har länge erkänts som ett forskningsområde med många kunskapsluckor, och nuvarande tester inom regulatorisk toxikologi har begränsade möjligheter att upptäcka störningar i äggstocksfunktionen som orsakas av kemikalier.

KI:s kulturdag 2020 är en kulturell smällkaramell av musik, konst, humor och vetenskap. Evenemanget ges tillsammans med Kulturhuset Stadsteatern som en webbsändning öppen för alla den andra december, kl 15-17.

Det har länge varit oklart varför influensainfektioner leder till ökad risk för lunginflammation orsakad av bakterier. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet ha förklarat ett viktigt samband bakom så kallade superinfektioner som årligen skördar många liv runt om i världen. Studien publiceras i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, och kan få betydelse även för forskningen om covid-19.

Den 24 november kom det oroande och illavarslande uppgifter från Iran om att dödsdomen över den tidigare KI-forskaren och svenska medborgaren Ahmadreza Djalali kan komma att verkställas inom kort.

Hallå där Giulia Grande, doktorand vid Aging Research Center (ARC). Du kommer att försvara din avhandling med titeln "Development of dementia in older adults: the body-mind connection" den 11 december 2020. Kan du berätta vad den handlar om?

Nu är det dags att söka till poster som studentrepresentant inom de olika organen på Karolinska Institutet (KI). Här har du som student möjlighet att påverka din utbildning och KI:s verksamhet. Men vad är studentrepresentation och varför är det viktigt? Vi pratade med ordföranden för Odontologiska Föreningen och ordföranden för Medicinska Föreningen för att lära oss mer.

Vi vill gratulera Axel Abelein på BioNut som har fått Formas forskningsbidrag för forskare tidigt i karriären, för ett projekt med titeln Utveckling av nya proteinbaserade biomaterial för hållbar rening av tungmetaller från vatten.

Immunterapi mot cancer har gjort stora framsteg och för många patienter finns nu möjlighet till framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan. Det finns dock vissa typer av cancer där befintlig immunterapi inte har fungerat. I en studie från Karolinska Institutet har en ny typ av immunterapi utvecklats som ger hopp om fler framtida behandlingsalternativ mot cancer. Studien har publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Det finns skillnader i hur kvinnor och män överlever lungcancer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet analyserat möjliga orsaker som andra underliggande sjukdomar och rökning. Studien som publiceras i Chest visar att kvinnor lever längre än män efter en lungcanceroperation oberoende av andra faktorer.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat förekomsten och regionala fördelningen av alzheimer-biomarkörer i hjärnan hos personer med Downs syndrom. Resultaten kan innebära nya möjligheter till såväl tidigare diagnos som förebyggande behandling av demens. Studien publiceras i Molecular Neurodegeneration.

Det svenska initiativet Human Protein Atlas firar 20-årsjubileum. Det uppmärksammas bland annat genom en ny sajt som kombinerar fakta i atlasen med svindlande filmer om människokroppen och med lansering av en ny version av proteindatabasen. Forskare vid Karolinska Institutet deltar på flera sätt i projekten.

I sin avhandling studerar Shadi Azam sambandet mellan kända riskfaktorer för bröstcancer med förändringar i mammografisk täthet över tid och mammografisk mikroförkalkningar med hjälp av data från den prospektiva datakohorten KARMA.