Risker vid behandling av cellförändringar i livmoderhalsen har minskat över tid
Behandling av allvarliga förstadier till livmoderhalscancer, CIN3, kan orsaka problem vid senare graviditeter bland kvinnor i fertil ålder. En ny registerstudie från Karolinska Institutet visar ökad risk för ett antal graviditetskomplikationer efter sådan behandling, men att riskerna har minskat över tid och att den ökade risken för spädbarnsdöd helt försvunnit. Studien, som omfattar ett stort antal födslar i Sverige över en 46-årsperiod, har publicerats i Annals of Internal Medicine.
Det finns ett känt samband mellan behandling av allvarliga förstadier till livmoderhalscancer, så kallad CIN3 (cervikal intraepitelial neoplasi grad 3, höggradiga cellförändringar) och ökade risker i samband med en senare graviditet. Till exempel för tidig och mycket tidig förlossning, blodförgiftning hos barnet och tidig spädbarnsdöd.
I Sverige behandlas mellan 10 000 och 20 000 kvinnor varje år för cellförändringar för att förebygga livmoderhalscancer. Under de senaste decennierna har insatserna vid CIN3 utvecklats och är idag betydligt mindre invasiva än de var för bara tio år sedan. Men det har inte varit klarlagt vilken effekt vårdens utveckling haft på risken för komplikationer vid graviditeter.
Omfattande registerstudie
Nu har forskare vid Karolinska Institutet, Zhejiang University, Kina, och Göteborgs universitet i en omfattande registerstudie analyserat graviditeten hos kvinnor som tidigare genomgått behandling av CIN3 och jämfört med gravida utan en sådan historik.
Registerstudien omfattar totalt 4,6 miljoner födslar under perioden 1973–2018. Forskarna har studerat födelseutfallet för 78 450 kvinnor med en CIN3-diagnos och jämfört med födelseutfallet för 784 500 matchade kvinnor utan CIN3. CIN3-gruppen och kontrollgruppen är jämförbara för de flesta variabler, till exempel ålder, utbildning och BMI. Forskarna har också jämfört utfallet för en grupp kvinnor (23 199) med CIN3-diagnos och deras systrar (28 135) utan diagnos.
Underlaget till studien hämtades från medicinska födelseregistret (MFR) och Cancerregistret vid Socialstyrelsen, samt SCB:s flergenerationsregister, utbildningsregister och register över totalbefolkningen.
Bör hanteras som högriskgraviditeter
Resultaten visar att behandling av höggradiga cellförändringar innebär ökade risker för tidig och mycket tidig förlossning, intrauterin infektion, blodförgiftning hos barnet och tidig spädbarnsdöd. Det tyder enligt forskarna på att graviditeter efter behandling av CIN3 bör hanteras som högriskgraviditeter för att minska risken för komplikationer.
– Den goda nyheten är att alla dessa risker kraftigt minskade över kalendertid och helt försvann för tidig spädbarnsdöd mot slutet av uppföljningsperioden. En trolig förklaring till den här utvecklingen är mindre invasiva behandlingsmetoder för förstadier till livmoderhalscancer. Detta är viktig information för behandlande läkare och kvinnor i Sverige och övriga världen, säger studiens försteförfattare Wei He, anknuten forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
I länder med befolkningsbaserade screeningprogram och uppföljande cellprover behandlas uppskattningsvis sex fall av cellförändringar för att förhindra ett fall av livmoderhalscancer.
Noggranna överväganden
– För att uppnå en optimal balans mellan obstetrisk säkerhet och risken för cancer bör därför noggranna överväganden göras på individnivå. Det är en av områdets stora utmaningar, som kräver kompetens inte bara inom behandling utan också i hantering och kolposkopi för att identifiera rätt kvinnor att behandla, säger Kamila Czene, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
En svaghet i studien är att det saknas data om faktisk behandling för CIN3.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och FORTE.
Publikation
“Pregnancy outcomes in women with a prior cervical intraepithelial neoplasia grade 3 diagnosis: a nationwide population-based cohort study with sibling comparison design”, Wei He, Pär Sparen, Fang Fang, Verena Sengpiel, Björn Strander, Kamila Czene. Annals of Internal Medicine, online 7 februari 2022, doi: 10.7326/M21-2793.