De får anslag från ERC för att nyttiggöra sina upptäckter
Tre forskargruppsledare vid Karolinska Institutet erhåller anslag inom programmet ERC Proof of Concept 2022, som delas ut till forskare som redan har fått finansiering från europeiska forskningsrådet (ERC) och vill försöka nyttiggöra sina upptäckter. De projekt vid KI som nu får stöd handlar bland annat om att vidareutveckla en ny metod för sekvensering och att skala upp textiltillverkning med konstgjord spindeltråd.
Syftet med ERC:s Proof of Concept-anslag (ERC PoC) är att fånga upp idéer som uppstår inom ramen för de forskningsprojekt som redan finansieras av ERC och som har potential att utvecklas till produkter eller på annat sätt komma samhället till nytta. Det kan till exempel handla om att validera resultat, söka patent eller utveckla en innovation så att den på sikt kan kommersialiseras i samarbete med näringslivet. Varje projekt erhåller 150 000 euro (cirka 1,5 miljoner kronor) under en period av 1,5 års tid. Anslagen som nu delas ut till KI-forskare ingår i den första av flera ansökningsomgångar för ERC PoC under 2022 och finansieras genom EU:s program för forskning och innovation, Horisont Europa. Totalt fördelar ERC denna gång 166 anslag till forskare i 21 länder.
Projekt vid KI som får finansiering
Simon Elsässer, institutionen för medicinsk biokemi och biofysisk
Projekt: Highly multiplexed, quantitative protein biomarker profiling – hmqPro
Sammanfattning: I det här projektet ska Simon Elsässer söka patent och arbeta för att kommersialisera en teknologi som utvecklats i hans labb. Satsningen görs i samverkan med Epigenica AB, ett företag som Simon Elsässer grundade med stöd av ett tidigare ERC PoC-anslag. Simon Elsässer är även knuten till SciLifeLab och KI:s Hongkongnod Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine.
Björn Högberg, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Projekt: Single molecule reconstruction for high-throughput, short-read sequencing technologies – FuseSeq
Sammanfattning: Projektet handlar om att utveckla en ny metod för sekvensering, som forskarna tror kommer lösa flera av de problem som finns med de metoder som används i dag. Tanken är att den nya typen av sekvensering ska kunna utvecklas till en produkt som kan kommersialiseras. Det praktiska arbetet med utveckling och experiment kommer att utföras av Ference Fördös i Björn Högbergs forskargrupp.
Anna Rising, institutionen för biovetenskaper och nutrition
Projekt: Artifical spider silk textiles – ArtSilkTex
Sammanfattning: Anna Rising och hennes kollegor har uppfunnit ett sätt att spinna trådar av spindeltrådsprotein med hjälp av bakterier. De här trådarna har potential att kunna ersätta många miljöfarliga plastbaserade fibrer som används inom exempelvis textilindustrin idag. För att fastställa den marknadsmässiga potentialen hos de konstgjorda spindeltrådarna kommer forskarna nu att skala upp produktionen, göra en marknadsanalys, säkra patenträttigheter och starta ett bolag. Anna Rising är även knuten till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU