Publicerad: 2022-01-28 09:25 | Uppdaterad: 2022-02-02 13:55

Målinriktad behandling hjälpte barn med neuroblastom

Decorative image
Foto: Getty Images.

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har hittat ytterligare pusselbitar för behandling av den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom som drabbar barn. En ny fallrapport, som publicerats i JCO Precision Oncology, beskriver en pojke med neuroblastom och en specifik mutation som framgångsrikt behandlats med ett målinriktat läkemedel.

Per Kogner, foto: Ulf Sirborn.

– Att kombinera genetisk kartläggning och biologisk förståelse med ny målstyrd behandling är precisionsmedicin i verkligheten, som kan göra skillnad och bota fler barn med cancer, säger studiens korresponderande författare Per Kogner, professor vid Karolinska Institutet och barnonkolog på Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset. 

Fann en ny mutation

Diana Treis
Diana Treis, foto: Ninib Baryawno.

Studien är en fallbeskrivning gällande en liten pojke som kom till sjukvården vid 6 månaders ålder med cancerformen neuroblastom. Han var mycket påverkad av sin cancer men upprepade cytostatikabehandlingar gav inte den förbättring som man hoppades på. Efter en operation där primärtumören togs ut kunde man göra nya genetiska analyser, bland annat helgenomsekvensering (analys av hela arvsmassan) och proteinanalyser av tumören, berättar en av studiens förstaförfattare, Diana Treis, barnläkare och doktorand i Per Kogners forskargrupp vid Karolinska Institutet.

Analyser vid Göteborgs universitet hos professorerna Ruth Palmer och Bengt Hallberg visade att två kända proteiner i cancercellers signalvägar var aktiverade – de så kallade ALK- och TRKA-proteinerna. Vid närmare undersökning av gensekvensen hittades ingen mutation i ALK-sekvensen. I stället fann forskarna att en mutation i det protein som binder till och aktiverar ALK, ALKAL2-liganden, kan ha bidragit till uppkomsten av neuroblastom.

Snabbt tillfrisknande

Strax innan pojken fyllde två år kunde han påbörja en ny målinriktad behandling med läkemedlet entrectinib, som riktar sig mot ALK och TRKA. Efter påbörjad behandling mådde pojken snabbt bättre.

– Det här är det första fallet i världen, med den här cancerformen och den här biologin, som får just den här målinriktade behandlingen, säger Per Kogner.

Efter fem år med behandlingen har tumören krympt så att den nästan är helt borta. Per Kogner och hans kollegor kommer att fortsätta följa pojken för att se om och när behandling kan avslutas.

Kan få betydelse för fler barn

Utvecklingen av genetiska diagnostiska verktyg och hur de används kliniskt har gått snabbt framåt de senaste åren.

Tommy Martinsson
Tommy Martinsson, foto: Cecilia Hedström.

– Idag skulle helgenomsekvensering av ett barn som får neuroblastom i princip göras dag ett i en utredning, säger Tommy Martinsson, professor vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien.

Nu kan alla barn med cancer, ca 350 barn varje år, erbjudas helgenomsekvensering redan vid diagnosen via ett nationellt pilotprojekt inom Genomic Medicine Sweden, GMS, en nationell ansats som är unik ur ett internationellt perspektiv.

– Utöver att ge nya behandlingsmöjligheter för dessa barn så kommer pilotstudien också att visa på nyttan och hur helgenomsekvensering skulle kunna införas i sjukvården även för andra cancerformer, säger Tommy Martinsson.

Ett pussel för varje enskild patient

Precisionsmedicin är ett pussel att lägga för varje enskild patient som behandlas. Avancerade metoder för att undersöka genomet ger mycket värdefull information. Därutöver måste det också finnas läkemedelssubstanser, kliniska studier för att studera nya målinriktade behandlingar och den molekylärbiologiska kunskapen om signalvägar.

– Precisionsmedicin är verkligen ett teamwork mellan alla olika discipliner, sammanfattar Diana Treis.

Helgenomsekvenseringsarbetet har utförts vid SciLifeLabs plattform Clinical Genomics i Göteborg och Stockholm.

Forskningen har finansierats av Barncancerfonden, Cancerfonden och Stiftelsen för Strategisk Forskning. Medförfattaren Patricia Mendoza-García är anställd vid AstraZeneca/MedImmune. En annan medförfattare, KI-forskaren Jakob Stenman, har flera företagsintressen som listas i den vetenskapliga artikeln.

Publikation

Sustained Response to Entrectinib in an Infant With a Germline ALKAL2 Variant and Refractory Metastatic Neuroblastoma With Chromosomal 2p Gain and Anaplastic Lymphoma Kinase and Tropomyosin Receptor Kinase Activation”, Diana Treis, Ganesh Umapathy, Susanne Fransson, Jikui Guan, Patricia Mendoza-García, Joachim T. Siaw, Sandra Wessman, Lena Gordon Murkes, Jakob J. E. Stenman, Anna Djos, Lotta H. M. Elfman, John Inge Johnsen, Bengt Hallberg, Ruth H. Palmer, Tommy Martinsson, Per Kogner. JCO Precision Oncology, online 27 januari 2022, doi: 10.1200/PO.21.00271