Inflammatorisk tarmsjukdom – förekomst och behandling
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), som omfattar Crohns sjukdom och ulcerös kolit, är en kronisk inflammatorisk sjukdom i mag- och tarmkanalen. Den högsta förekomsten av IBD ses i västvärlden och den lägsta i utvecklingsländer.
IBD kan leda till både försämrad hälsorelaterad livskvalitet, betydande förlust av arbetsproduktivitet och ökad sjuklighet. I Sverige uppskattas minst 70 000 personer ha IBD. Behandlingen av IBD omfattar både kirurgi och läkemedelsbehandling, inklusive nyare behandlingsalternativ såsom biologiska läkemedel. Eftersom många patienter inte svarar på eller förlorar effekten av ett visst biologiskt läkemedel behöver vi veta mer om olika behandlingsalternativ.
I denna avhandling från Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik har doktoranden Anders Forss studerat kliniska utfall och effekten av ett relativt nytt biologiskt läkemedel. Med hjälp av registerbaserade data studerade han även epidemiologiska aspekter av IBD, där han bland annat validerade giltigheten av IBD-relaterade kirurgiska åtgärdskoder och undersökte hur många som årligen insjuknar i IBD i Sverige.
Vad är de viktigaste fynden i din avhandling?
–Vi fann att det svenska Nationella Patientregistret är en tillförlitlig datakälla för forskare som vill identifiera och studera patienter som genomgått IBD-relaterad kirurgi. Vi studerade också effektiviteten av det biologiska läkemedlet ustekinumab (anti-interleukin (IL)-12/23) för behandling av patienter med Crohns sjukdom. Vi fann att behandling med ustekinumab var associerad med långsiktig klinisk effektivitet och förbättring av hälsorelaterad livskvalitet när det används i rutinmässig klinisk vård. Vi kunde genom en registerbaserad studie bringa viss klarhet i tidigare motstridiga uppskattningar av utvecklingen av antalet nya fall av IBD i Sverige. Vi fann att alltfler årligen insjuknade i IBD under åren 1990 till 2001, men att trenden var den motsatta, med minskat antal nya fall per år, under perioden 2002 till 2014.
Vad bör man göra framöver inom det här forskningsområdet?
–Det finns ett behov av ytterligare studier som jämför ustekinumab med andra biologiska läkemedel (så kallade head-to-head-studier). Det skulle också vara intressant att studera hur effektiv behandlingen med ustekinumab är i olika undergrupper av patienter med Crohns sjukdom, t.ex. beroende på vilken del av tarmen som är inflammerad. Eftersom vi fann en trend av minskat antal nya fall av IBD från 2002 fram till 2014 skulle det vara intressant att undersöka om denna trend fortfarande håller i sig och om det finns några regionala skillnader i Sverige. De bakomliggande orsakerna till ett minskat antal nya fall per år är inte klarlagda. Framtida studier som kan identifiera dessa orsaker vore därför välkomna.
Avhandling
“Medical and surgical treatment of inflammatory bowel disease.”
Anders Forss. Karolinska Institutet (2021), ISBN: