Mindre antibiotika i tandvården gav ingen ökning av endokardit
Sverige är ett av få länder som tagit bort tandvårdsrekommendationen att ge antibiotika i förebyggande syfte till personer med ökad risk för infektion i hjärtklaffarna, så kallad infektiös endokardit. Efter att rekommendationen togs bort 2012 har det inte skett någon ökning av infektionssjukdomen, visar en registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Clinical Infectious Diseases.
Infektiös endokardit är en sällsynt men livshotande sjukdom där bakterier orsakar en infektion i hjärtats klaffar. Totalt drabbas cirka 500 personer per år i Sverige. Personer med medfödda hjärtfel, hjärtklaffprotes eller tidigare endokardit har högre risk att drabbas.
Tidigare fick personer med ökad risk för infektiös endokardit antibiotikapreparatet amoxicillin i förebyggande syfte inför vissa tandvårdsbehandlingar, som till exempel tanduttagning, tandstensskrapning och kirurgi. År 2012 togs denna rekommendation bort i Sverige eftersom evidens saknas för att behandlingen var nödvändig samt för att minska antibiotikaanvändningen i vården och förhindra antibiotikaresistens. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat hur beslutet har påverkat förekomsten av infektiös endokardit.
Ger stöd till rekommendationsändringen
– Vi kan enbart se små, ej statistiskt signifikanta variationer i insjuknande, inget som tyder på en ökning av infektionen hos personer i riskgruppen sedan 2012. Studien ger därför stöd till rekommendationsändringen. Detta är en fråga som debatterats internationellt och i dag är Sverige och Storbritannien de enda länder i Europa med denna antibiotikarestriktiva rekommendation, säger Niko Vähäsarja, tandläkare och doktorand vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet som är studiens korresponderande författare.
Registerstudien omfattade 76 762 personer med hög risk samt 396 048 med låg risk för infektiös endokardit. Dessa följdes under perioden 2008–2018 med hjälp av Medicinska födelseregistret, Patientregistret och Svenska endokarditregistret.
År 2016 kompletterades rekommendationen med ett tillägg att överväga förebyggande antibiotikabehandling om patientens ansvariga läkare förordar det. Det är oklart hur detta tillägg har påverkat förskrivningen av antibiotika bland tandläkare.
Minskad förskrivning av amoxicillin
Efter rekommendationsändringen 2012 minskade förskrivningen av amoxicillin i tandvården med cirka 40 procent. Studien kan dock inte visa att minskningen berott på de ändrade rekommendationerna. Amoxicillin har även andra användningsområden inom tandvården.
– Nästa steg är att undersöka vilka tandvårdsbehandlingar som personerna i riskgruppen har fått under perioden 2008–2018 eftersom vi saknar den informationen. Det kan ge ytterligare kunskap i en fråga där det hittills saknats tillräckliga studier. Tillsammans med den aktuella studien kan det utgöra underlag för liknande rekommendationsändringar i flera länder, med minskad antibiotikaförbrukning som följd, säger Niko Vähäsarja.
Forskningen finansierades av Karolinska Institutet, Folkhälsomyndigheten, Folktandvården Stockholm AB, Styrgruppen för odontologisk forskning vid Karolinska Institutet och Stockholms stad, och Sveriges Tandläkarförbund. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation
”Infective endocarditis among high-risk individuals - before and after the cessation of antibiotic prophylaxis in dentistry: a national cohort study”. Niko Vähäsarja, Bodil Lund, Anders Ternhag, Bengt Götrick, Lars Olaison, Margareta Hultin, Anna Warnqvist, Carina Krüger Weiner och Aron Naimi-Akbar. Clinical Infectious Diseases, online 4 februari 2022, doi: 10.1093/cid/ciac095.