Nyhetsarkiv

Närmare 500 medarbetare inom cancerområdet från Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, samlades i Aula Medica under årets Karolinska CCC-dagar den 30–31 mars. I år medverkade även Sahlgrenska CCC och Skåne CCC.

Den 17 april stängde anmälan till högskolestudier för hösten 2023. Läkarprogrammet på KI är det program i Sverige med flest förstahandssökande.

I en svensk systematisk översikt som nu publiceras i Acta Paediatrica, redovisar forskare från Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) kunskapsläget kring hormonbehandling hos unga (<18 år) med könsdysfori. Kunskapsläget är bristfälligt vad gäller psykisk hälsa och hormonbehandling påverkar sannolikt skelettet.

Den 17 april börjar Veronika Sundström som Karolinska Institutets nya universitetsdirektör. Hennes uppdrag är att leda KI:s förvaltning bestående av ett tiotal avdelningar och drygt 500 medarbetare. Tillsammans med rektor och prorektor utgör hon KI:s högsta ledning.

I en nationell svensk studie av 207 nyfödda till kvinnor med cancer i tjocktarmen eller ändtarmen (”kolorektalcancer”), fann forskare en ökad risk för graviditets- och nyföddhetskomplikationer. Studien publiceras i eClinicalMedicine och är ett samarbete mellan Washington University i St Louis och Karolinska Institutet.

Prediktionsmodeller har börjat bli en del av vår vardag och de har också blivit allt mer användbara inom medicinsk vetenskap i takt med att tekniken utvecklas. Ökad förståelse för olika sjukdomar och behandlingar gör att vi kan använda förutsägelser baserat på prediktiva biomarkörsignaturer för att optimera resultatet av en behandling för allt mer specifika grupper.

Tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom kräver säkra och kostnadseffektiva screeningmetoder. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit att en typ av sockermolekyl i blodet har ett samband med nivån av tau-protein, som har en nyckelroll i utvecklingen av den svåra demenssjukdomen. Studien, som publicerats i Alzheimer's & Dementia, kan öppna för enkel screening som med 80 procents säkerhet kan förutse insjuknande tio år i förväg.

Risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer med obesitas framförallt till följd av miljömässiga faktorer som till exempel livsstil. Det visar en studie i eClinicalMedicine av forskare från Karolinska Institutet.

Aktuell forskning visar att unga chefer ofta har ett stort driv och är högt motiverade i rollen som ledare, men upplever samtidigt att de har en sämre arbetsmiljö och sämre mental hälsa i jämförelse med äldre chefer. Tänkbara förklaringar kan handla om en otydlig chefsroll samt höga krav i kombination med lågt inflytande.

Forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi har i en experimentell studie publicerad i Science Signaling studerat grundläggande mekanismer för cellulär kommunikation längs en evolutionär signalväg som reglerar fosterutveckling och stamcellsreglering. Baserat på publicerade data har forskarna skapat nya biosensorer som presenterar viktiga verktyg för framtida läkemedelsutveckling inom onkologi och molekylär screening.

Webbsidan "Forskarstöd" har nyligen utvecklats för att ge en överblick över det stöd och de specialiserade kompetenserna som finns för alla forskare, både på deras institutioner och på andra enheter vid KI.

Gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser fortsätter växa. Expertkoordinatorerna driver arbetet inom sitt respektive kompetensområde. Senast i raden av kompetensområde som läggs till centrumet är laboratorie- och diagnostikberedskap, i form av expertkoordinatorn Jessica Alm.

Samma stöd, nytt namn. Studenthälsan vid Karolinska Institutet som på engelska tidigare haft titeln ”The Student Health Centre” har nu döpts om till ”Student Wellbeing Centre”. Det engelska namnbytet görs för att titeln bättre ska återspegla Studenthälsans utbud.

Syftet med anslaget är att hjälpa framstående forskare som befinner sig i början av sin karriär, och som erhållit ett startbidrag från Vetenskapsrådet eller beviljats en anställning som biträdande lektor vid Karolinska Institutet.

Vi är glada och får med VR:s betyg ytterligare hävstång för arbetet. Det säger Anders Gustafsson, tidigare prorektor vid KI och en av dem som har lett arbetet med den nationella utvärderingen av den kliniska forskningens kvalitet som nu har publicerats av Vetenskapsrådet (VR). Den så kallade ALF-utvärderingen utgår från ALF-avtalet som reglerar KI:s samarbete med Region Stockholm gällande utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.

Projektet ”Tandvård på arbetstid” har varit framgångsrikt och skapat mervärde för både KI och Universitetstandvårdens allmäntandvårdsklinik, Lärarkliniken. Nu har HR-A:s ledningsgrupp beslutat att permanenta denna personalförmån.

Stockholmsregionen får bra betyg när Vetenskapsrådet (VR) utvärderar den kliniska forskningens kvalitet och hur den omvandlas till patient- och samhällsnytta. Utvärderingen har betydelse för bland annat fördelningen av statliga så kallade ALF-medel.

Signalsubstansen acetylkolin reglerar blodflödet i våra kärl men det har varit okänt vilka celler som utsöndrar ämnet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att vissa T-celler i mänskligt blod kan producera acetylkolin, vilket kan hjälpa till att reglera blodtryck och inflammation. Studien, som publiceras i PNAS, visar också en möjlig koppling mellan dessa immunceller hos svårt sjuka patienter och risk att dö.

Ebba Lindqvist har utnämnts till docent i kirurgi vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet. Ebba har tidigare arbetat på Karolinska Universitetssjukhuset som plastikkirurg och är nu plastikkirurg och sektionschef på Bröstsektionen, Verksamhetsområde Kirurgi, Södersjukhuset.

Stort grattis till alla våra nyantagna master- och magisterstudenter vid KI.

Tre professorer vid Karolinska Institutet – Gonçalo Castelo-Branco, Maria Eriksson och Björn Högberg – har tilldelats ERC Advanced Grants som är ett av Europas mest prestigefyllda program för forskningsfinansiering. Pengarna på totalt över 8 miljoner euro kommer att användas till grundforskning som ska öka vår kunskap om sjukdomsmekanismer samt molekylära byggstenar i DNA.

Efter några års uppehåll är den nationella konferensen om suicidprevention tillbaka. Detta år kommer den äga rum den 25–26 oktober på Folkets Hus i Östersund och ha temat ”Med samlad kraft för livet”.

Alzheimers sjukdom utgör den vanligaste orsaken till demens som drabbar miljontals människor världen över. Eftersom förändringarna i hjärnan kan börja 10–20 år innan den kliniska symptomen på Alzheimers sjukdom, finns det ett starkt behov för identifiering av tidiga biomarkörer som kan förutsäga framtida påverkan på kognitiv funktion. Detta kan vara något som några KI-forskare är på spåren. Deras senaste studie finns nu publicerad i Nature Reviews Neurology.

Mareia Talvitie vid forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Abdominal aortic aneurysms : sex and gender disparities in surveillance, treatment and outcome" den 31 mars 2023.
Huvudhandledare är Rebecka Hultgren.

Ett skandinaviskt samarbete under ledning av KI-forskare visar att många som behandlas i specialistvård för allvarlig depression har en dålig prognos, till exempel med återinsjuknande, utveckling av andra psykiatriska sjukdomar, behov av sjukhusvård och i vissa fall död genom självmord. Forskningen baserades på 273 000 personer med allvarlig depression i Sverige, Danmark och Norge. Resultaten publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.

Hon var med redan i en av expertgrupperna som bildades på KI under covid-19-pandemin, och som var en av föregångarna till det som sedan blivit Centrum för hälsokriser. Nu är Hedvig Glans ny i teamet av expertkoordinatorer på centrumet, där hon kommer att använda sin kliniska och akademiska erfarenhet för att bygga upp centrumets kompetens inom utbrottsberedskap och respons kring infektionssjukdomar.

Tretton forskare vid Karolinska Institutet får dela på 54,9 miljoner kronor i forskartjänstanslag från Cancerfonden. Totalt delar fonden ut 124,3 miljoner kronor till 31 cancerforskare i Sverige.

I en ny avhandling från Karolinska Institutet låg fokus på användningen av så kallade omikdata för att kunna upptäcka molekylära förändringar hos patienter och som i längden kan möjliggöra en individualiserad behandling.

Utbilda framtidens medicinska personal. Möjliggöra banbrytande forskning. Och verka för ett kunskapsbaserat samhälle som präglas av akademisk frihet. Det är ett stort jobb som Annika Östman Wernerson axlar som Karolinska Institutets 24:e rektor. Men hon ska inte göra det ensam – alla på universitetet måste hjälpas åt.

Blinda är bättre på att uppfatta sina egna hjärtslag än seende, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Jagiellonian University i Polen. Forskningen tyder på att blindhet leder till en ökad förmåga att förnimma signaler från kroppens inre organ. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Experimental Psychology: General.

Kvinnor med psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller substansmissbruk deltar mer sällan i gynekologisk cellprovtagning för att upptäcka livmoderhalscancer och har mer än fördubblad risk att drabbas av sjukdomen. Fynden presenteras i Lancet Public Health av forskare från Karolinska Institutet som pekar på vikten att proaktivt närma sig dessa kvinnor för att förebygga livmoderhalscancer.

Hur ska vården göra för att så snabbt som möjligt identifiera bakterier eller andra smittämnen i blodet hos sepsispatienter? Det är forskningsfokus för Volkan Özenci. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En del patienter får sepsis av infektioner som de har fått på sjukhus. Nu prövas ett nytt digitalt system som ska hitta de här patienterna genom att kontinuerligt scanna av journalinformation efter tecken på sepsis. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Centrum för avancerad medicinsk simulering och träning (CAMST) har precis firat 15 år som ackrediterat utbildningscentrum, och har nu ytterligare fem år att se fram emot.

Helena Hervius Askling är ny i den växande gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser. Hennes långa erfarenhet inom infektionssjukdomar och vaccinområdet , som infektionsläkare, smittskyddsläkare och docent i infektionssjukdomar, kommer att stärka centrumets kompetens inom ämnesområdet.

Läkemedel mot sömnproblem verkar kunna förebygga självskadebeteende hos ungdomar med ångest och depression, enligt en observationsstudie från Karolinska Institutet. Risken för självskada ökade innan förskrivning av melatonin och minskade månaderna efter att behandlingen påbörjats, särskilt hos flickor. Studien publiceras i Journal of Child Psychology and Psychiatry.

Karolinska Institutet bibehåller en stark position inom ett flertal områden i QS (Quacquarelli Symonds) internationella ämnesrankning för lärosäten. I ämnet medicin rankas KI på sjunde plats globalt, en ökning från tolfte plats i fjol. KI förbättrar även sin internationella position inom ämnesområdena biovetenskaper, omvårdnad, farmaci och farmakologi, och psykologi.

Forskare vid Karolinska Institutet identifierade HOXC13-AS, ett humant hudspecifikt långt icke-kodande RNA (lncRNA), som spelar en avgörande roll för epidermal differentiering. Studien är publicerad i tidskriften Cell Death & Differentiation, och belyser lncRNA:s fysiologiska betydelse för epidermisbarriärens underhåll och återuppbyggnad.

Professor Christian Giske blir ny vice ordförande för kommittén för forskning med omedelbar verkan, enligt ett rektorsbeslut. Hans förordnande sträcker sig till den 31 december 2025.

Det finns tydliga regionala skillnader i andelen äldre som får potentiellt olämplig läkemedelsbehandling i Sverige. I en studie publicerad i Frontiers of Pharmacology undersöker forskare vid Karolinska Institutet de regionala skillnaderna över tid och visar att dessa regionala variationer har minskat under det senaste årtiondet.

En ny studie av författare från Karolinska Institutet publicerad i Journal of Mental Health, visar att dagliga samtal mellan patienter inom psykiatrisk slutenvård och vårdgivare kan ha positiva effekter. Bland annat upplevs det av patienterna som en hjälp i återhämtningen och stärker relationerna mellan patient och vårdgivare.

Vårdgivare vill att patienten ska känna sig omhändertagen. Det är en av förklaringarna till att behandlingar som inte gör någon nytta ändå ges i stor utsträckning, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Campus Flemingsberg är ett av Sveriges största campus. Här finns fem lärosäten, en konstskola och en gymnasieskola på samma plats. Här berättar rektorerna från Karolinska institutet, KTH, Röda Korsets Högskola, Södertörns högskola och Stockholms Musikpedagogiska institut om hur lärosätena samarbetar på campusområdet för att tillsammans skapa en dynamisk, inspirerade campusmiljö för utbildning och forskning av högsta kvalitet.

En rikstäckande svensk studie med över 10 000 fall av kolesteatom, en förändring i mellanörat, visar på en stark ärftlig komponent för sjukdomen.

Forskare vid institutionen för onkologi-patologi har tillsammans med forskare på The European Molecular Biology Laboratory publicerat en artikel i Nature Chemical Biology där de utvecklat en ny metod som kan identifiera och urskilja viktiga skillnader mellan proteiner på ett objektivt sätt.

För drygt två år sedan föll Arne Persson illa under en skogspromenad med sin hund. Han slog sig rejält i svanskotan men kunde ta sig hem. De kommande dagarna fick han mer och mer ont och till slut sökte han akut på sjukhuset. Efter röntgen blev han hemskickad eftersom inget var brutet. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

I dag finns ett tiotal godkända AI-system för bröstcancerscreening. Men hittills har det varit svårt att objektivt utvärdera dem. Nu finns en nationell valideringsplattform som kan jämföra hur bra olika AI-system är på att upptäcka tecken på bröstcancer – och utvecklingen har letts av forskare vid Karolinska Institutet.

Petra Kormos andra barn föddes onsdagen den 4 januari 2017. Förlossningen gick bra, men väl hemma fick Petra feber. Dag för dag kände hon sig allt svagare och sjukare. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Sepsis har en förmåga att gå under radarn – allmänhetens kännedom om den livshotande sjukdomen är låg och den officiella statistiken är missvisande. Nu tar forskarna hjälp av särskilda larmsystem och AI för att öka upptäckten. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En ny forskarutbildningskurs på temat patientpartnerskap, startade under vårterminen inom Karolinska Institutets forskarskola i klinisk behandlingsforskning; ”Patientpartnerskap och samverkan med allmänheten i klinisk forskning”. Syftet med kursen är att kliniska doktorander på KI ska få en förståelse för varför man ska samverka med patienter i forskning samt träna på hur man gör det.