Systematisk översikt av effekter vid hormonbehandling av könsdysfori hos unga
I en svensk systematisk översikt som nu publiceras i Acta Paediatrica, redovisar forskare från Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) kunskapsläget kring hormonbehandling hos unga (<18 år) med könsdysfori. Kunskapsläget är bristfälligt vad gäller psykisk hälsa och hormonbehandling påverkar sannolikt skelettet.
Forskarna menar att hormonbehandling av unga med könsdysfori tills vidare endast ska genomföras inom ramen för studier.
Könsinkongruens uppstår när en individs biologiska kön krockar med dess könsidentitet. När könsinkongruens leder till lidande kallas det könsdysfori. På senare år har könsdysfori ökat kraftigt bland unga i västvärlden, främst hos biologiska flickor. Fler får också behandling men kunskapen om behandlingens långtidseffekter är begränsade. I en systematisk översikt har svenska forskare granskat över 9900 abstracts från femton databaser och identifierat 24 relevanta studier.
–I vår översikt fokuserade vi på psykisk hälsa, skelettpåverkan, kroppssammansättning och metabola effekter hos barn (<18 år) med könsdysfori som behandlas med GnRH-agonister, så kallade pubertetsblockerande hormoner, säger studiens försteförfattare Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro Universitetssjukhus, och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
–Jag är förvånad över bristen på studier inom området. Vi fann inga randomiserade studier om hormonbehandling av unga med könsdysfori, och bara 24 relevanta observationella studier, tillägger han.
Ytterligare studier behövs
Studien fann att det saknas kunskap om hormonbehandling och psykisk hälsa hos unga. Beträffande skelettpåverkan så bromsar GnRHa-behandling benmognad och benmineraliseringen. När den unga efter sin bromsmedicin erhåller östrogen eller testosteron för att förändra kroppen i riktning mot könsidentiteten förefaller dock skelettet delvis återhämta sig.
–Vårt arbete är viktigt inte bara för att förekomsten av unga personer med könsdysfori har ökat under en kort tidsperiod, utan också för att patientgruppens karaktäristika har förändrats. Vi vet inte vad den naturliga utvecklingen är för dessa barn. Studier bör först klarlägga i vilken utsträckning könsdysfori spontant klingar av hos ungdomar som inte har uppvisat könsinkongruent beteende i barndomen. Om man kan hitta prediktorer för kvarstående könsdysfori blir det andra steget att genomföra kliniska prövningar för att utvärdera positiva och negativa effekter av hormonbehandling. Det är viktigt att sådana studier måste följa patienterna under många år, säger studiens sisteförfattare professor Mikael Landén vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet.
–Mot bakgrund av nästan obefintliga långtidsdata drar vi slutsatsen att GnRHa-behandling av barn med könsdysfori bör betraktas som experimentell behandling och inte rutinbehandling. Detta innebär att behandlingen endast bör ges inom ramen för en klinisk prövning med informerat samtycke, tillägger han.
–Tidigare studier på området har haft klara brister och långtidsstudier har oftast varit små med stort bortfall, säger Ludvigsson. Av det skälet har vi också tagit fram en checklista för att höja kvaliteten på forskningen inom könsdysfori-behandling: GENDHOR checklistan. Vi hoppas att den ska förenkla och förbättra forskningen inom fältet.
Studien har finansierats av SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Jonas Ludvigsson har erhållit finansiering av vissa privata företag för forskning som ligger utanför ramen av den här studien. Mikael Landén har erhållit arvode för föreläsningar om läkemedel. Se den vetenskapliga studien för en fullständig redogörelse.
Publikation
A systematic review of hormone treatment for children with gender dysphoria and recommendations for research.
Ludvigsson JF, Adolfsson J, Höistad M, Rydelius PA, Kriström B, Landén M
Acta Paediatr 2023 Apr 18.