Ny studie om depressionsläget i Skandinavien
Ett skandinaviskt samarbete under ledning av KI-forskare visar att många som behandlas i specialistvård för allvarlig depression har en dålig prognos, till exempel med återinsjuknande, utveckling av andra psykiatriska sjukdomar, behov av sjukhusvård och i vissa fall död genom självmord. Forskningen baserades på 273 000 personer med allvarlig depression i Sverige, Danmark och Norge. Resultaten publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.
I denna omfattande epidemiologiska översikt över allvarlig depression (MDD) har forskare vid Karolinska Institutet, Mental Health Center Sct. Hans i Köpenhamn och Norges Folkehelseinstitutt ställt frågan: 'Uppträder MDD på samma sätt i de skandinaviska länderna?'. Resultaten visar att de skandinaviska länderna är lika när det gäller epidemiologiska åtgärder för MDD, men också att det finns viktiga skillnader. Framför allt är antalet som behandlas inom specialistvården för MDD högre i Sverige och Norge än i Danmark. Samtidigt är antalet patienter som hade minst en slutenvårdskontakt för MDD högre i Danmark än i Sverige.
—Våra resultat visar att bördan av MDD i hälso- och sjukvårdssektorerna i de skandinaviska länderna inte var så lika som tidigare antagits, och skillnaderna måste beaktas vid jämförelse mellan länderna, säger en av studiens första författare, Joëlle Pasman, postdoktor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Nationella registerdata från hela Skandinavien
Utifrån nationella register i Sverige, Danmark och Norge har forskarna hämtat in data om diagnos, behandling, kliniska och socioekonomiska utfall samt familjeinformation. Arbetet har lagt en grund för framtida jämförelser mellan länderna och vidare forskningssamarbeten. Harmoniseringen är avgörande för att kunna göra meningsfulla jämförelser eller kombinera data från de olika länderna, och den kan användas som en vägledning för framtida inkludering av andra länder med hälso- och sjukvårdsregisterdata.
—Svår depression är en vanligt förekommande psykisk sjukdom. Det krävs därför samordnade och enhetliga åtgärder för att minska sjukdomsbördan. Detta skandinaviska samarbete representerar ett viktigt steg i denna riktning. Genom vårt arbete har vi fått insikter om sjukdomsförekomst, samsjuklighet, behandling och utfall av MDD som är av stor betydelse för att informera forskare, beslutsfattare och kliniker", säger seniora forskaren Lu Yi, också hon vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Studien är en del av Nordic Tryggve-konsortiet som fokuserar på register- och genetisk forskning inom psykiatri. Arbetet finansierades av Vetenskapsrådet, Europeiska Unionens Horizon 2020-forsknings- och innovationsprogram, Europeiska forskningsrådet och US National Institutes of Health.
Publikation
Joëlle A. Pasman, Joeri J. Meijsen, Marit Haram, Kaarina Kowalec, Arvid Harder, Ying Xiong, Thuy-Dung Nguyen, Andreas Jangmo, John R. Shorter, Jacob Bergstedt, Urmi Das, Richard Zetterberg, Ashley Tate, Paul Lichtenstein, Henrik Larsson, Ingvild Odsbu, Thomas Werge, Ted Reichborn-Kjennerud, Ole A. Andreassen, Patrick F. Sullivan, Alfonso Buil, Martin Tesli, Yi Lu. Epidemiological overview of major depressive disorder in Scandinavia using nationwide registers. The Lancet Regional Health - Europe. 2023;100621, ISSN 2666-7762.