Nyhetsarkiv

Sophie Erhardt forskar om biologiska mekanismer bakom psykisk sjukdom. Med sin upptäckt att patienter med schizofreni har förhöjda halter av kynurensyra i hjärnan har hon lagt grunden till ett forskningsområde som dragit till sig ett stort antal forskargrupper världen över.

Annika Östman Wernerson forskar om molekylära mekanismer bakom olika njursjukdomar. Hon hoppas att kunskaperna ska leda till effektivare diagnostik, vård och behandling. Hon forskar även inom pedagogik, där hon studerar hur studenter hanterar och påverkas av obehagliga upplevelser under sin utbildning.

Knut Lönnroth forskar främst om socioekonomiska riskfaktorer för tuberkulos, och hur hälso- och sjukvårdssystem, särskilt i låg- och medelinkomstländer, kan utformas för att bekämpa sjukdomar som tuberkulos effektivare. Vid KI kommer även migration och hälsa bli ett viktigt tema i hans forskning.

Många barn som föds mycket för tidigt drabbas av någon form av hjärnskada. Ulrika Ådén, professor i neonatologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, forskar om hur risken för sådana skador kan minskas, och om hur de skador som inträffar kan lindras. Hon undersöker bland annat vilken påverkan olika kliniska insatser har, men också vikten av stimulans med röst och hudkontakt.

Per-Arne Lönnqvists forskning syftar till att förbättra anestesivården för barn. Han har bland annat bidragit till att utveckla användningen av ultraljud för bättre precision vid lokalbedövning, och har varit pionjär vad gäller användningen av alfa-2-agonister inom barnanestesi och intensivvård.

Sonia Lain letar efter molekyler som kan utvecklas till framtida cancerbehandlingar. Ur mer än 60 000 substanser har hon valt ut de mest lovande kandidaterna. Efter att de molekylära mekanismerna kartlagts går det också att se vilka andra sjukdomar som substanserna kan vara effektiva mot.

Nagihan Bostanci skapar tredimensionella modeller av tandkött och tand för att förstå hur lindrig tandköttsinflammation förvärras till parodontit, tandlossning. Hon hoppas att forskningen bland annat ska bidra till nya, bättre metoder för diagnosticering och prognostisering.

Medicinska Föreningens (MF) kårhus på KI:s campus i Solna är i stort behov av att renoveras, till en beräknad kostnad av 40 miljoner kronor. Nu samlar MF in pengar för att säkra både byggnadens och studentkårens framtid.

Unga vuxna som skadar sig själva löper större risk att även begå självmord, visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Psychological Medicine. Suicidrisken är 16 gånger högre hos dem som vårdats för självskador, jämfört med andra i samma ålder.

Stora Silvermedaljen 2016 vid Karolinska Institutet tilldelas Anders Ekbom, Ingemar Ernberg, Agneta Nordberg, Bengt Norrving och Elisabeth Olsson. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet.

Ett uråldrigt område av hjärnan, den så kallade fyrhögsplattan, som finns i mitthjärnan hos alla ryggradsdjur, kan på egen hand styra och nyorientera ögonrörelser. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie som publiceras i tidskriften eLIFE.

Alessandro Furlan, forskarstuderande vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, har mottagit Dimitris N. Chorafas pris 2016 för sin doktorsavhandling "Neuronal types and their specification dynamics in the autonomic nervous system".

Ganesh Acharya, professor i obstetrik och gynekologi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), forskar om hjärta och blodsystem hos mor och foster vid graviditet. Forskningen är såväl klinisk som experimentell och handlar både om att öka kunskapen om havandeskapets fysiologi och att utveckla metoder för att använda ny ultraljudsteknik i klinik.

Tre KI-forskare har i hård konkurrens fått anslag från det europeiska forskningsrådet, ERC, för att starta sin egen oberoende forskning. Anslagen, de så kallade ERC Starting grants, är på 1,5 miljoner euro i upp till fem år.

Kommentar: I dag överlämnades utredningen om Macchiarini-ärendet till Karolinska Institutets avgående styrelseordförande Lars Leijonborg. Granskningen, som beställts av KI:s styrelse, har letts av den tidigare ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen, Sten Heckscher. Utredningen riktar allvarlig kritik mot KI:s hantering av ärendet – från rekryteringen av Paolo Macchiarini 2009 till hur hans verksamhet följdes och hur anmälningarna om oredlighet i forskning hanterades.

Den 5 september presenterade de externa granskarna sin utredning om Karolinska Institutets hantering av gästprofessorn Paolo Macchiarini. KI får kritik på flera punkter: bland annat att rekryteringen av Macchiarini år 2010 och beslutet att förlänga hans anställning 2013 drevs igenom i olämpliga former. Utredarna friar inte heller KI från ansvar för de transplantationer med syntetiska luftstrupar som genomfördes vid Karolinska Universitetssjukhuset.

En speciell variant av sockermolekyler som finns i människors näsor kan förklara varför pneumokockinfektioner är vanliga i människor men inte i andra djur. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Host & Microbe. Upptäckten kan hjälpa forskarna i jakten på ett bredare vaccin som kan skydda mot alla typer av pneumokocker.