Publicerad: 2016-09-12 10:32 | Uppdaterad: 2016-09-12 11:20

Användning av ny teknik gav säkrare blodsockerkontroll vid diabetes

I en studie av forskare från Karolinska Institutet, i samarbete med flera europeiska forskningsentra, utvärderas en apparatur för mätning av sockerhalten i underhudsfett hos personer med diabetes typ 1. Resultatet publiceras i The Lancet och visar att patienterna kontrollerade sitt blodsocker betydligt oftare med den nya, enklare tekniken och uppnådde en säkrare blodsockerkontroll.

Den nya tekniken innebär att en glukossensor placeras i underhuden på överarmen hos patienten som sedan enkelt kan läsa av sensorn och få omedelbar information om sin aktuella sockerkontroll, och om sockret ligger stabilt eller är på väg uppåt eller nedåt. På detta sätt kan patienten själv på ett förebyggande sätt korrigera sockerkontrollen med mer insulin eller kolhydratintag om det behövs.

– Tanken är att vanliga blodsockertester ska kunna ersättas med denna nya teknik, säger Jan Bolinder, professor i klinisk diabetesforskning vid institutionen för medicin, Huddinge och huvudansvarig för studien.

Glukossensor-apparaten som använts i studien heter FreeStyle Libre och finns redan på marknaden i Sverige och ett flertal andra europeiska länder. Men det är första gången en studie publiceras där tekniken utvärderats i en randomiserad, kontrollerad undersökning.

Ökad risk för hypoglykemi

Apparaten testades på en grupp med välkontrollerad insulinbehandlad (genom injektioner eller pump) typ 1-diabetes. Dessa patienter har en ökad risk för hypoglykemi, lågt blodsocker, eftersom buffertzonen mellan normalt och lågt blodsocker är relativt liten.

En jämförelsegrupp fortsatte att använda konventionell självkontroll av blodsockret, med ”stick i fingret” och avläsning i en blodsockermätare. Hos dem gjordes också en blindad sensormätning (varken patient eller personal har tillgång till resultatet förrän efter studiens avslutning) under två veckor efter tre respektive sex månader, för att få jämförande, detaljerad information om deras sockerkontroll över dygnet.

– Interventionsgruppen fick använda apparaturen kontinuerligt under sex månader, och testa sig hur ofta de ville, vilket omedelbart ledde till att de i medeltal testade sig tre gånger mer frekvent per dygn, säger Jan Bolinder.

Lottats till användning

De som lottats till användning av Libre ökade omedelbart antalet självkontroller från omkring fem till sex gånger dagligen till omkring 18 gånger dagligen. Som ett resultat av detta minskade förekomsten av låga blodsockernivåer med 38 – 65 procent, och det var också en minskning av antalet hypoglykemiepisoder med mellan 33 och 55 procent. Även tid per dygn med för höga sockervärden minskade, samtidigt som tid med optimal sockerkontroll ökade.

– Vi använde också frågeformulär för olika aspekter av livskvalitet och nöjdhet med behandlingen, och även här kunde vi visa positiva resultat, säger Jan Bolinder.

Vad hoppas du att resultatet ska leda till?

– Det är viktigt att utvärdera tekniska hjälpmedel som kan underlätta tillvaron och medföra bättre och mer stabil sockerkontroll för patienter med diabetes. Jag hoppas att våra positiva resultat ska bidra till att fler patienter får tillgång till denna typ av hjälpmedel.

Har det uppkommit nya frågeställningar som ni vill forska vidare om?

– I vår studie undersöktes välkontrollerade patienter. Nya studier behövs för att se om detta hjälpmedel också kan förbättra sockerkontrollen hos patienter som inte uppnår våra behandlingsmål.

Delar av studien kommer att presenteras denna vecka vid en stor europeisk diabeteskongress (European Association for the Study of Diabetes; EASD) i Tyskland. Studien har finansierats av Abbott Diabetes Care.

Publikation

Novel glucose-sensing technology and hypoglycaemia in type 1 diabetes: a multicentre, non-masked, randomised controlled trial
Jan Bolinder, Ramiro Antuna, Petronella Geelhoed-Duijvestijn, Jens Kröger, Raimund Weitgasser
Lancet, online first 12 September 2016