Socioekonomiska riskfaktorer för tuberkulos

Knut Lönnroth, professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap

Årligen insjuknar omkring tio miljoner människor i världen i tuberkulos, och 1,5 miljoner dör. För att minska spridningen och effektivisera vården krävs mer kunskap om sjukdomens koppling till socioekonomiska faktorer.

– Vi vet att tuberkulos är en typisk fattigdomssjukdom, säger Knut Lönnroth. Men vi behöver också förstå varför det är så, annars blir det svårt att utforma effektiva åtgärder. Detta ger också en bättre generell bild av hur det starka sambandet mellan fattigdom och ohälsa ser ut.

Som forskare vid WHO de senaste 13 åren har Knut Lönnroth särskilt intresserat sig för hur sjukvården bäst kan samverka med andra samhällssektorer för att förebygga tuberkulos och minska sjukdomens sociala och ekonomiska konsekvenser.

– Vi har bland annat visat att globalt sett är individens kostnad för att insjukna i tbc i snitt en halv årsinkomst – trots att diagnos, mediciner och behandling ofta erbjuds gratis, säger han. Behandlingen tar lång tid, resekostnaderna kan bli betydande, och många som insjuknar får sparken från sitt jobb även om de fortfarande är helt eller delvis arbetsföra. Och få har tillgång till ersättning för inkomstbortfall.

Vid KI fortsätter Lönnroth att forska om tuberkulos, bland annat med studier av hur den svenska policyn för tbc-screening fungerar i praktiken. Han avser också att bredda sin forskning till frågor om hur vårdbehoven bland asylsökande i Sverige ser ut och vad detta innebär för den svenska sjukvården.

– Det är en mycket aktuell fråga där behovet av kunskap är stort, säger han.

Text: Anders Nilsson, först publicerad i engelsk översättning i skriften From Cell to Society 2016

Se en video