News archive

Göran Stiernstedt knyter på sätt och vis ihop säcken med sitt nya uppdrag som KI:s styrelseordförande. Han är utbildad till läkare vid Karolinska Institutet, och vid KI är han tillbaka.

Tobias Alfvén, docent i global hälsa vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet har valts till ny ordförande i Svenska Läkaresällskapet och tillträder den 1 juli, 2020.

Professor Marie Wahren-Herlenius, institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet, får Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2020 på 15 miljoner kronor. Hon får anslaget för sin forskning om hjärtskador hos barn orsakade av inflammatoriska sjukdomar.

Anders Jahres stora medicinska pris till Jiri Bartek och Anders Jahres pris till yngre forskare till Niklas Björkström. Priset delas ut av Universitetet i Oslo.

I en dansk-svensk populationsbaserad kohortstudie av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) mellan åren 1969-2017 och deras matchade kontroller från, fann Ola Olén, Jonas F Ludvigsson och kollegor att IBD-patienter hade en ökad risk för tunntarmscancer.

Forskare vid Medical Management Centre (MMC), Karolinska Institutet, har beviljats finansiering för forskningsprojektet "Beslutsbryderi: professionellas bedömningar angående ineffektiva insatser i hälso- och sjukvården". Vi bad projektledaren Henna Hasson berätta lite mer om projektet.

Alexander Fyrdahl vid gruppen Klinisk fysiologi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Applications of the golden angle in cardiovascular MRI" den 5 juni 2020. Huvudhandledare är Andreas Sigfridsson.

Narkosmedlet ketamin har i låga doser visat sig ge snabb effekt mot svårbehandlad depression. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet att de har identifierat en viktig måltavla för läkemedlet – en specifik mottagare för serotonin i hjärnan. Fynden som publiceras i Translational Psychiatry ger hopp om nya, effektiva depressionsläkemedel.

Isabella Ekhedens avhandling fokuserar på cancer i magsäcken och matstrupen som hör till de dödligaste cancerformerna i världen. Målet med avhandlingen har varit att utforska förstadier till cancer i magsäcken och matstrupen samt studera hur valet av cellgiftsbehandling påverkar överlevnaden hos patienter med cancer i magsäcken och matstrupen.

Karolinska Institutet har tagit fram en ny utbildning, "Motiverande ledarskap”, som riktar sig till ledare och chefer. Den är på 7,5 högskolepoäng och använder MI (Motivational Interviewing) och beteendeanalys (OBM) för att vidga ledarskapsbegreppet. En av kursledarna, John Sjöberg, tror att det efter stora förändringar som coronapandemin krävs ledare som reflekterar kring vad som gjorts för att skapa en effektiv och interaktiv kommunikationskultur under förändringsarbetet.

Läkarstudenter på Danderyds sjukhus får i år prova på det senaste inom virtual reality (VR). I coronans spår är ingenting som det brukar, detta gäller även undervisning för läkarstudenterna som går kursen ’Akuten som arbetsplats’ på termin 10 på läkarprogrammet. De har nu fått prova på det senaste inom VR när de övar triagering (prioritering bland patienter) i momentet katastrofmedicin.

Hallå där Anna Bergström! Forskningsprojektet "Att bygga kapacitet för implementering inom hälso- och välfärdsorganisationer – en longitudinell utvärdering av ett metodstöd i implementering för arbetsgrupper" är ett av de 14 projekt som beviljats medel från Forte. Kan du berätta lite mer om projektet du ska driva?

Vi gratulerar Anna Martling, professor i kirurgi och forskargruppsledare för gruppen Kolorektal kirurgi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som har blivit utsedd till hedersledamot av the American Society of Colon and Rectal Surgeons.

En ny studie har startat för att utvärdera helgenom- och RNA-sekvensering som den primära diagnostiska metoden för patienter i Sverige med akut leukemi. Projektet är ett samarbete mellan den nationella FoU-plattformen Genomic Medicine Sweden och medtechföretaget Illumina – och leds från Karolinska Instiutet.

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har funnit ett helt nytt tillvägagångssätt som korta RNA-molekyler använder för att styra produktionen av proteiner inne i cellerna. Studien visar att en RNA-molekyl som spelar en viktig roll i cancer kan påverka sin aktivitet genom att förändra sin struktur. Upptäckten öppnar för helt nya strategier att behandla olika typer av cancer.

Samarbete, tydligt beslutsfattande för vårdpersonal samt flexibla beredskapsplaner är nyckelfaktorer för att upprätthålla hälso- och sjukvårdssystem vid utmaningar som en översvämning, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Unik litteraturöversikt över viktigt och lite utforskat tema: Interventioner för att informera våra vuxna patienters minderåriga barn om deras föräldrars sjukdom.

Var tredje europeisk kvinna har ärvt receptorn för gulkroppshormon från neandertalare – en genvariant som är förknippad med ökad fertilitet, färre blödningar under tidig graviditet och färre missfall. Det visar en studie i Molecular Biology and Evolution av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology i Tyskland.

Vi gratulerar Anders Franco-Cereceda, professor i thoraxkirurgi och prefekt vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som har blivit invald i the American Association for Thoracic Surgery.

Hej Ingmar Ernberg, medförfattare och professor vid institutionen för Mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC). Grattis till er nya bok “Kvantfysiken och livet” som precis har släppts. Vad handlar den om?

Svensk hälso- och sjukvård beskrivs ofta som fragmenterad med flera olika vårdnivåer, huvudmän och vårdgivare. Denna fragmentisering kan leda till negativa konsekvenser i en persons vård och rehabilitering. Detta är särskilt aktuellt när flera aktörer är inblandade i ett vårdförlopp såsom exempelvis vid stroke.

Jakob Skov vid gruppen Experimentell och klinisk neuroendokrinologi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Epidemiological studies on comorbidity, heritability and co-aggregation in organ-specific autoimmune diseases" den 5 juni 2020. Huvudhandledare är Sophie Bensing.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny sekvenseringsmetod som gör det möjligt att kartlägga hur DNA är organiserat i cellkärnan – vilket avslöjar vilka regioner i arvsmassan som löper ökad risk för DNA-skador och mutationer. Tekniken beskrivs i en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology.

Victor Bloniecko Kallio, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik. Den 27 maj 2020 kommer du att försvara din avhandling "Using CSF biomarkers to understand mechanisms of behavioral changes and effects of drug treatment in dementia", vad handlar den om?

Mikroflimmer tycks kunna vara både en markör för odiagnostiserat förmaksflimmer, men även ett förstadium till förmaksflimmer.

Ett enkelt blodtest kan hjälpa till att förutsäga vilka personer med multiple skleros (MS) sannolikt kommer att försämras under det kommande året, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats online i tidskriften Neurology.

Sarah Bergen, senior forskare på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) på Karolinska Institutet, har tilldelats ett anslag på nära 1,2 miljoner amerikanska dollar (drygt 11,5 miljoner svenska kronor) från National Institutes of Health (NIH), USA.

Forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet har genomfört en studie med enkelcellssekvensering på en djurmodell för Parkinsons sjukdom med transplanterade mänskliga pluripotenta stamceller. Studien som är den första i sitt slag publiceras nu i Nature Communications.

Med stor sannolikhet kan barn med det nya coronaviruset smitta andra, men mycket talar för att de är mindre smittsamma än vuxna och att de inte driver covid-19-pandemin. Skolor och förskolor som hålls öppna torde inte påverka dödligheten hos äldre. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som gått igenom 47 relevanta publikationer av covid-19 hos barn. Den systematiska översiktsartikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Uppväxtmiljö och socioekonomisk status påverkar ungdomars kognitiva förmåga och hjärnans utveckling under hela tonårsperioden, oberoende av genetiska faktorer. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften PNAS. Studien belyser hur viktig miljön är, inte bara under de tidiga barnaåren utan under hela uppväxten.

Forskare vid Karolinska Institutet leder en nyss påbörjad multi-nationell klinisk läkemedels-prövning som ska utvärdera effekten av hyperbar syrgasbehandling (HBO) vid covid-19. To-talt kommer 200 vuxna med minst två riskfaktorer för allvarlig lunginflammation som ligger inlagda på sjukhus med måttligt svår covid-19 lunginflammation att rekryteras till studien. Försöken kan inledas redan nästa vecka på Blekingesjukhuset i Karlskrona.

Sex forskare, varav fyra vid Karolinska Institutet, får dela på 1,25 miljoner kronor när Mag-Tarmfonden delar ut årets stipendier.

SciLifeLab lanserar nationella forskningsprogram tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Projekten fokuserar på att bekämpa coronapandemin med hjälp av den infrastruktur som finns vid SciLifeLab. Ett stort antal av projekten leds av forskare vid Karolinska Institutet.

EU-finansierade Innovative Medicines Initiative (IMI) har lanserat en stor satsning på forskning för att ta fram diagnostik, läkemedel och vaccin mot det nya coronaviruset SARS-CoV-2. Ali Mirazimi, forskare vid Karolinska Institutet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), är ansvarig för ett av åtta projekt som preliminärt valts ut bland 144 sökande.

KI Holding och dess dotterbolag KI Innovations kraftsamlar genom en gemensam styrelse och stärker upp med tre nya ledamöter och ny styrelseordförande.

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört två sätt att förmedla kognitiv beteendeterapi, KBT, till personer med hälsoångest, ett tillstånd som riskerar att öka i spåren av covid-19. Av drygt 200 studiedeltagare gick hälften i KBT via internet, och hälften i traditionell KBT öga mot öga. Resultaten som publiceras i JAMA Psychiatry visar att internetbehandlingen gav liknande resultat, och kan fungera som ett alternativ till fysiska möten för att hjälpa personer som är oroliga för sin hälsa.

Patentmedelsfonden har tilldelat totalt 4 miljoner kronor i en särskild satsning till Tülay Lindberg vid Karolinska Institutets institution för odontologi, för ett forskningsprojekt inom ett av världens vanligaste inflammationssjukdomar – tandlossning.

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet och Oxfords universitet hur det går att identifiera små molekyler som binder till transportproteiner. Studien publicerades nyligen i tidskriften Nature Methods.

Rikard Wicksell, docent på Institutionen för klinisk neurovetenskap, tilldelas 5 875 000 kr från AFA försäkring för att öka tillgängligheten av behandlingsmodellen Acceptance and Commitment Therapy, ACT, genom att vidareutveckla, testa och införa dess senaste version ACTsmart i primärvården.

Dimethyl fumarat (DMF/Tecfidera) är idag ett av de mest använda läkemedlen mot skovformad MS, men behandlingen är också förknippad med bieffekter. I en experimentell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet har man jämfört och hittat nya substanser med högre skyddande effekt på de nervcells-isolerande cellerna (oligodendrocyter) som skadas och bryts ner vid tillexempel MS. Resultaten har publicerats i tidskriften Neurotherapeutics.

Johanna Sieurins avhandling fokuserar på relationen mellan personlighet och stress med risken för Parkinsons sjukdom (PD).

I en ny studie har forskare från Köpenhamns universitet och Karolinska Institutet hittat nervceller i hjärnan som styr hur möss svänger åt vänster och höger. Studien publicerades nyligen i tidskriften Nature Neuroscience.

Forskare vid Karolinska Institutet visar att olika mått på psykisk ohälsa kan vägas samman till en enda faktor kallad ”p”, som förutsäger patientens prognos och behov av extra stöd. Den generella faktorn för mental ohälsa avspeglar sammanlagd risk för ogynnsamma psykiatriska utfall och träffsäkerheten är lika bra som de mått som i dag finns för intelligens, enligt resultat som nu publiceras i World Psychiatry.

Maria Hagströmer är ny professor i fysioterapi och ingår från och med 15 april i ledningsgruppen vid Sektionen för fysioterapi som biträdande sektionschef med särskilt uppdrag för strategiska forskningsfrågor.

Immunologen Qiang Pan Hammarström har arbetat varje dag sedan slutet av januari för att hitta mediciner mot det nya coronaviruset. Tillsammans med sin man och KI-kollega, Lennart Hammarström, leder hon ett internationellt konsortium som parallellt arbetar med tre spår för att utveckla behandlingar mot covid-19.

Coronaviruspandemin har skakat om allas våra liv — och forskare världen över arbetar febrilt med att hitta lösningar. Gerald McInerney, lektor i virologi vid Karolinska Institutet, satsar på att utveckla antikroppar som kan blockera virusets förmåga att infektera celler, så kallade neutraliserande antikroppar.

Världen har mer eller mindre satts på paus i väntan på ett vaccin mot det nya coronaviruset. Men vaccinutvecklaren Matti Sällberg känner ingen press. ”Jag är realist,” säger han. ”Vi kan inte skynda på mer än vad vi gör. Det finns andra som är snabbare och därför tänker vi långsiktigt och fokuserar på att hitta ett vaccin som kan skydda mot flera coronavirus, även sådana som kan dyka upp i framtiden.”

KI Forskare presenterar nya insikter om människors och andra däggdjurs förmåga att anpassa sig till tillgången på livsmedel och exponering för kalla temperaturer i en studie som nyligen publicerades i tidskriften eLife. Resultaten kan förhoppningsvis användas för att utveckla nya metoder och läkemedel för behandling av fetma eller typ 2-diabetes.

I dag använder miljontals människor världen över syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens, resultat som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.