News archive

I ett brev som överlämnades till Karolinska Institutet i december krävde kommittén för återlämning av finska kvarlevor, en sverigefinsk aktivistgrupp, att Karolinska Institutet återlämnar de finska kvarlevor som finns i KI:s historiskt anatomiska samling. KI har nu besvarat kommitténs brev.

Med pusselbitar från fyra olika DNA-analyser har forskare vid Karolinska Institutet kunnat kartlägga tre extremt komplexa kromosomavvikelser. Därmed har familjerna fått svar på orsaken till barnens svåra symptom. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics och målet är ett test som kan användas kliniskt.

Nya forskningsresultat om hur cancermutationer påverkar en viss typ av receptorer på cellens yta öppnar för utveckling av skräddarsydda läkemedel mot till exempel ändtarmscancer och lungcancer.

Sara Riggare har utsetts till årets medicinsvensk 2018 av nyhetsmagasinet Fokus.

Akuta porfyrier är en grupp ovanliga sjukdomar som kan ge allvarliga och ibland livshotande attacker av buksmärtor, illamående och kräkningar samt förlamningar. Levertransplantation är idag den enda effektiva behandlingen som finns för de svårast sjuka patienterna. Nu visar en klinisk prövning som genomförts i samarbete med forskare på Karolinska Institutet att en ny läkemedelskandidat kan förebygga attacker hos dessa patienter. Studien publiceras i New England Journal of Medicine.

Mai-Lis Hellénius, allmänt känd som livsstilsprofessor vid Karolinska Institutet, höll den 1 februari 2019 sin avskedsföreläsning i Aula Medica i Solna. Föreläsningen – om hur mat och rörelse kan förebygga hjärt- och kärlsjukdom – lockade ungefär 700 personer och i publiken fanns bland andra Prins Daniel.

Schizofrenipatienter har av oklar anledning färre antal kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan. Forskare vid Karolinska Institutet och Massachusetts General Hospital har nu lyckats skapa mänskliga cellmodeller som visar att det sker en överdriven nedbrytning av kopplingar i hjärnan hos dessa patienter och kunnat länka detta till en genetisk riskvariant för sjukdomen. De har också kunnat visa att antibiotikumet minocyklin hämmar nedbrytningen och att behandling i tonåren kan kopplas till minska

Ritva Rissanen, postdoc vid institutionen för folkhälsovetenskap, leder det forskningsprojekt som ska undersöka återgång i arbete och sjukskrivningsmönster efter en arbetsskada bland unga.

Vad är egentligen stress och vilka är våra studentbloggares bästa tips mot stress? Under två veckor har våra digitala ambassadörer skrivit inlägg på temat stress. Här hittar ni allt innehåll samlat.

Martin Rinds Stiftelse har i år beviljat anslag till tio forskningsprojekt vid Karolinska Institutet. Fyra av dessa utförs av forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap.

Totalt elva anslag inom utvecklingsforskning går till forskare vid Karolinska Institutet. Fem av anslagen är projektbidrag och sex av anslagen är nätverksbidrag Swedish research links.

Sayid Zommorodi vid forskargruppen Kärlkirurgi försvarar sin avhandling "Abdominal aortic aneurysm : uncharted aspects of rupture" den 1 februari 2019. Huvudhandledare är Rebecka Hultgren.

Vissa myelinproducerande celler i hjärnan, oligodendrocyter, som angrips av immunförsvaret vid multipel skleros (MS), förändras vid MS och kan därmed ha ytterligare inverkan på sjukdomen än vad som tidigare har beskrivits. Det visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Edinburghs universitet i Storbritannien och som publiceras i tidskriften Nature.

En ny studie visar att det sker en väldigt begränsad nybildning av celler i hjärnan hos patienter med sjukdomen multipel skleros (MS). Fynden stöder vikten av att behandla MS tidigt i sjukdomsförloppet då de angripna cellerna kan reparera skador, men inte ersättas av nya. Resultaten publiceras i tidskriften Nature av forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet.

Hallå där Jens Jacob Fredriksson som nyligen disputerat på Karolinska Institutet med sin avhandling ” How can health care organizations create value? Business model explorations”.

En kohortstudie med hälsodata från ca 142 000 svenska patienter med allvarlig psykisk sjukdom, visar att flera symtom förbättrades när patienterna åt läkemedel för andra, fysiska åkommor som diabetes, höga blodfetter och högt blodtryck. Studien leddes av professor Christina Dalman vid Karolinska Institutet och är ett samarbete med forskare från University College London.

Anders Franco-Cereceda, professor i thoraxkirurgi och överläkare vid Tema Hjärta-Kärl har utsetts till ordförande i kommittén för Forskning, Utbildning och Utveckling (FoUU-kommittén) vid Karolinska Universitetssjukhuset från och med den 1 januari 2019. Uppdraget löper under perioden 2019-2021.

Vi gratulerar Magnus Dalén vid gruppen Thoraxkirurgi som får "Senningstipendiet 2018". Stipendiet delas ut av Svensk Thoraxkirurgisk Förening till minne av Åke Senning och avser att stötta ett välförtjänt thoraxkirurgiskt inriktat forskningsprojekt.