Tarmpolyper hos nära släktingar kan öka risken för tjock- och ändtarmscancer
Tjock- och ändtarmscancer är en av de dödligaste formerna av cancer, och under senare år har allt fler yngre drabbats. I den hittills största registerstudien visar forskare vid Karolinska Institutet och Harvard University i USA på ett möjligt samband mellan tarmpolyper hos nära släktingar och risken att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Studien som publicerats i British Medical Journal skulle kunna få betydelse för screeningrutinerna i flera länder.
Tjock- och ändtarmscancer är den cancerform som orsakar näst flest cancerrelaterade dödsfall i världen enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Det finns flera livsstilsfaktorer, bland dem övervikt och stillasittande, som ökar risken för sjukdomen.
Det är också känt sedan tidigare att det finns en ärftligt förhöjd risk att drabbas. De flesta som får diagnosen är över 65 år, men i allt fler länder ökar andelen yngre som drabbas.
Lokal tjock- och ändtarmscancer går att behandla med god prognos men för patienter med metastaser är prognosen betydligt sämre. I Sverige erbjuds personer över 65 år screening, koloskopi, men det behövs mer kunskap om vilka individer som bör erbjudas den här förebyggande undersökningen.
Patientdata från ESPRESSO
Sjukdomen föregås av polyper i tjocktarmens slemhinna. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Harvard University genomfört den hittills största registerstudien om sambandet mellan sådana tarmpolyper hos en individ och förekomsten av tjock- och ändtarmscancer hos förstagradssläktingar, det vill säga föräldrar och syskon.
Studien omfattar 68 060 patienter med tjock- och ändtarmscancer, och 333 753 friska kontroller som matchades för bland annat ålder och kön. Data på tjock- och ändtarmscancer och polyper hämtades från den så kallade ESPRESSO-kohorten (Epidemiology Strengthened by Histopathology Reports in Sweden).
Övriga patientdata hämtades från svenska hälso- och sjukvårdsregister. I studien tog forskarna hänsyn till ärftlighet för tjock- och ändtarmscancer. Cirka 8,4 procent av deltagarna med tjock- och ändtarmscancer hade ett syskon eller en förälder med polyp i tjock- eller ändtarmen. Detta jämfört med 5,7 procent av kontrollgruppen.
Flera ärftliga risksamband
Resultaten visar att ärftlighet för tarmpolyper var kopplat till en 40 procent ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. Forskarna fann vad som verkar vara fler ärftliga risksamband.
– Risken fördubblades hos personer med minst två nära släktingar med polyper, eller en nära släkting som haft en tidig tjocktarmspolyp, alltså före 60 års ålder, säger studiens försteförfattare Mingyang Song, forskare vid Harvard University.
En svaghet i registermaterialet är att det saknas information om andra riskfaktorer för tjock- och ändtarmscancer. Till exempel om polypernas storlek och omfattning samt olika livsstilsfaktorer. Nu behövs mer forskning för att bekräfta resultaten.
– Om ytterligare studier visar på en koppling mellan ärftlighet för polyper och risk för tjock- och ändtarmscancer är det något att ta hänsyn till i rekommendationerna kring screening, inte minst när det gäller yngre vuxna. Självklart hoppas jag att den här studien kan hjälpa läkare i Sverige och andra länder att identifiera patienter med en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer, säger Jonas F. Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Studien finansierades av National Institutes of Health och American Cancer Society. Helt oberoende av detta arbete leder Jonas F. Ludvigsson en studie på uppdrag av det svenska IBD-kvalitetsregistret (SWIBREG). Det arbetet har fått finansiering från Janssen. Det finns inga andra rapporterade intressekonflikter.
Publikation
“Risk of colorectal cancer in first degree relatives of patients with colorectal polyps: nationwide case-control study in Sweden”. Mingyang Song, Louise Emilsson, Bjorn Roelstraete, Jonas F. Ludvigsson, British Medical Journal, 4 maj 2021, doi: 10.1136/bmj.n877.