News archive

I en ny stor studie, publicerad i Nature Genetics, har forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med en rad andra internationella forskare hittat åtta genvarianter som kan kopplas till anorexi. Resultatet visar att denna allvarliga sjukdom inte bara är psykiatrisk utan även verkar hänga ihop med förändrad ämnesomsättning.

En studie publicerad i Nature Communications belyser hur mutationer i proteinet ZP1 i äggets ytskikt kan orsaka infertilitet hos kvinnor. Proteinet kan vara en lovande kandidat till icke hormonella preventivmedel i framtiden, säger Luca Jovine, som har lett studien och är professor vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt verkningsmekanismen hos ett läkemedel som används för behandling av multipel skleros. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Communications, visar att läkemedlet påverkar celler i det medfödda immunförsvaret och att det finns en oväntad koppling mellan behandlingseffekt och ökad produktion av syreradikaler.

Ett extra stöd i föräldraskapet gav bättre viktutveckling hos små barn med fetma jämfört med dagens standardbehandling. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Pediatrics. Forskarna hoppas att resultatet kan bidra till att förbättra vården för familjer med barn som har fetma tidigt i livet.

Tidskriften The American Journal of Sports Medicine har utsett artikeln “Operative Repair of Medial Patellofemoral Ligament Injury Versus Knee Brace in Children With an Acute First-Time Traumatic Patellar Dislocation: A Randomized Controlled Trial” till årets bästa artikel 2018.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny mekanism bakom den immunologiska aktiveringen vid åderförkalkning. Resultaten förväntas kunna leda till nya behandlingsmöjligheter för hjärtkärlsjukdom.

Nanomedicin har hittills resulterat i få kliniska tillämpningar trots att det publiceras ett stort antal forskningsartiklar varje år. En av anledningarna till detta kan vara att det saknas riktlinjer för hur forskningen rapporteras vilket gör det svårt att reproducera resultaten. I en kommentar i juli-numret av tidskriften Nature Nanotechnology diskuterar ett antal internationella experter däribland forskare från Institutet för miljömedicin (IMM) denna viktiga fråga.

Standardbehandling vid aggressiv hudcancer är att operera bort tumören. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det räcker med två centimeters operationsmarginal vid det kirurgiska ingreppet, i stället för uppemot fyra som använts tidigare. I studien, som publiceras i The Lancet, har forskarna följt över 900 patienter i genomsnitt 19 år efter operation.

En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet visar att proteinet alfa-synuklein som ansamlas vid Parkinsons sjukdom förekommer bundet till lipoproteinpartiklar i ryggmärgsvätska, något som kan förklara hur sjukdomen sprids i nervsystemet. Studien publiceras i tidskriften PNAS.

Detta har uppmärksammats på Europeiska konferensen i neurologi i Oslo.

Patienter som har genomgått kirurgiskt byte av hjärtats aortaklaff lever kortare än normalbefolkningen och hos unga är förlusten av förväntad livslängd störst. Det visar en registerstudie som publiceras i Journal of the American College of Cardiology av forskare vid Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat ett sätt att utifrån genuttryck som är bevarat mellan arter, dela upp patienter med tarmsjukdomen ulcerös kolit i två skilda grupper. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications. Forskarna hoppas att metoden kan användas för gruppindelning även vid andra autoimmuna sjukdomar.

Lungcancerceller använder sig av antioxidanter, kroppsegna eller från kosten, för att öka upptag och användning av socker och därmed sprida sig i kroppen. Det visar svenska och amerikanska forskare i två oberoende studier, som öppnar för nya strategier att behandla lungcancer. Studierna publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Cell.

Risken för självmordsförsök och självmord är mycket högre bland individer med autismspektrumdiagnos än hos befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk för självmordsbeteenden har kvinnor som förutom autism även har adhd. Det visar en populationsbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Psychological Medicine.

Vi gratulerar Magnus Dalén vid forskargruppen Thoraxkirurgi som får Postdoktoralt Stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF.

Jenny Löfgren vid gruppen Kärlkirurgi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, har tillsammans med forskare från Ghana, USA och Sverige genomfört en studie om ljumskbråcksoperationer som nyligen publicerades i JAMA Surgery. Studien visar att legitimerade läkare utan specialistutbildning mycket väl kan utföra ljumskbråcksoperationer.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt vilka gener som uttrycks i överaktiva immunceller hos möss med astmaliknande inflammation i luftvägarna. Resultaten, som publiceras i tidskriften Immunity, tyder på att produktion och nedbrytning av fetter spelar en viktig roll.

Karolinska Institutet beviljas medel av Vinnova för att starta ett nytt kompetenscentrum. Fokus vid centret blir att utveckla nästa generations immunterapi baserad på NK-celler för behandling av cancer.

Patienter med cancer i gallvägarna har en förändrad genetisk arkitektur hos vissa receptorsystem i immunförsvaret. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Gastroenterology. Förhoppningen är att upptäckten ska leda till ny effektiv immunterapi för dessa svårbehandlade tumörtyper.

Bidragen fördelas under tre år 2010-2022.

Socialstyrelsen tilldelar 2 000 000 kr under 2019 för ett samverkansprojekt mellan Karolinska Institutet och Region Stockholm.

Mikael Rydén och Paul Petrus vid Enheten för endokrinologi och diabetes har tillsammans med forskare från University of British Columbia genomfört en studie om typ 2-diabetes som publicerats i EBiomedicine.

Per Söderstens mångåriga forskning på NVS har genomförts i behandling av patienter med anorexi och andra ätstörningar i samarbete med Cecilia Bergh sedan 1993. Mandometerkliniken började från ingenting men har växt genom åren. Behandlingen vilar på neurovetenskaplig grund, den har utvärderats i kliniska studier och resultaten har verifierats i stora patientgrupper. Region Stockholm gav därför ökat förtroende och den kliniska verksamheten fördubblades från årsskiftet.

Den 3 juni anordnades för första gången en avslutningsceremoni för specialistsjuksköterskorna, varav de flesta tog sin efterlängtade examen nu till sommaren. Det blev en mycket välbesökt ceremoni med många nya specialistsjuksköterskor samt anhöriga och vänner.

Med metoden Mendelsk randomisering har forskare vid Karolinska Institutet visat att det finns ett orsakssamband mellan högt BMI och flera hjärtkärlsjukdomar, särskilt om mängden kroppsfett är hög. Högst riskökning observerades för så kallad aortaklafförträngning. Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.

Antikroppar som finns i leden redan innan ledgångsreumatism bryter ut, kan orsaka smärta även i frånvaro av ledinflammation. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine. Forskarna tror att fyndet kan vara en generell mekanism vid autoimmunitet och att resultaten kan ligga till grund för nya sätt att minska icke-inflammationskopplad smärta vid både ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar.

Journalistiska nyhetstexter om medicinsk forskning påverkas av kvaliteten i pressmeddelanden från universitet, men båda källorna utelämnar ofta viktig information om den bakomliggande forskningsstudien. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften PLOS ONE.

The Svedbergpriset 2019 tilldelas Magda Bienko för sina studier om hur vårt DNA är organiserat i cellkärnan och hur detta påverkar uttrycket av gener i olika celltyper i vår kropp.

Dr Kostas Stamatopoulos har anställts som gästprofessor vid gruppen Klinisk genetik, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet från och med den 1 juni 2019.

Birgitta Henriques Normark, Rickard Sandberg och Sten Eirik Jacobsen har valts in som medlemmar i organisationen EMBO.

Varken givarens kön eller tidigare graviditet verkar påverka dödligheten hos patienterna som tar emot blodet, enligt en omfattande observationsstudie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Resultaten, som publiceras i tidskriften JAMA, tyder på att dagens rutiner för transfusion av röda blodkroppar är säkra och inte behöver ändras.

KI-forskaren Åsa Wheelock, docent i experimentell lungmedicin, tilldelas anslag på 15 miljoner kronor för molekylär forskning om KOL.

Händelseminnet, det episodiska minnet, är något bättre hos kvinnor jämfört med hos män, visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Psychological Bulletin. Men resultatet varierar beroende på vad som ska kommas ihåg.

Personer med oupptäckta glukosstörningar löper ökad risk för både hjärtinfarkt och svår tandlossning. Det visar en studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten visar på behovet av ökat samarbete mellan tand- och sjukvård och möjligen av screening för diabetes på tandläkarmottagningar, anser forskarna.

Petter Brodin vid Karolinska Institutet är en av åtta forskare som i hård konkurrens valts till ny ledamot i Sveriges unga akademi.

Stamceller förbereder sig för alternativa utvecklingsvägar och gör flera vägval under livsresan till mer specialiserade celltyper, visar en studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i Science. Studien kan hjälpa till att förklara hur celler ibland väljer fel väg och orsakar cancer.

Christina Dalman och Kyriaki Kosidou från forskargruppen Epidemiology of Psychiatric Conditions, Substance use and Social Environment (EPiCSS) har i ett nära samarbete med forskare från Manchester University undersökt hur många barn och unga som levt med en mamma med psykisk ohälsa i Storbritannien under åren 2005-2017.

Theo Bodin, enheten för arbetsmedicin erhåller 8 500 000 kr av FORTE för projektet ”Effekter av atypiska anställningsformer på hälsa, arbete och familjer - lösningar för framtiden i Sverige”. Projektstödet är treårigt med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år.

Professor Anna Wedell, vid gruppen Medfödda endokrina och metabola sjukdomar, har som representant för Kungliga Vetenskapsakademien blivit invald i en ny internationell kommission ”International Commission on the Clinical Use of Human Germline Genome Editing”.

Gunilla Lööf, som arbetat som anestesisjuksköterska i 25 år på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna, disputerade den 17 maj. Hennes doktorsavhandling handlar om webbaserad förberedelse av barn inför narkos och operation. Lööf planerar nu att skapa en ny webbplats ­utifrån det hon har lärt sig.

Caroline Nymark, anknuten forskare vid sektionen för omvårdnad, har i en studie upptäckt att människor som drabbas av hjärtinfarkt ofta blir handlingsförlamade, vilket innebär att de inte söker hjälp så snabbt som de borde. En artikel av studien har publicerats i "European Journal of Cardiovascular Nursing" och hon har intervjuats i Vetenskapsradion.

Patienter med en nära släkting som haft en hjärtinfarkt, har över 60 % högre risk att själva vara drabbade när de söker på akuten för bröstsmärta. Det sambandet har forskare vid Karolinska Institutet kunnat påvisa genom att kombinera data på ett helt nytt sätt. Resultaten publiceras i tidskriften European Heart Journal: Acute Cardiovascular Care.

Personer som insjuknar i inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit eller Crohns sjukdom) i vuxen ålder löper en ökad risk att dö i förtid, men sett över tid har dödligheten minskat. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Gut. Nu behövs mer kunskap om vilka av de nyare behandlingarna som har störst skyddande effekt, menar forskarna bakom studien.

Stamceller omges och skyddas av den så kallade stamcellsnischen i vävnaden. Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt stamcellsnischen i benmärgen hos möss och undersökt hur den förändras vid uppkomsten av leukemi. Resultaten publiceras i tidskriften Cell. Studien, som visar att mikromiljön i benmärgen är mer komplex än väntat, bidrar med kunskap för framtida behandling av sjukdomen.

Nya resultat från ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet och Karolinska institutet visar att proteiner i biologiska vätskor fäster till och på olika sätt påverkar effekterna av vanliga virus, såsom Respiratoriskt syncytievirus (RSV) och Herpes simplex virus typ I (HSV-I). Dessa resultat indikerar en möjlighet att manipulera effekten av olika virus genom att rikta in sig på de proteiner som fäster på viruset yta, vilket kan leda till nya möjligheter för behandling.

Ny forskning från Stockholms universitet och Karolinska Institutet med flera visar att virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta. Proteinskiktet gör viruset mer smittsamt och kan underlätta bildningen av amyloida plack, som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer. Studien publiceras i Nature Communications.

De bindande gränsvärden för arbetsmiljön som införts av EU är i många fall alltför höga. Det anser Gunnar Johanson, senior professor vid IMM, och Håkan Tinnerberg, yrkeshygieniker vid Göteborgs universitet, i en ledare i senaste numret av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health.

Gunilla Kjellberg vid gruppen Thoraxanestesi och intensivvård försvarar sin avhandling "Coagulation during and after cardiopulmonary bypass with focus on heparin, protamine, aprotinin and platelet function" den 3 juni 2019. Huvudhandledare är Jan van der Linden.

Kursen klinisk medicin inriktning kirurgi Solna, termin 7 på läkarprogrammet, hade avslutning den 22 maj och pris till bästa lärare och student delades bland annat ut.