Tidig MR-undersökning hittade fler med brustet hjärta
Vid närmare en av tio hjärtinfarkter hittas ingen uppenbar orsak i kranskärlen. En del av patienterna får brustet hjärta-diagnosen takotsubo, medan andra förblir odiagnostiserade. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att tidig magnetkameraundersökning av hjärtat kan leda till att många fler får en diagnos. Studien har publicerats i tidskriften JACC Cardiovascular Imaging.
Hjärtinfarkt är en av de vanligaste folksjukdomarna i västvärlden och beror oftast på att en blodpropp har täppt igen kranskärlen på hjärtats yta. Men i upp till tio procent av alla hjärtinfarkter så hittar man inte en uppenbar orsak i kranskärlen. Patienterna får då arbetsdiagnosen MINOCA (myocardial infarction with non-obstructive coronary arteries) som senare kan leda till flera olika diagnoser.
Majoriteten av patienterna är kvinnor och en stor del av denna grupp får diagnosen takotsubo, även kallat brustet hjärta. Det är ett tillstånd med nedsatt hjärtfunktion som sannolikt beror på stress och som ger samma symtom som vid en vanlig hjärtinfarkt.
Kopplat till mental stress
– Brustet hjärta drabbar till 80-90 procent kvinnor och är kopplat till mental stress. Det verkar även finnas ett samband med ökad känslighet för stress till följd av låga östrogennivåer. Tyvärr är forskning om utredning och behandling av misstänkt hjärtinfarkt ofta gjord på män, medan kvinnlig hjärtsjukdom är sämre kartlagd, säger Per Tornvall, överläkare och professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet som lett studien.
Ofta används magnetkameraundersökning av hjärtat vid utredningen av patienter med MINOCA. Magnetkameraundersökning runt tio dagar efter insjuknande kan ge knappt hälften av patienterna en diagnos, vanligen takotsubo eller hjärtmuskelinflammation, enligt en tidigare studie på 150 patienter från Karolinska Institutet. Nu har samma forskare testat en ny, känsligare magnetkamerateknik två till fyra dagar efter insjuknande på en jämförbar grupp av 148 patienter med en medianålder på 58 år. Det resulterade i att hela 77 procent av patienterna kunde få en diagnos (35 procent fick diagnosen takotsubo och 17 procent hjärtmuskelinflammation, jämfört med 19 respektive 7 procent i den första studien).
Kan göra att fler får rätt behandling
– Vi vet inte hur stor påverkan den förbättrade magnetkameratekniken har, men resultaten tyder på att tidig undersökning kan göra att fler patienter får rätt diagnos och därmed rätt behandling. Nästa steg är att vi ska göra en vidareutveckling av magnetkameraundersökningen med farmakologisk stress av hjärtat. Då kan vi undersöka de allra minsta kärlen och på så vis hoppas vi kunna hitta en orsak till de 23 procent som inte fick en diagnos, säger Per Tornvall.
Studien genomfördes i nära samarbete med hjärt-MR-sektionen, klinisk fysiologi, Karolinska Universitetssjukhuset och finansierades av Vetenskapsrådet, Region Stockholm och Hjärt-Lungfonden. Medförfattarna Peder Sörensson, Magnus Lundin och Martin Ugander är anknutna till Karolinska Universitetssjukhuset som har ett forskningsavtal med Siemens Healthineers avseende magnetkameraundersökning. Jonas Spaak har under de senaste tre åren mottagit personliga arvoden från AstraZeneca, Vifor Pharma och Novo Nordisk, allt utanför den aktuella studien.
Publikation
”Early comprehensive cardiac magnetic resonance imaging in patients with myocardial infarction with non-obstructive coronary arteries”. Peder Sörensson, Christina Ekenbäck, Magnus Lundin, Stefan Agewall, Elin Bacsovics Brolin, Kenneth Caidahl, Kerstin Cederlund, Olov Collste, Maria Daniel, Jens Jensen, Shams Younis-Hassan, Loghman Henareh, Claes Hofman-Bang, Patrik Lyngå, Eva Maret, Nondita Sarkar, Jonas Spaak, Oscar Winnberg, Martin Ugander, Per Tornvall. JACC Cardiovascular Imaging, online 14 april 2021, doi: 10.1016/j.jcmg.2021.02.021.