Ny markör förutsäger nytta av strålbehandling vid tidig bröstcancer
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har funnit att låga nivåer av ett protein kallat PDGFRb är kopplat till särskilt goda resultat av strålbehandling hos kvinnor med tidig bröstcancer. Studien, som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research, antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas med läkemedel som blockerar detta protein.
I Sverige diagnostiseras varje år cirka 900 kvinnor med DCIS (ductal carcinoma in situ), ett förstadium till invasiv bröstcancer. Standardbehandling är kirurgi och efterföljande strålbehandling. Prognosen är generellt god, men runt tio procent av patienterna får återfall inom tio år efter diagnos.
– Det är välkänt att nyttan av strålbehandling varierar mellan olika kvinnor. Det finns därför ett stort behov att hitta prediktiva markörer som kan användas för att undvika onödig eller ineffektiv strålbehandling, säger Fredrik Wärnberg, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av studiens sisteförfattare.
Stödjevävnad kan påverka behandlingseffekt
Tidigare forskning har framför allt fokuserat på markörer i själva tumörcellerna, men på senare tid har det framkommit att även stödjevävnaden runt tumörcellerna kan påverka behandlingseffekten vid DCIS. Studier i cell- och djurmodeller har visat att nyttan av strålbehandlingen kan påverkas av fibroblaster, en typ av stödjeceller som finns i bröstcancervävnad.
Arne Östmans forskningsgrupp vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med Fredrik Wärnbergs grupp, analyserat en stor vävnadssamling från en randomiserad strålbehandlingsstudie (SweDCIS). Analyserna visade att låga nivåer av ett särskilt protein i fibroblaster – PDGFRb – är kopplat till särskilt god nytta av strålbehandling för kvinnor med DCIS.
Flera forskningsprojekt på gång
Flera nya studier har inletts, bland annat i samarbete med det amerikanska företaget PreludeDx som är inriktat på bröstcancerdiagnostik.
– Behandlingsriktlinjerna för DCIS kan eventuellt komma att förändras om dessa studier bekräftar våra ursprungliga fynd, säger studiens förstaförfattare Carina Strell, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
Resultaten från den nu publicerade studien antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas genom kombinationsbehandlingar där strålning kombineras med blockering av PDGFRb. Forskarna planerar att undersöka detta vidare i experimentella cell- och djurmodeller innan eventuella studier på patienter kan inledas.
Forskningen finansierades av Cancerfonden, BRECT, Vetenskapsrådet, STARGET Linné-anslag, Radiumhemmets forskningsfonder, EU Caffein ITN network, BRECT vid Karolinska Institutet, Region Stockholm och Norges forskningsråd.
Arne Östman mottar forskningsanslag från Eli Lilly och IPSEN. Medförfattarna Erik Holmberg och Per Karlsson har forskningskontrakt med PFS Genomics. Jonas Bergh får forskningsanslag från Amgen, AstraZeneca, Bayer, Merck, Roche, Pfizer och Sanofi Aventis; alla med Karolinska Institutet och/eller Karolinska Universitetssjukhuset som mottagare. Fredrik Wärnberg har fått finansiering för tumörinsamling från PreludeDx med Akademiska sjukhuset som mottagare. Troy Bremer är anställd och har ägarintresse (inklusive patent) i PreludeDx, mottar kommersiellt forskningsanslag till företaget från National Cancer Institute, samt är meduppfinnare till ett eller flera patent/patentansökningar licensierade till eller ägda av PreludeDx.
Publikation
“High PDGFRb expression predicts resistance to radiotherapy in DCIS within the SweDCIS randomized trial”. Carina Strell, Dick Folkvaljon, Erik Holmberg, Aglaia Schiza, Viktoria Thurfjell, Per Karlsson, Jonas Bergh, Troy Bremer, Lars A. Akslen, Fredrik Wärnberg, Arne Östman. Clinical Cancer Research, online 5 maj 2021, doi: 10.1158/1078-0432.CCR-20-4300.