Publicerad: 2021-12-02 11:15 | Uppdaterad: 2023-11-28 12:00

Fyra nya Wallenberg Academy Fellow till KI

Illustration av en hand som ger et mynt till en annan hand som håller i en glödlampa.
Illustration: Pixabay/public domain

Av de 27 forskare som i år utses till Wallenberg Academy Fellow kommer fyra att vara verksamma vid Karolinska Institutet. Det femåriga anslaget delas ut av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och ger unga, lovande forskningsledare långsiktig forskningsfinansiering i Sverige. I år tilldelas även två forskare vid KI ett förlängningsanslag inom ramen för finansieringsprogrammet. 

Anslaget uppgår till mellan 5 och 15 miljoner kronor per forskare under fem år, beroende på ämnesområde, och delas ut inom områdena naturvetenskap, medicin, teknik, humaniora och beteendevetenskap. Flera av forskarna kan tack vare programmet fortsätta att bedriva sin forskning i Sverige medan andra rekryteras till Sverige för att bygga sin forskning här.

Syftet med finansieringsprogrammet är att stärka Sverige som kunskapsnation. Sedan programmet startade 2012 har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse delat ut totalt 2,5 miljarder kronor till sammanlagt 230 Fellows. Över hälften av årets Wallenberg Academy Fellows är kvinnor, men ingen av dessa har KI som huvudsaklig arbetsplats.

– Wallenberg Academy Fellows är en kraftfull satsning för att förnya svensk forskning. Den ger yngre forskare utomordentliga möjligheter att etablera sig och bygga upp sina forskargrupper. Det är en glädje för oss inom akademierna att bistå Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i arbetet med att välja ut Fellows och stödja dem i deras arbete, säger Kungl. Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, Göran K. Hansson, i ett pressmeddelande.

2021 års Wallenberg Academy Fellows

Porträtt av Marcus i labbmiljö
Marcus Buggert, foto: Melker Dahlstrand

Marcus Buggert

Institutionen för medicin, Huddinge

Om forskningen: Länge har forskare antagit att T-mördarcellernas främsta roll är att angripa virusinfekterade celler och utplåna dem. Men den bilden av vårt immunförsvar bygger på studier av T-mördarceller från blodet – och i sin forskning har Marcus Buggert visat att T-mördarceller som finns i andra organ i kroppen verkar angripa virus på andra sätt. Med stöd av anslaget från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ska han nu försöka kartlägga var i kroppen dessa T-mördarceller finns och hur de bekämpar virus.

Porträtt av Björn.
Björn Reinius, foto: Stefan Zimmerman

Björn Reinius

Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik

Om forskningen: I varje cell i vår kropp finns 23 par kromosomer, där den ena kromosomen kommer från modern och den andra från fadern. När celler delar sig händer det dock att en kromosom i ett par går förlorad, vilket i sin tur kan ha betydelse för utveckling av cancertumörer. Med stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ska Björn Reinus nu studera hur genaktiviteten i olika kromosompar regleras. Ett viktigt mål för hans forskning är att bättre förstå varför förlusten av vissa kromosomer kan driva cancer, medan förlusten av andra kromosomer är hanterbar för cellen.

Porträtt av Björn
Björn Lindström, foto: Marco Blessano

Björn Lindström

För närvarande vid Vrije Universiteit Amsterdam, Nederländerna

Om forskningen: Den mänskliga förmågan till social inlärning formar vår kultur och gör att idéer och beteenden kan överföras från en generation till en annan. Men social inlärning kan också leda till problematiska kulturella fenomen, som till exempel att konspirationsteorier sprids som en löpeld via sociala medier eller att vaccinationsmotståndet växer sig allt starkare i många länder. Björn Lindström använder matematiska modeller, hjärnavbildning och beteendeexperiment för att försöka förstå dessa processer. En förhoppning är att projektet som nu stöds av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ska ge kunskap om hur konspirationsteorier kan motverkas.

Porträtt av Sébastien Talbot
Sébastien Talbot, foto: n/a

Sébastien Talbot

För närvarande vid Université de Montréal, Kanada

Om forskningen: Vårt immunförsvar ska upptäcka och förstöra onormala eller sjuka celler i kroppen, men ofta lyckas cancertumörer skydda sig från immunförsvarets angrepp och kan fortsätta växa.  Sébastien Talbot har upptäckt att vissa nervceller i tumörer, så kallade nociceptorer som reagerar på smärta, släpper ut ämnen som tycks hjälp tumören att undkomma immunförsvarets attacker genom att trötta ut immuncellerna. Med stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ska han nu studera den här skyddsmekanismen i detalj för att se om den kan utgöra ett mål för framtida cancerbehandlingar.

2021 års förlängningsanslag 

Fredrik Lanner, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik

Vicente Pelechano, institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi

Båda utsågs till Wallenberg Academy Fellow 2016 och får nu förlängd finansiering med fem år inom samma finansieringsprogram.