Nyhetsarkiv

I takt med framstegen inom cancerbehandling har intresset ökat för att förstå den påverkan en cancerdiagnos har på återstående livslängd. Beräkningar av förväntad livslängd efter cancerdiagnos och förlust i förväntad livslängd för cancerpatienter jämfört med om de inte hade haft cancer ger värdefulla insikter om bland annat sjukdomsbörda för samhället.

Professor Paul Dickman vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet tilldelas pris som Årets Statistikfrämjare från Svenska statistikfrämjandet.

Den 25 januari anordnades en metodstödsdag för att introducera forskare för det samordnade metodstödet som erbjuds för forskare inom KI och Region Stockholm och går under namnet Clinicum. Mötet hölls i Sune Bergströms aula på Karolinska Universitetssjukhuset.

CLINICUM är en del av den regionövergripande satsning som syftar till att stärka kvalitéten på klinisk och translationell forskning. I sin helhet består CLINICUM av en central funktion samt sju noder vilka representerar vårdgivarorganisationerna i Region Stockholm samt SLSO. Nodernas verksamhet syftar till att erbjuda vetenskaplig rådgivning samt att tillhandahålla metodologiskt stöd och vägledning vid planering och utförande av forskningsprojekt.

Under 2021 startades Clinicum-projektet med uppdrag att utreda förutsättningar, resurser och möjlig modell för metodologiskt forskarstöd, enklare åtkomst till hälsodata samt främjande av forskningssamverkan mellan KI och Region Stockholm. Projektet Clinicum har nu övergått till implementering med uppdrag att upprätta stödet och föreslå hur metodstödet långsiktigt ska fungera.

Karolinska Institutet har beslutat att tilldela Johan Hartman och Mattias Rantalainen Priset för innovation och nyttiggörande år 2023. De belönas för att de med innovativ forskning och inspirerande arbetsmetoder förbättrar cancerdiagnostiken.

Prediktionsmodeller har börjat bli en del av vår vardag och de har också blivit allt mer användbara inom medicinsk vetenskap i takt med att tekniken utvecklas. Ökad förståelse för olika sjukdomar och behandlingar gör att vi kan använda förutsägelser baserat på prediktiva biomarkörsignaturer för att optimera resultatet av en behandling för allt mer specifika grupper.

I en ny avhandling från Karolinska Institutet låg fokus på användningen av så kallade omikdata för att kunna upptäcka molekylära förändringar hos patienter och som i längden kan möjliggöra en individualiserad behandling.

Konkurrerande risker och flertillståndsmodeller ger oss möjlighet att studera utfall vid komplexa sjukdomar och ge svar på komplicerade frågor och bör därför användas mer inom epidemiologisk forskning.

Med hjälp av den så kallade ESPRESSO-kohorten har forskare från Massachusetts General Hospital, Boston, University of Newcastle, Australien, University of Washington, Seattle och Karolinska Institutet undersökt risken för cancer bland 75 000 patienter med diagnosen divertikulär sjukdom och kolorektal histopatologi. Studien är nu publicerad i JNCI, Journal of the National Cancer Institute.

From byte to bench to bed side – addressing large and complex data sets in biomedicine
KI Network Medicine Alliance erbjuder en avancerad kurs i Nätverksmedicin under två halvdagar den 19-20 oktober 2022.

Inom precisionsmedicin kan möjligheten att förutsäga risken för en händelse under en viss period hjälpa till att till exempel identifiera patienter som behöver tidig förebyggande behandling. Moderna metoder för maskininlärning inom datavetenskapen är idealiska för att kunna göra dessa förutsägelser.

Enoch Yi-Tung Chen har tilldelats uppsatspriset för bästa studentprojekt inom medicinsk statistik under 2020 av Föreningen för Medicinsk Statistik (FMS). Priset, som inkluderar en summa på 5000 SEK, tillkännagavs vid FMS:s årsstämma den 25 mars 2021.

Dagens forskning genererar allt mer storskalig data vilket gör att efterfrågan på bioinformatik och biostatistik växer. Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset inrättar därför ett nytt centrum i Campus Flemingsberg som kommer att erbjuda expertis och nätverksmöjligheter för den prekliniska och kliniska forskningsmiljön i området.

Klamydiainfektion orsakas av bakterien Chlamydia trachomatis och är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen med ungefär 127 miljoner nya fall årligen i världen. Då infektionen är asymptomatisk kan man bära på den länge och ovetande överföra infektionen till andra.

Charlson komorbiditetsindex (CCI) är ett sjukdomsindex som ursprungligen skapades för att förutsäga korttidsdödlighet men som i allt högre grad används som en proxy för sjukdomsbörda, och används ofta som en kovariat, till exempel i regressionsmodeller.

En av åtta kvinnor utvecklar bröstcancer under sin livstid i västvärlden och fler åtgärder behövs för att minska dödligheten och förhindra sjukdomen. Mammografiscreening minskar dödligheten genom tidig upptäckt men cirka en fjärdedel av kvinnorna som utvecklar bröstcancer diagnostiseras dock inom två år efter en normal mammografiundersöknng.

Nasofaryngealt karcinom (NPC) är en cancersjukdom som främst förekommer i södra Kina, Sydostasien och Mellanöstern/Nordafrika. Det är idag känt att Epstein-Barr-virusinfektion, miljö- och livsstilsfaktorer samt genetik bidrar till utveckling av nasofaryngealt karcinom.

Shihua Sun har undersökt hur ADHD (attention-deficit/hyperactivity disorder) är kopplat till astma samt risken att dö tidigt. I sin avhandling inkluderar Shihua fyra olika studier för att studera sambandens omfattning och orsaker, samt den möjliga effekten av läkemedelsbehandling av ADHD.

I sin avhandling studerar Shadi Azam sambandet mellan kända riskfaktorer för bröstcancer med förändringar i mammografisk täthet över tid och mammografisk mikroförkalkningar med hjälp av data från den prospektiva datakohorten KARMA.

Att kunna dra kausala slutsatser är viktigt i medicinsk forskning för att se om medicinska behandlingar är effektiva och om olika exponeringar är skadliga. Vid insamling av data är det svårt att dra kausala slutsatser och ofta måste forskaren göra orealistiska antaganden om de bakomliggande mekanismerna som genererat data. I en ny artikel publicerad i Journal of the American Statistical Association har forskare vid KI utvecklat statistiska metoder som undviker sådana orealistiska antaganden.

I sin avhandling “Molecular epidemiology studies on risk factors for breast cancer and disease aggressiveness” som Emilio Ugalde Morales försvarar den 2 oktober, använder han molekylär-epidemiologiska metoder för att undersöka sambandet mellan olika riskfaktorer och bröstcancerns aggressivitet.

Vi lever i en tid när det tycks vara lättare att generera data än att faktiskt tolka den. Zheng Nings avhandling fokuserar därför på metodologi och analys för att använda ny biologisk kunskap från så kallade genomtäckande associationsstudier (GWAS).

Johanna Sieurins avhandling fokuserar på relationen mellan personlighet och stress med risken för Parkinsons sjukdom (PD).

Forskare vid Karolinska Institutet visar att olika mått på psykisk ohälsa kan vägas samman till en enda faktor kallad ”p”, som förutsäger patientens prognos och behov av extra stöd. Den generella faktorn för mental ohälsa avspeglar sammanlagd risk för ogynnsamma psykiatriska utfall och träffsäkerheten är lika bra som de mått som i dag finns för intelligens, enligt resultat som nu publiceras i World Psychiatry.

Syftet med Peters avhandling är att utveckla och förbättra teknik för prostatacancerdiagnosticering och att öka kunskapen om tekniken för att kunna använda den i sjukvården.

I sin avhandling visar Ninoa Malki att socioekonomiska skillnader både för förekomst och prognos vid hjärt-kärlsjukdom har varit stabila över tid i Sverige.

Människor åldras på olika sätt. Biologisk ålder är ett mått som forskare använder för att försöka förutsäga hälsorisker. Flera markörer kan kombineras för att öka måttets relevans. Särskilt viktiga markörer är skörhet och den epigenetiska klockan, enligt en studie som forskare på Karolinska Institutet publicerat i eLife.

Den 18 december försvarar Elisa Longinetti sin avhandling "Amyotrophic lateral sclerosis and multiple sclerosis associated neuroinflammation: nationwide epidemiological studies on etiology, comorbidities, and treatment"

Den 6 december försvarar Cecilia Radkiewicz sin avhandling "Sex differences in cancer risk and survival".

På tisdag den 10 december försvarar Gabriel Isheden sin avhandling "Statistical models of breast cancer tumour growth and spread".

Personer med schizofreni i familjen och män med lägre IQ tenderar i högre grad att lida av behandlingsresistent schizofreni än andra personer med sjukdomen. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Forskarna menar att resultatet kan vara viktigt för utvecklingen av nya läkemedelsbehandlingar som syftar till att förbättra kognition.

Titel: The comorbidity between attention-deficit/hyperactivity disorder and other neurodevelopmental disorders: aetiology, treatment and outcomes

Titel: Risk prediction in prostate cancer diagnostics: current challenges and improvements

Titel: Socioeconomic influences on late-life health and mortality: exploring genetic and environmental interplay 

En grupp biostatistika forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) har blivit tilldelade ett bidrag till forskningsmiljö inom registerbaserad forskning på 13 miljoner kronor från Svenska Vetenskapsrådet för forskning med syfte att utveckla och förbättra de statistiska metoder som används inom registerforskning.

På fredagen den 24 maj försvarar Elisabeth Dahlqwist sin avhandling "Method developments for the attributable fraction in causal inference". Som opponent kommer Professor Xavier de Luna från Handelshögskolan, Umeå universitet. Elisabeths handledare är Arvid Sjölander och Yudi Pawitan.