Skip to main content
Publicerad: 2020-02-11 07:42 | Uppdaterad: 2020-02-11 09:47

Nya mått på biologisk ålder kan förutsäga hälsorisker

Människor åldras på olika sätt. Biologisk ålder är ett mått som forskare använder för att försöka förutsäga hälsorisker. Flera markörer kan kombineras för att öka måttets relevans. Särskilt viktiga markörer är skörhet och den epigenetiska klockan, enligt en studie som forskare på Karolinska Institutet publicerat i eLife.

Den biologiska åldern kan skilja sig från den kronologiska. Tanken med måttet biologisk ålder är att det ska ge en fingervisning om hälsorisker eller risk för förtida död – och därmed förhoppningsvis nya möjligheter till förebyggande hälsovård.

Men vilka markörer är mest relevanta för att mäta den biologiska åldern? En ny pusselbit finns i en studie som letts av Sara Hägg, forskare på Karolinska Institutet, där olika markörer har kombinerats.

Missing ALT text.
Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Foto: Gunilla Sonnebring.

Olika sätt att mäta biologisk ålder

– Det finns olika sätt att mäta biologisk ålder. Vi behöver veta vilka markörer som är viktigast. I förlängningen kan det tänkas leda till nya möjligheter att förebygga sjukdomar som är kopplade till åldrande, säger Sara Hägg.

Måttet biologisk ålder har undersökts i flera forskningsstudier de senaste åren. En skillnad i den nya studien är att den undersöker många olika kombinationer av markörer.

Resultatet i studien visar att några markörer är särskilt viktiga för att kunna förutsäga risken för förtida död. Graden av skörhet (frailty), vilket byggde på självskattning av deltagarna i studien, är en av dem. En annan är den epigenetiska klockan (DNA methylation age estimator). Det sistnämnda är alltså kopplat till hur olika gener uttrycks.

Effektiv verktyg för att förutsäga hälsorisker

Forskarna undersökte även andra markörer, exempelvis telomerernas längd, biomarkörer i blodet, kognitiva och fysiska förmågor. Även dessa markörer var associerade med en ökad risk för förtida dödlighet.

Studien är en populationsstudie där 845 medelålders och äldre deltagare följdes under 20 år.

– Det finns ett stort intresse för den här forskningen och biologiskt åldrande är ett effektivt verktyg för att förutsäga hälsorisker. Men det är viktigt att betona att våra resultat är populationsbaserade och att de behöver valideras på individnivå, säger Sara Hägg.

Studien har finansierats med stöd av the National Institutes of Health (NIH), the MacArthur Foundation Research Network on Successful Aging, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Vetenskapsrådet, Loo och Hans Ostermans stiftelse för medicinsk forskning, Stiftelsen för ålderssjukdomar vid Karolinska Institutet, Karolinska Institutets Forskningsstiftelser, Magnus Bergvalls Stiftelse, Stiftelsen Gamla Tjänarinnor, the Strategic Research Area in Epidemiology (SfoEpi) at Karolinska Institutet, the China Scholarship Council (CSC), och Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse.

Publikation

Longitudinal trajectories, correlations and mortality associations of nine biological ages across 20-years follow-up,” Xia Li, Alexander Ploner, Yunzhang Wang, Patrik Magnusson, Chandra Reynolds, Deborah Finkel, Nancy Pedersen, Juulia Jylhävä, Sara Hägg, eLife, online 11 februari, 2020, doi: 10.7554/eLife.51507