Vässa din forskning med Clinicums metodrådgivning

Stephen Nash, vem tycker du ska söka Clinicums stöd?

Alla! Alla som forskar vid KI eller för Region Stockholm kan söka – och jag tror att stödet kommer att gynna alla som arbetar med forskning, vare sig det är en yngre forskare som är i början av sin vetenskapliga karriär, eller en erfaren professor. Det är alltid användbart att få ett utifrånperspektiv, särskilt från någon som kan statistik som är ett område där många känner sig oförberedda och är rädda för att göra fel. 

Även om det bara handlar om några timmars rådgivning, så är statistiker duktiga på att sätta sig in i de viktiga frågorna, och fokusera på huvudsyftet med forskningen. Vi är ju inte bara statistiker, vi är även epidemiologer och bioinformatiker, alla med många års erfarenhet i bagaget. Vi kan hjälpa till att förbättra din forskning; att göra den mer effektfull, mer exakt och mer relevant.

I vilket skede av forskningen brukar folk söka sig till Clinicum?

I alla stadier, men jag vill säga att ju tidigare du söker desto bättre! Att lösa problem innan du söker finansiering är enklare än när budgeten är på plats, och att åtgärda dataproblem är lättare på designstadiet än i analysstadiet. Vi diskuterar gärna idéer och planer, vilket kan vara mycket mer fruktbart än att försöka fixa saker efteråt. 

Jag har varit involverad i idéer på ett mycket tidigt stadium, där jag har hjälpt människor att sammanställa bidragsansökningar, och gett råd om analysplaner och hur man tolkar resultat. Ju tidigare vi kan ses, desto mer kan vi påverka projektet.

Vilka är de vanligaste metodologiska utmaningarna som forskare har, och hur kan de förebyggas?

För mig handlar det ofta om utformningen av en klinisk prövning, och i synnerhet att vara specifik i frågan du ställer. I en klinisk prövning kan otydlighet i designstadiet orsaka verkliga problem senare, så det är bra att tänka till ordentligt på definitionerna av både interventionen, resultatet och av den population du arbetar med. Den bästa metoden jag har kommit fram till för att förebygga problem senare är att tänka till riktigt ordentligt! Det är en viktig del av vårt jobb, och underlättas av att fråga så många människor som möjligt runt omkring dig. 

Sen finns det även några användbara riktlinjer från Europeiska läkemedelsmyndigheten om hur man definierar en "estimand" i en klinisk prövning. Det är inte ett ord som alla kommer att lära sig, men i grund och botten är det en exakt definition av vad du försöker mäta. Det finns några bra vägledningsdokument som ger praktisk steg-för-steg hjälp för människor att komma igång med en klinisk prövning, för att hjälpa dem att skriva en uppskattning av sina primära resultat. Jag har upptäckt att användningen av det ramverket verkligen har förändrat hur jag tänker om prövningar, och har hjälpt mig att bättre förstå och förklara de försök jag arbetar med i min egen forskning.

Hur kan en Clinicum-konsultation bli så bra som möjligt?

Jag gillar att vara ordentligt förberedd och läsa på så mycket som möjligt innan, så att vi inte lägger ner för mycket tid på bakgrundsinformation när vi väl träffas. Min hjärna jobbar ofta på långsamt i bakgrunden, så att ha en chans att smälta saker och ting under ett par dagar kan göra att jag ger ännu bättre råd. 

Jag tycker det är viktigare än att folk har en tydlig fråga till mig, eller konkreta mål om vad de behöver – ibland, efter en diskussion kan dessa mål ha skiftat till en annan (och bättre!) riktning. Så ge bakgrundsmaterial i förväg, var mottaglig och beredd på att diskutera alla delar av ditt arbete – statistiskt tänkande kan ge klarhet till så många vetenskapliga forskningsområden.