Riskbedömning och förebyggande av bröstcancer
En av åtta kvinnor utvecklar bröstcancer under sin livstid i västvärlden och fler åtgärder behövs för att minska dödligheten och förhindra sjukdomen. Mammografiscreening minskar dödligheten genom tidig upptäckt men cirka en fjärdedel av kvinnorna som utvecklar bröstcancer diagnostiseras dock inom två år efter en normal mammografiundersöknng.
Det finns därför ett behov av att identifiera den kortsiktiga risken för bröstcancer för att kunna avgöra vilka kvinnor som behöver bättre uppföljning, menar Mikael Eriksson, som nyligen lade fram sin doktorsavhandling vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB).
En annan nackdel med mammografiscreening är att den enbart fokuserar på tidig upptäckt och inte på förebyggande åtgärder för bröstcancer. Det är välkänt att kvinnor kan ha hög eller låg risk för bröstcancer och därmed skulle kvinnor med hög risk kunna erbjudas förebyggande åtgärder såsom en låg dos av tamoxifen för att minska bröstcancerrisken. Kvinnor med låg risk har inte samma behov av screening och skulle därför kunna erbjudas mindre frekvent screening.
Sammanfattningsvis utvecklade Mikael Eriksson verktyg för att mäta mammografisk täthet och korttidsrisk för bröstcancer. Dessutom utvecklade han två koncept med lågdostamoxifen, där det första konceptet kan förhindra östrogenpositiva bröstcancerar från att utvecklas och det andra konceptet kan förbättra möjligheten för att upptäcka en cancer vid mammografiscreeningen.
Disputation
Den 15 januari 2021 försvarade Mikael Eriksson sin doktorsavhandling Risk assessment and prevention of breast cancer. Hans opponent var Professor Jeff Tice från Department of Department of School of Medicine, University of California, San Francisco. Mikael Erikssons handledare har varit Per Hall och Kamila Czene.