Vill skapa utrymme för samtal på tvären
Svåra tankenötter och lagarbete mot ett gemensamt mål. Sådant gillar Catarina Almqvist Malmros, som forskar om risker för och konsekvenser av barns ohälsa. Hon tycker också om när kliniker och forskare lyfter blicken från det egna expertområdet och diskuterar gemensamma angelägenheter. Inte minst gör hon det som generalsekreterare för Medicinska riksstämman.
Det var när Catarina Almqvist Malmros själv var doktorand som hon fick upp ögonen för biostatistikens skönhet, vilket kraftfullt forskningsverktyg den kan vara, men också dess begränsningar och fallgropar. Som i fallet med antibiotika och barnastma, där andra forskare trott sig se ett samband.
– Det är ofta klurigt att få fram data som verkligen speglar det du vill studera, säger Catarina Almqvist Malmros. Hur säkerställer vi att det blir rätt – att vi inte luras av omvända orsakssamband eller störfaktorer? Jag gillar det klurandet.
Hennes forskning rör risk för, och konsekvenser av, barns ohälsa, och spänner från klinik till både grundforskning och epidemiologi.
– Oftast kombinerar vi registerdata, kliniska data och labbdata för att få svar på våra frågor, säger hon. Jag har forskat mycket om barnallergi, astma och typ 1-diabetes, men också tittat på samsjuklighet med andra typer av diagnoser, till exempel ADHD. Flera av våra studier är familjebaserade och många utgår från tvillingar, vilket gör att vi även kan ta hänsyn till riskfaktorer i arv och miljö.
Catarina Almqvist Malmros är också överläkare, med torsdagen som veckans fasta kliniska dag. Då arbetar hon på lung- och allergimottagningen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna. Hon trivs med att vara kliniker, men att behålla kontakten med kliniken är också viktigt för forskningen. Det är i patientmötet som många forskningsfrågor väcks, och det är tillbaka till kliniken hon tar med sig nya resultat. Så har det varit sedan hon först hamnade i forskningen.
– En fråga som diskuterades väldigt mycket när jag började forska, i mitten av 1990-talet, var hur kopplingen såg ut mellan husdjur och astma. Jag bestämde mig för att undersöka det.
Råden till föräldrar hade länge varit att ett städat hem utan pälsdjur innebar lägre risker för att utveckla allergi och astma. Men sambanden hade börjat ifrågasättas. Med utgångspunkt i BAMSE-studien – en då nystartad födelsekohort – kunde Catarina Almqvist Malmros visa att de gamla råden om pälsdjur saknade täckning. Inget tydde på att katt eller hund i hemmet ökar risken för att utveckla astma och allergi. Den slutsatsen står sig fortfarande.
– Jag hade förmånen att komma in i den här forskningen i en tid då mycket omprövades. Jag fick vara med och formulera nya riktlinjer och BVC-råd – det var väldigt lärorikt.
Något annat som engagerar henne är samtal och kunskapsöverföring över gränser: fortbildningen som ger klinikerna chansen att hänga med i forskningsutvecklingen; det tvärsektionella utbytet som låter olika medicinska specialiteteter lära av varandra, och den breda diskussionen, med forskare, kliniker, beslutsfattare och patientorganisationer, om vilken vård vi ska ha i framtiden.
– Vi kliniker har en tendens att bli bra på just det vi gör. Jättejättebra. Men vi behöver också ta till oss och kritiskt granska det som händer runt omkring oss.
Sedan några år tillbaka är Catarina Almqvist Malmros själv aktiv när det gäller att skapa utrymme för sådana samtal. 2013 blev hon generalsekreterare för Medicinska riksstämman, som arrangeras av Svenska Läkaresällskapet, SLS. Stämman hade då under lång tid brottats med stora ekonomiska problem och det blev hennes jobb att vända utvecklingen. Alternativet hade varit att lägga ner. Under hennes ledning har stämman stöpts om radikalt, och hittat en ny fungerande form.
– Det arrangeras många fler nischade konferenser idag – de flesta medicinska specialiteter har sina egna möten. Det gjorde Riksstämmans roll mer oklar. Men det behövs ett forum där vi kan diskutera de stora frågorna för hälsovården – allt från medicinsk forskning till sådant som etik, IT och verksamhetsstyrning. Där tycker jag att Medicinska riksstämman har en väldigt viktig roll att fylla.
Vid Riksstämman 2014 invigningstalade den brittiske professorn Sir Michael Marmot, ledande internationell auktoritet på jämlik hälsa. Catarina Almqvist Malmros bjöd in sjukvårdsminister Gabriel Wikström att lyssna och delta i debatt efteråt.
– Det blev en intressant diskussion, och ett par månader senare deklarerade regeringen att den tillsätter en kommission för jämlik hälsa. Sådant är väldigt roligt – att se tankar spridas, som ringar på vattnet.
Text: Anders Nilsson
Foto: Gustav Mårtensson