Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en evolutionärt bevarad luktmolekyl i däggdjursblod som attraherar rovdjur och har motsatt effekt på bytesdjur. Människor som utsätts för lukten blir stressade och reagerar på den som om de vore bytesdjur. Fynden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

Under hösten 2017 beviljades Svenska Tvillingregistret ett femårigt anslag från Vetenskapsrådets utlysning för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse om 4,5 miljon kr per år.

Lars E. Gustafsson, professor i fysiologi vid Institutionen för fysiologi och farmakologi, har avlidit vid 67 års ålder efter en tids sjukdom.

Mattias Carlström, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet har tilldelats Prins Daniels forskningsanslag till yngre lovande forskare på sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden.

När immunförsvaret reagerar på något i vår omgivning kan både vår egen och omgivningens bakterieflora spela en viktig roll. Harri Alenius forskar om detta samspel mellan immunförsvaret och olika mikrobiota – system av mikroorganismer.

Ateroskleros och klaffsjukdom är vanliga orsaker till hjärtsjukdomar. Magnus Bäck forskar om de molekylära mekanismer som gör att ateroskleros och hjärtklaffsjukdom uppstår och om hur de kan omsättas i klinisk nytta.

KOMMENTAR: Under torsdagen beslutade åklagaren att lägga ner förundersökningarna mot Paolo Macchiarini som gällde operationer av luftstrupar och ytterligare operation som utförts på Karolinska Universitetssjukhuset där han tidigare varit anställd kirurg.

Nu startar MedTechLabs, forskningscentrumet som är ett nära samarbete mellan Karolinska Institutet (KI), Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms läns landsting (SLL). Det första projektet utvecklar teknik som ska hjälpa patienter med till exempel stroke att få bättre diagnos och behandling.

Ingrid Kockum forskar om multipel skleros, MS, och leder det stora internationella samarbetet MultipleMS. Genom att kombinera många olika sorters data ska projektet ge ökad kunskap om olika typer av MS och hur behandlingen kan anpassas bättre till olika patientgrupper.

Att förstå det cellulära samtalet precis vid cellens yta – det är vad Gunnar Schulte vill. Mer specifikt är han intresserad av hur så kallade Frizzled-receptorer fungerar. Målet är att lägga grunden för nya behandlingar mot sjukdomar som har koppling till dessa receptorer, som olika former av cancer och fibros.

Angel Cedazo Minguez forskar om Alzheimers sjukdom. Han vill förstå hur omsättningen av kolesterol och insulin i hjärnan medverkar vid uppkomsten av sjukdomen. På sikt hoppas han kunna utveckla nya sätt att diagnostisera och behandla Alzheimers innan sjukdomen ger symtom.

Richard Rosenquist Brandell forskar om hur leukemier uppkommer och hur genetiska markörer kan användas för att bedöma prognos och välja mest effektiv behandling. Hans forskning fokuserar framför allt på kronisk lymfatisk leukemi, KLL.

Thomas Nyström forskar om hjärtkärlsjukdom hos patienter med diabetes. Fokus för hans intresse är tarmhormonet GLP-1 som används som diabetesläkemedel men som också visat sig kunna ha skyddande effekt för kärl, hjärta och hjärna.

Magnus Nilsson forskar om bättre behandlingar mot cancer i matstrupe och magsäck. Syftet är dels att göra behandlingarna effektivare och rädda fler liv, dels att göra dem skonsammare och bidra till högre livskvalitet för patienten.

Användandet av fetmakirurgi har ökat kraftigt de senaste decennierna. Martin Neovius forskar om hur effektiva dessa ingrepp är, vilka risker de är förknippade med samt hur kostnadseffektiva de är. En viktig del är att studera förändrade risker vid graviditet och förlossning efter fetmakirurgi.

Stephan Mielke forskar om immunoterapi mot cancer – hur cancer kan bekämpas med hjälp av immunsystemet. Forskningen handlar dels om hur potentialen i patientens egna immunförsvar kan utnyttjas, dels om förbättrade metoder vid transplantation av blodstamceller från en annan person.

Johan Ärnlöv studerar njursjukdom och dess koppling till hjärtkärlsjukdom. Han deltar bland annat i internationella konsortier som kartlägger njursjukdom globalt.
Ärnlöv forskar också om nya biomarkörer för tidig njursjukdom och ökad risk för hjärtkärlsjukdom.