Nya ledtrådar om kopplingen mellan stress och depression
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein i hjärnan som både är viktigt för funktionen av den humörreglerande substansen serotonin och för frisättningen av stresshormoner, åtminstone hos möss. Fynden, som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry, kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot depression och ångest.
Efter att ha upplevt trauma eller svår stress utvecklar en del personer överdrivna stressreaktioner eller kronisk stress. Det ökar risken att drabbas av andra sjukdomar såsom depression och ångest, men man vet inte vilka mekanismer som ligger bakom eller hur stressresponsen regleras.
Forskarna vid Karolinska Institutet har tidigare visat att ett protein som kallas p11 har en viktig roll för funktionen av serotonin, en av de signalsubstanser i hjärnan som reglerar vårt humör. Deprimerade patienter och självmordsoffer har mindre av p11-proteinet i hjärnan, och möss med låga p11-nivåer i hjärnan uppvisar depressions- och ångestliknande beteende. p11-nivåerna hos möss kan även höjas med vissa antidepressiva läkemedel.
Påverkar frisättningen av stresshormon
Den nya studien visar att p11 påverkar den initiala frisättningen av stresshormonet kortisol hos möss genom att reglera en specifik typ av nervceller i området hypotalamus i hjärnan. Genom en helt annan signaleringsväg med ursprung i hjärnstammen påverkar p11 även frisättningen av två andra stresshormoner, adrenalin och noradrenalin. Testerna visade dessutom att möss som saknar p11 reagerar kraftigare på stress med högre hjärtfrekvens och mer tecken på ångest, jämfört med möss med normala p11-nivåer. De hade också högre nivåer av stresshormoner i blodet.
– Vi vet att en onormal stressrespons kan utlösa eller förvärra en depression och orsaka ångestsyndrom och hjärt-kärlsjukdom. Därför är det viktigt att reda ut om sambandet mellan p11-brist och stressrespons som vi ser hos möss även kan ses hos patienter, säger studiens försteförfattare Vasco Sousa, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Betydelse för läkemedelsutveckling
Forskarna tror att fynden kan ha betydelse för utvecklingen av nya, mer effektiva läkemedel. Det finns ett fortsatt stort behov av nya behandlingar eftersom många patienter med depression och ångest inte blir hjälpta.
– Ett tänkbart tillvägagångssätt skulle kunna vara att öka nivåerna av p11 i vissa delar av hjärnan och det pågår redan en del sådana försök i djurmodeller av depression. En annan intressant strategi att utforska är substanser som blockerar initieringen av stressreaktionen i hjärnan och därmed frisättningen av stresshormoner, säger Per Svenningsson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.
Forskningen genomfördes i samarbete med forskare vid Center for Neurogenomics and Cognitive Research, VU University, Amsterdam, Nederländerna, och finansierades av Vetenskapsrådet, Söderbergstiftelsen, Hjärnfonden, Wenner-Gren Stiftelsen och EU:s sjunde ramprogram (BrainTrain).
Publikation
“P11 deficiency increases stress reactivity along with HPA axis and autonomic hyperresponsiveness”. Vasco C. Sousa, Ioannis Mantas, Nikolas Stroth, Torben Hager, Marcela Pereira, Haitang Jiang, Sandra Jabre, Wojciech Paslawski, Oliver Stiedl, Per Svenningsson. Molecular Psychiatry, online 1 oktober 2020, doi: 10.1038/s41380-020-00887-0.