Nyhetsarkiv

Mariam Claeson är senior projektledare för Political Economy of Adolescent Mental Health vid Institutionen för Global folkhälsa på KI. Efter många års arbete utomlands är hon tillbaka på KI där hennes resa började som läkarstudent. Hon diskuterar framsteg inom barnhälsa globalt, särskilt minskning av barnadödlighet, men är oroad över de stora motgångarna som pandemin orsakat. Hennes fokus ligger nu på hur man kan förbättra psykisk hälsa och välbefinnande för barn och ungdomar.

Rollen av cirkulära RNA vid initiering och framskridandet av cancer har på sistone väckt stort intresse, men det finns ingen klar bild av deras funktionella betydelse. Nya fynd av forskare vid Karolinska Institutet visar på att trots ett relativt överskott och differentiellt uttryck kan ett större antal cirkulära RNA vara exempel på "passagerarmolekyler" med liten inverkan på en cell, vilket återspeglar en slumpmässighet i genuttryck och splitsningsprocesser.

Så många som sex solcellsanläggningar har nu satts i drift på campus Solna. Anläggningarna finns placerade på taken vid bland annat Widerströmska huset, A Working Lab Innomedicum och Berzeliuslaboratoriet. Tillsammans täcker solcellerna en yta på cirka 2 100 kvadratmeter och gör att campusområdet förses med förnybar energi.

Den beskrivs som ett tekniksprång inom skiktröntgen och förhoppningen är att avbildningstekniken på sikt ska bli standard inom sjukvården. I slutet av oktober invigs en ny typ av datortomografi i MedTechLabs, ett samarbete mellan Karolinska Institutet (KI), KTH och Region Stockholm. KI-professorn Staffan Holmin är en av forskarna bakom satsningen.

Muskelceller hos patienter med typ 2-diabetes har en rubbad inre biologisk klocka visar en studie vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet. Resultaten tyder på att behandlingar för typ 2-diabetes kan vara mer eller mindre effektiva beroende på vilken tid på dagen de sätts in. Studien har publicerats i tidskriften Science Advances.

National E-infrastructure for Aging Research (NEAR) beviljas förnyat bidrag från Vetenskapsrådet (VR) för perioden 2023–2028.

Medicinska Föreningen har fått en donation på 15 miljoner kronor från The Hans and Barbara Bergstrom Foundation för att rusta upp det gamla kårhuset. Projektet har pågått sedan många år med syftet att kunna skapa en inspirerande miljö för KI:s studenter, doktorander, forskare och alumner.

Måns Magnusson vid forskargruppen medfödda endokrina och metabola sjukdomar, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Bioinformatic methods in rare disease" den 22 oktober 2021. Huvudhandledare är professor Anna Wedell.

Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JCI Insight. Att fullfölja vaccination med två doser även om man haft covid-19 kan därför vara viktigt för att skydda mot återinfektion och förhindra smittspridning, menar forskarna.

Grattis till Elin Larsson som får 4 980 000 kronor i projektanslag för projektet IMPROVE it-Främjande av jämlik reproduktiv hälsa: implementering av kunskapsbaserad preventivmedelsrådgivning postpartum genom kollaborativt förbättringsarbete för och med utrikesfödda kvinnor i Sverige.

Grattis till Claudia Hanson som är utsedd till WHO TAG Maternal mortality estimations group.

Det globala införandet av WHO:s folkhälsoinsatser riktade mot alkohol, ohälsosam mat och rökning går trögt visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och London School of Hygiene & Tropical Medicine och publicerats i tidskriften The Lancet Global Health. Enligt forskarna går utvecklingen långsammast i fattiga länder, länder med bristande demokrati och där företag har stort inflytande i form av exempelvis korruption, mutor och politisk favorisering.

Grattis till Emilie Agardh som får 4 920 000 kronori projektanslag från Forte för projektet En ny metod för ojämlikhet i hälsa.

Familjen Erling Perssons Stiftelse har tilldelat Johan Lundin ett forskningsanslag på tio miljoner kronor fördelat på tre år för projektet Artificial intelligence for diagnostics of cancer and infectious diseases in resource-limited settings – the MoMic Project. Johan har just återvänt från Kenya, där han har planerat nästa steg i projektet.

Att ändra sina alkoholvanor kan ibland vara svårt. Forskare på Karolinska Institutet undersöker just nu om ett digitalt egenvårdsprogram kan hjälpa personer som vill dricka mindre alkohol. Deltagare över 18 år från hela landet är välkomna att anmäla sig till studien.

Forskning om kostens betydelse för utveckling av typ 1-diabetes har generellt låg evidens, men det finns välgjorda studier som talar för att långvarig amning och senare introduktion av gluten kan minska risken att drabbas. Det visar en omfattande systematisk översikt och metaanalys av tillgänglig forskning kring livsmedel som kan kopplas till risken för barn att utveckla sjukdomen. Studien av forskare vid Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften EBioMedicine.

Vid Karolinska Institutets installationshögtid i Aula Medica den 14 oktober 2021 presenterades KI:s nya professorer och akademiska priser delades ut. Institutionen för molekylär medicin och kirurgi var representerad vid högtiden genom två professorer, två adjungerade professorer och en gästprofessor.

Immunsystemets tidiga utveckling, antibiotika i tandvården och stärkt medicinsk pedagogik. Det är några av de forskningsområden som Karolinska Institutets nya professorer intresserar sig för. Den 14 oktober 2021 hölls den årliga installationshögtiden i Aula Medica, där 18 nya professorer installerades och 12 adjungerade professorer respektive 2 gästprofessorer hälsades välkomna till sina nya positioner vid universitetet.

Paul Ackermann forskar om varför det ofta uppstår problem när senor, ledband och annan bindväv i rörelseapparaten ska läka. Forskningen kan bidra till nya behandlingar som hjälper skadan att läka rätt och förebygger kronisk smärta och blodpropp.

Ska munskyddet på eller av? Hur lindras smärtan på bästa sätt? Ny kunskap kommer hela tiden från forskningen. Men att översätta nya vetenskapliga resultat till praktisk användning tar ofta lång tid.

Ska du studera utomlands under vårterminen 2022 och vill ha ett kul och avlönat extrajobb? Nu söker vi studenter som vill blogga om hur det är att studera utomlands och inspirera andra till att göra detsamma.

Petter Brodin är barnläkare och forskar om hur vårt immunsystem formas tidigt i livet. Hans forskning kan bidra till nya och effektivare behandlingar, bland annat för att förebygga autoimmuna sjukdomar, astma och allergier.

Carl Tullus Minnesfond delar ut 20 000 kr i stipendium till en läkarstudent eller doktorand med läkarutbildning vid KI. Stipendiet tilldelas den, som i Carls anda, satsar på forskning samt har erfarenhet av kårarbete och/eller har humanistiska engagemang.

Blodfettssänkande statiner är en rekommenderad och vanlig insats för att förebygga hjärt-kärlhändelser. Under pandemin har det diskuterats om statiner påverkar risken att dö i covid-19, men resultaten från tidigare studier har varit motstridiga. Nu har forskare vid Karolinska Institutet genomfört den hittills största befolkningsstudien på området. Studien som publicerats i PLOS Medicine tyder på att statinbehandling innebär en något lägre risk att dö i covid-19.

Forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och KTH har tillsammans utvecklat en ny typ av gel som i laboratoriestudier visat sig ha god effekt mot multiresistenta bakterier. Gelen är helt antibiotikafri och kan komma att användas som ett alternativ till dagens sårförband, enligt forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften Journal of the American Chemical Society.

Inom psykiatrin är det en svår uppgift att bedöma om en patient kommer att förbättras av en behandling. En ny studie visar att fluktuationer i hjärnans aktivitet, från sekund till sekund, på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga om patienter med social ångest kommer förbättras av kognitiv beteendeterapi (KBT). Studien är publicerad i tidskriften Biological Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet och Max Planck Institute for Human Development i Tyskland.

Förmågan att upptäcka och reagera på lukten av möjliga hot är en förutsättning för människors och andra däggdjurs överlevnad. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte. Studien som publicerats i PNAS tyder på att negativa lukter förknippade med obehag processas tidigare än positiva lukter och triggar en snabb och omedveten fysisk reaktion för undvikande.

Flera stora anslag har gått till forskare vid Sektionen för Aging Research Center (ARC) i Fortes årliga öppna utlysning inom områden som hälsa, arbetsliv och välfärd. Av de 32 projekt, program och nätverk som fått anslag på KI, kammar ARC hem fem.

Torkel Brismar forskar om hur röntgenbilder och annan medicinsk avbildning kan översättas till kvantitativa mått. Dessa kan användas för bedömning av till exempel cancer eller benskörhet och hjälpa läkare att fatta rätt beslut.

Studien bidrar till ökad kunskap om i vilken utsträckning de som ringer sjuksköterskeledd telefonrådgivning (1177) följer råden och om det sker en omfördelning av besök från sekundärvård till primärvård efter införandet av 1177.

Med en knaper studentbudget kan det kännas tufft att köpa all nödvändig kurslitteratur. Att alla ska ha möjlighet till kurslitteratur arbetar studentföreningen STRÄVA bland annat för och har hjälpt till att starta projektet KI-studenters bokdonation.

Mindre träning och mindre rehab – den upplevelsen rapporterar personer med Parkinson om i en ny studie från Karolinska Institutet. Studien belyser läget under den första vågen av covid-19-pandemin. Särskilt kvinnor över 70 år kan ses som en riskgrupp när det gäller minskad rörelse, enligt Erika Franzén, professor och fysioterapeut.

Marie Klingberg Allvin arbetar med att stärka barnmorskeutbildning och forskning, ofta i lågresursländer, för att ge kvinnor tillgång till bättre vård. Hon betonar vikten av att väva ihop forskning och utbildning – något som också ingår i hennes nya professur.

Den 11-15 oktober 2021 arrangerar Ågrenska en utbildningsvecka för familjer och personer som i sitt arbete eller i sin vardag möter barn och ungdomar med Potocki-Lupskis syndrom.

Olof Stephansson forskar om risker för mor och barn under graviditet och förlossning. Han har bland annat kunnat ge lugnande besked om risker kopplade till fetmakirurgi, antidepressiva läkemedel och covidsmitta vid graviditet.

KI:s utbildningar ska vara ledande både vad gäller kunskapsinnehåll och pedagogik. Terese Stenfors forskar om hur medicinska lärandeprocesser går till och arbetar med KI:s pedagogiska forskningsanknytning.

Christina Samuelsson vill bidra till en lättare vardag för barn och vuxna med kommunikativa funktionsnedsättningar. Hennes forskning spänner från gesters betydelse för barn med språkstörning till digitala samtalsstöd på äldreboenden.

Mellan embryo och livmoder pågår en molekylär dialog som är avgörande för graviditeten. Andres Salumets forskar om denna interaktion för att förstå infertilitet och utveckla bättre behandlingar mot barnlöshet.

Vi mår bra av att röra på oss, men vi vet fortfarande bara lite om varför. Jorge Ruas forskar om hur detta samband ser ut på molekyl- och gennivå. Han hoppas att forskningen på sikt kan bidra till bättre behandlingar.

Många äldre patienter har både kroppslig sjukdom och nedsatt kognition. Dorota Religa forskar om hur vården av denna grupp kan bli bättre. Hennes forskning spänner från farmakologiska till organisatoriska frågeställningar.

Det är framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, inte diabetessjukdomen i sig. Det visar en långtidsstudie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studien omfattar över 2 500 personer och publiceras i dag i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Dr. Fang Fang, professor vid Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, har tilldelats ett anslag på cirka 1,5 miljoner US-dollar för tre års forskning från Centers for Disease Control & Prevention (CDC), USA.

Bodil Lund är tandläkare och forskar om hur tandvården kan använda antibiotika på ett klokare sätt, och inte bidra till ökad antibiotikaresistens. Hon forskar också om diagnostik och behandling vid käkledsproblem.

Att värdera handlingsalternativ och fatta beslut hör till hjärnans mest grundläggande funktioner, inte bara hos människor. Konstantinos Meletis studerar hjärnprocesser med nya tekniker för att förstå hur det går till.

Maja Jagodic forskar om hur sjukdomen MS uppstår och varför olika patienter drabbas så olika hårt. Forskning på epigenetisk nivå är lämplig både för att förstå sjukdomen och för att hitta nya sätt att behandla den, menar hon.

Hjärnforskaren Ola Hermanson vill dels förstå den friska hjärnans utveckling, dels lägga grunden för bättre behandlingar mot allvarliga sjukdomar. Han är gärna med och driver teknikutvecklingen, bland annat inom så kallad bioprinting.

Munnens bakterieflora orsakar inte bara tandsjukdomar utan inverkar också i allvarlig sjukdom i andra delar av kroppen. Margaret Sällberg Chen forskar om detta, i synnerhet kopplingen till cancer.

Lymfom är en vanlig cancerform som finns i många varianter. Karin Ekström Smedby kartlägger sjukdomens epidemiologi, från riskfaktorer till överlevnad. Hon forskar också om nya markörer som kan leda till effektivare behandling för patienterna.

Anna Koman vid forskargruppen endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Primary hyperparathyroidism: nonclassical symptoms and benefits of parathyroidectomy" den 15 oktober 2021. Huvudhandledare är Inga-Lena Nilsson.

KI-forskarna Johan Lundin och Gunilla Karlsson-Hedestam erhåller forskningsanslag från familjen Erling-Perssons stiftelse, som stödjer vetenskaplig forskning, undervisning och utbildning samt barns och ungdomars utveckling.