Nyhetsarkiv

Yngre syskon, ensambarn och äldre syskon har olika risk att få astma och andra vanliga sjukdomar i barndomen. Det visar en svensk populationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet, som publiceras i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny teknik som gör det möjligt att plocka ut enstaka celler ur en vävnad och analysera genuttrycket i så lite som en enda cell.

Benedict Chambers och Berit Carow lämnade elitidrotten för att satsa på sina karriärer som forskare i immunologi vid Karolinska Institutet. Nu återvänder de till rampljuset för att hjälpa de tävlande att undvika infektioner under sommar-OS i Rio.

KI-forskaren, docent Tore Curstedt, var under våren 2016 nominerad till det europeiska patentverkets ”European Inventor Award 2016” som en av tre forskare i klassen ”Lifetime Achievement”. Det är prisets allra tyngsta kategori. Den 9 juni stod det klart att vinnaren blev en annan av de nominerade. Men oavsett vinst eller inte, har Tore Curstedt framgångsrikt ägnat sitt liv åt att arbeta med Curosurf. En behandling som har hjälpt miljontals för tidigt födda barn att få igång sina lungor.

En okänd blodsjukdom plågade flera av Eva Hellström Lindbergs patienter. Trettio år senare vet hon mer och kan hjälpa de drabbade betydligt bättre.

Över 2000 våldtäkter mot barn anmäldes under 2015, enligt Brottsförebyggande rådet. Nu ska Christoffer Rahm, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, undersöka om läkemedel kan förhindra att personer med sexuell dragning till barn begår övergrepp.

Tillväxtfaktorn IGF-2 kan rädda mänskliga nervceller från att dö vid den obotliga sjukdomen ALS, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Milanos universitet. Studien, som publiceras i tidskriften Scientific Reports, visar att motståndskraftiga okulomotoriska nervceller kan användas som ett verktyg för att identifiera faktorer som kan skydda känsliga nervceller från nedbrytning vid den dödliga neurodegenerativa sjukdomen.

Ryggmärgen har ett eget system för att känna av förändringar i pH, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet. De nya fynden, som publiceras i tidskriften Current Biology, visar också att celler i ryggmärgens centralkanal reglerar pH-nivån om den avviker från normalt pH, något som annars kan ha en negativ påverkan på nervkretsars funktion.