Riskbedömning och behandling av resistenta bakterier

Vad forskar du om?

”Vi forskar om antibiotikaresistens, i synnerhet resistenta bakterier i tarmen. Fem procent av befolkningen är bärare av sådana bakterier – de flesta utan symtom, men hos en liten andel orsakar de allvarlig sjukdom: sepsis, blodförgiftning. Det ena huvudspåret i vår forskning handlar om att kartlägga riskfaktorer för att bakterierna ska orsaka sjukdom – att förstå varför vissa drabbas och andra inte. Vi lägger ihop data från en rad källor: patientdata, registerdata, genetisk analys av enskilda bakterier och av hela tarmfloran. Förhoppningen är att kunskapen ska kunna användas kliniskt för att i förväg identifiera patienter med hög risk att drabbas.”

Och det andra spåret?

”Det är att utveckla nya behandlingar, baserade på bakteriofager, mot dessa resistenta bakterier. Bakteriofager är virus som angriper bakterier. Vi intresserar oss för både naturligt förekommande och syntetiska bakteriofager. Fördelen med de syntetiska är att de kan anpassas och bli väldigt specifika – vårt mål är att slå ut just de resistenta stammarna i tarmarna, inte alla bakterier av en viss art.

Vi forskar också om andra aspekter av behandling av resistenta bakterier. Bland annat är vi med och leder ett europeiskt samarbete som syftar till att utveckla en snabbare och säkrare utvärderingsmetod för kombinationer av antibiotika mot svårbehandlade bakterier.”

Hur långt har ni kommit?

”Vår forskning om bakteriofager är i ett tidigt skede – där förbereder vi nu en experimentell studie i samarbete med forskargrupper utomlands. Våra studier av riskfaktorer för sepsis har pågått längre och hunnit ge en del resultat. Risken i det enskilda fallet påverkas dels av genetiska egenskaper hos bakterien, dels av faktorer hos patienten. Bland annat har sjukdom i urinvägen, exempelvis prostataförändringar, stor betydelse.”

Text: Anders Nilsson, först publicerad på engelska i skriften "From Cell to Society 2018"