Nyhetsarkiv

Hallå där Galit Andersson, som nyligen disputerade vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet. I din avhandling har du kartlagt livskvaliteten hos transpersoner och hos personer som lever med hiv i Sverige, med hjälp av stora enkätundersökningar.

Hallå där Gylfi Ólafsson som nyligen disputerat vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik med sin avhandling "Health economic aspects of low back pain". Vad handlar den om?​​​​​​​

Vad är det som händer i hjärnan när vi känner obehag? Forskare vid Karolinska Institutet är nu ett steg närmare svaret på den frågan. I en ny studie publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry har forskarna kartlagt vilka nervbanor i hjärnan hos möss som styr beteenden förknippade med aversion.

Att lära sig vad som är farligt genom att titta på en video eller få muntlig information, så kallad social inlärning, har lika stark effekt på människors beslut som egen erfarenhet av det farliga. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences. Resultaten kan bidra till förståelse för varför vi fattar irrationella beslut.

Professor Mitchell Lazar vid Perelman School of Medicine, University of Pennsylvania, Philadelphia har utsetts till mottagare av Rolf Luft Award 2019.

I ett brev som överlämnades till Karolinska Institutet i december krävde kommittén för återlämning av finska kvarlevor, en sverigefinsk aktivistgrupp, att Karolinska Institutet återlämnar de finska kvarlevor som finns i KI:s historiskt anatomiska samling. KI har nu besvarat kommitténs brev.

Med pusselbitar från fyra olika DNA-analyser har forskare vid Karolinska Institutet kunnat kartlägga tre extremt komplexa kromosomavvikelser. Därmed har familjerna fått svar på orsaken till barnens svåra symptom. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics och målet är ett test som kan användas kliniskt.

Nya forskningsresultat om hur cancermutationer påverkar en viss typ av receptorer på cellens yta öppnar för utveckling av skräddarsydda läkemedel mot till exempel ändtarmscancer och lungcancer.

Sara Riggare har utsetts till årets medicinsvensk 2018 av nyhetsmagasinet Fokus.

Akuta porfyrier är en grupp ovanliga sjukdomar som kan ge allvarliga och ibland livshotande attacker av buksmärtor, illamående och kräkningar samt förlamningar. Levertransplantation är idag den enda effektiva behandlingen som finns för de svårast sjuka patienterna. Nu visar en klinisk prövning som genomförts i samarbete med forskare på Karolinska Institutet att en ny läkemedelskandidat kan förebygga attacker hos dessa patienter. Studien publiceras i New England Journal of Medicine.

Mai-Lis Hellénius, allmänt känd som livsstilsprofessor vid Karolinska Institutet, höll den 1 februari 2019 sin avskedsföreläsning i Aula Medica i Solna. Föreläsningen – om hur mat och rörelse kan förebygga hjärt- och kärlsjukdom – lockade ungefär 700 personer och i publiken fanns bland andra Prins Daniel.

Schizofrenipatienter har av oklar anledning färre antal kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan. Forskare vid Karolinska Institutet och Massachusetts General Hospital har nu lyckats skapa mänskliga cellmodeller som visar att det sker en överdriven nedbrytning av kopplingar i hjärnan hos dessa patienter och kunnat länka detta till en genetisk riskvariant för sjukdomen. De har också kunnat visa att antibiotikumet minocyklin hämmar nedbrytningen och att behandling i tonåren kan kopplas till minska

Ritva Rissanen, postdoc vid institutionen för folkhälsovetenskap, leder det forskningsprojekt som ska undersöka återgång i arbete och sjukskrivningsmönster efter en arbetsskada bland unga.

Vad är egentligen stress och vilka är våra studentbloggares bästa tips mot stress? Under två veckor har våra digitala ambassadörer skrivit inlägg på temat stress. Här hittar ni allt innehåll samlat.

Martin Rinds Stiftelse har i år beviljat anslag till tio forskningsprojekt vid Karolinska Institutet. Fyra av dessa utförs av forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap.

Totalt elva anslag inom utvecklingsforskning går till forskare vid Karolinska Institutet. Fem av anslagen är projektbidrag och sex av anslagen är nätverksbidrag Swedish research links.

Sayid Zommorodi vid forskargruppen Kärlkirurgi försvarar sin avhandling "Abdominal aortic aneurysm : uncharted aspects of rupture" den 1 februari 2019. Huvudhandledare är Rebecka Hultgren.

Vissa myelinproducerande celler i hjärnan, oligodendrocyter, som angrips av immunförsvaret vid multipel skleros (MS), förändras vid MS och kan därmed ha ytterligare inverkan på sjukdomen än vad som tidigare har beskrivits. Det visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Edinburghs universitet i Storbritannien och som publiceras i tidskriften Nature.

En ny studie visar att det sker en väldigt begränsad nybildning av celler i hjärnan hos patienter med sjukdomen multipel skleros (MS). Fynden stöder vikten av att behandla MS tidigt i sjukdomsförloppet då de angripna cellerna kan reparera skador, men inte ersättas av nya. Resultaten publiceras i tidskriften Nature av forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet.