Publicerad: 2020-05-26 13:04 | Uppdaterad: 2020-05-27 09:03

Behov av förbättrade vårdövergångar vid stroke

Photo of nurse holding elderly person's hands.

Svensk hälso- och sjukvård beskrivs ofta som fragmenterad med flera olika vårdnivåer, huvudmän och vårdgivare. Denna fragmentisering kan leda till negativa konsekvenser i en persons vård och rehabilitering. Detta är särskilt aktuellt när flera aktörer är inblandade i ett vårdförlopp såsom exempelvis vid stroke.

Att drabbas av stroke innebär oftast både ett behov av akutsjukvård och efterföljande rehabilitering med en vårdövergång från en vårdgivare till en annan. Vårdövergångar i fragmenterade vårdsystem innebär stora risker för patienter och deras närstående såsom att information missas, utebliven eller försenad uppföljning och rehabilitering, och även återinläggning på sjukhus.

För att kunna förstå vårdövergången utifrån de inblandade aktörernas perspektiv har forskare vid NVS utforskat vårdövergångar från sjukhus till fortsatt rehabilitering i hemmet med primärvårdens neuroteam för personer med stroke och deras närstående. Individuella intervjuer och fokusgrupper har genomförts med patienter, närstående samt hälso- och sjukvårdspersonal från akutsjukvård och primärvårdens multidisciplinära neuroteam.

I studien som nyligen publicerats i tidskriften ”International Journal for Integrated Care” framkom att en vårdövergång innefattar flera parallellt pågående processer som behöver syntetiseras och koordineras för att personalen ska kunna ta beslut baserade på helheten och individens behov. Alla involverade aktörer både inom samma organisation och mellan organisationer behöver koordinera sin verksamhet för att erbjuda välfungerande vårdövergångar. En förutsättning för att skapa en välfungerande vårdövergång var en dialog inom och mellan vårdgivare för att få en gemensam förståelse för hela vårdförloppet, och hur den egna delen i förloppet relaterar till och påverkar övriga delar.

Patienter och närstående beskrev vårdövergången som en plötslig förvandling från att vara en passiv besökare inom akutsjukvården med låg grad av medverkan och dialog om sin vård och rehabilitering, till att plötsligt utan stöd och förberedelse skrivas ut till hemmet och vara ensamt ansvarig för att sköta sin hälsa. Den låga graden av medverkan i sin egen vård ledde till oro och bristande kontroll över sin situation. Det framkom ett stort behov av förbättrad dialog mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal gällande aktuellt hälsotillstånd, hur processer inom sjukvården fungerar och stöd i att sköta sin egenvård efter utskrivning från sjukhus.

Behov av dialog och samordning (Ansvariga forskares kommentar):

”Vi inom hälso- och sjukvården måste öka vår dialog med andra vårdgivare och patienter, dvs kommunicera utifrån en gemensam förståelse och involvera varandra. Studien visar på att dialog är nyckeln till att skapa lyckade vårdövergångar som är anpassade utifrån individens faktiska behov. Det gäller både dialog mellan personal och patienter för att skapa förståelse för individens unika behov men även att personal inom och mellan organisationsgränser behöver kommunicera för att skapa sig en förståelse för varandra för att undvika missförstånd eller att saker hamnar mellan stolarna. Detta är enklare sagt än gjort i ett system som allt som oftast inte möjliggör och främjar kommunikation och samordning av insatser mellan vårdgivare. Det krävs att många olika delar av systemet gör förändringar för att kunna uppnå en tryggare övergång för patienten.”

Med utgångspunkt i studiens resultat pågår nu ett arbete för att utveckla förbättrade vårdövergångar. Detta görs i en samskapande process där patienter, närstående och hälso- och sjukvårdspersonal tillsammans designar och utvecklar en ny typ av vårdövergång.

Publikation

Lindblom S, Ytterberg C, Elf M, Flink M. Perceptive Dialogue for Linking Stakeholders and Units During Care Transitions – A Qualitative Study of People with Stroke, Significant Others and Healthcare Professionals in Sweden. International Journal of Integrated Care. 2020;20(1):11. http://doi.org/10.5334/ijic.4689

Författare till studien/kontakt

Profile image

Charlotte Ytterberg

Lektor/Fysioterapeut
Profile image

Maria Flink

Adjungerad Adjunkt
070-2788357

Marie Elf, Professor omvårdnad, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, vid Högskolan Dalarna.