Nyhetsarkiv

Studenterna på 2021/2022-års Erasmus Mundus masterprogram Public Health in Disasters ska snart avsluta sin tid i Sverige och resa vidare. Vi pratade med Rickkye Gan och Collins Santhanasamy om vad som fick de intresserade av programmet, vad de lärt sig och vad de tar med sig från sin tid i Sverige.

KI-forskarna Bennie Lemmens och Kirsty Spalding har tilldelats 2021 års ASPIRE-pris från The Mark Foundation for Cancer Research för sin innovativa och djärva syn på cancerforskning. De är två av totalt 25 pristagare som tillsammans får dela på nästan 9,5 miljoner dollar (86 miljoner kronor).

Grattis till Andreas Lennartsson, vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, som fått 500 000 kronor i projektanslag från Barncancerfonden 2021 ör ett projekt om "Nya terapeutiska tillvägagångssätt för spädbarn och barn akut leukemi".

Studenterna väljer Karolinska Institutet för att få den bästa utbildningen. Andelen utlandsfödda bland studenter ökar, liksom andelen unga och män. KI:s hemsida är den främsta rekryteringskällan. Det kan vi lära av 2021 års Studentundersökning.

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) har genom beslut 2021-12-15 meddelat att de förändringar KI genomfört med anledning av tidigare mediakritik mot det alternativa urvalet till tandläkarprogrammet (TAPIL) är ändamålsenliga och att granskningen av KI:s översyn av urvalsprocessen nu är avslutad.

Vi gratulerar alla forskare vid institutionen för medicin i Huddinge som beviljas medel från Barncancerfonden 2022-2024.

Den 17 december 2021 avslutades kursen Klinisk medicin - inriktning kirurgi, termin 7 på läkarprogrammet, med en muntlig examination av de färdigheter som studenterna lärt sig under terminen. Kursen omfattar de kliniska ämnena allmän kirurgi, anestesiologi, ortopedi, urologi och bilddiagnostik, och det var inom dessa områden som studenterna examinerades. En stor del av studenternas undervisning sker i verksamhetsförlagd utbildning, VFU.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur många vårdanställda i Stockholm som var på arbetet under den första vågen av pandemin trots att de var smittsamma med sars-cov-2, eftersom de vid tidpunkten inte hade några symtom. Resultaten som publicerats i tidskriften PLOS ONE visar på mycket låga siffror, men forskarna menar ändå att detta kan ha haft betydelse för smittspridningen.

Ett stort grattis till de forskare från MedH som belönas med Hjärt-Lungfondens projektbidrag för 2022-2024.

Elva forskare från fem institutioner vid KI har fått anslag från Cancer- och Allergifonden för sina patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. KI-forskarna tilldelas 2,6 miljoner SEK. Sammanlagt i år delar fonden ut 5 miljoner SEK till svensk cancer- och allergiforskning.

En receptor som aktiveras av ämnen som bildas från omega-3-fettsyror har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning, visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of Clinical Investigation. Fynden kan bana väg för helt nya strategier att behandla och förebygga hjärt-kärlsjukdom med till exempel omega-3-fetter.

Assisterad befruktning (ART) verkar inte leda till ökad risk för barnet att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet, enligt en stor observationsstudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Studien som publicerats i JAMA Psychiatry fann en något högre risk för tvångssyndrom hos ungdomar och unga vuxna födda efter ART, men att detta förklarades av skillnader i bakgrundsfaktorer hos föräldrarna.

Karin Wallander vid forskargruppen Klinisk genetik, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Hereditary predisposition and prognostic prediction in cancer" den 17 december 2021. Huvudhandledare är Emma Tham.

Svår kritisk sjukdom och vård på en intensivvårdsavdelning kan påverka både patienter och deras familjemedlemmar känslomässigt lång tid efter hemkomsten. I sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet har intensivvårdssjuksköterskan Gisela Vogel studerat olika känslomässiga och sociala strategier för att återskapa en god livskvalitet.

Mediebevakning av positiv vaccinforskning kan ha en positiv effekt på den övergripande stämningen i sociala medier – och motverka felaktig information om vaccin – men effekterna avtar med tiden.
Forskare vid Oxford University och Karolinska Institutet har analyserat sociala medier för att undersöka samband mellan viktiga vaccinrelaterade nyheter och attityder till vaccin.

Hallå där, Riccardo Lo Martire, doktorand vid sektionen för fysioterapi, NVS. Den 14 januari försvarar du din avhandling ”Sickness absence among patients with chronic pain in Swedish specialist healthcare”. Vad handlar den om?

I stället för att söka efter proteiner som angrips vid en specifik autoimmun sjukdom, har forskare i en ny studie använt den omvända strategin för att hitta sjukdomar kopplade till ett visst protein. Genom att söka bland patienter med olika hudsjukdomar har de lyckats identifiera en sjukdom där kroppen angriper hudproteinet TGM1. Strategin, som presenteras i tidskriften PNAS, kan underlätta diagnostik och behandling av autoimmuna sjukdomar.

Anna Kågesten och Karin Båge, biträdande lektor respektive doktorand vid Institutionen för Global Folkhälsa, är medförfattare till en ny forskningsrapport som nyligen publicerats på uppdrag av Expertgruppen för Biståndsanalys. Rapporten handlar om hur normer och värderingar både motverkar och främjar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och hur vi genom att förstå dessa kan se bättre resultat inom olika biståndsprojekt.

Är du student på något av KI:s grundutbildningsprogram? Är du intresserad av forskning? Har du funderat på att doktorera? Då kan KI:s sommarforskarskola (KI Summer School in Medical Research) vara av intresse för dig!

Karin Liljelund drabbades av lungcancer. Nu behandlas hon med målstyrande läkemedel mot just den mutation som orsakar hennes cancer, ett exempel på precisionsmedicinsk behandling.

Kan artificiell intelligens, AI, lösa precisionsmedicinens utmaningar? Vi frågade Magnus Boman, professor på KTH och även knuten till Karolinska Institutet, som bland annat forskar om hur AI kan användas i vården.

Helena Bergsten vid Centrum för infektionsmedicin (CIM), institutionen för medicin Huddinge, försvarar sin avhandling "Streptococcal and Staphylococcal Tissue Infections: Therapeutic Challenges and Opportunities" den 17 december 2021. Huvudhandledare är Professor Anna Norrby-Teglund.

Under ett antal veckor på sommaren har studenter på KI:s nybörjarprogram möjlighet att delta i KI:s sommarforskarskola (KISS) som ger en introduktion till forskning. Tidigare deltagaren Victor Tollemar och handledaren Rachael Sugars tycker båda att det är en utmärkt möjlighet att få en inblick i forskarvärlden för forskningsintresserade studenter.

KI:s utbildning är under ständig utveckling och nu utökas det internationella programutbudet med två ytterligare program. Det är masterprogrammet i translationell fysiologi och farmakologi samt masterprogrammet i nutritionsvetenskap som kommer få sina första studenter till hösten 2022.

Vi gratulerar Jana de Boniface vid gruppen Bröstkirurgi som tilldelas drygt 12,1 miljoner kronor i forskningsbidrag från Vetenskapsrådet.

Bidraget avser klinisk behandlingsforskning under perioden 2021-2024 för projektet ”Fysisk träning under neoadjuvant kemoterapi för bröstcancer för att öka patologiskt komplett respons: den randomiserade Neo-ACT studien”.

Projekt om egenmonitorering för diabetespatienter i primärvården visar att digitala hjälpmedel skulle kunna introduceras framför att förskriva ytterligare läkemedel.

79 KI-forskare har tillsammans fått 254 450 000 SEK i anslag från Cancerfonden. Utöver det delades även fyra ”Fellowship prevention”-anslag ut till forskare på KI. Totalt delade Cancerfonden ut 850 miljoner kronor, vilket är det största beloppet någonsin.

Årets silvermedaljer tilldelas Maria Masucci, Christina Opava, Åke Rökaeus och Jan Ygge. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och uppmärksammas i samband med högtiden för Nit och Redlighet i februari 2022.

Aldrig tidigare har så många människor varit på flykt från krig och fattigdom. Det innebär förändringar och förluster som kan sätta djupa psykologiska spår. Läkaren Maria Sundvalls avhandling vid Karolinska Institutet bygger på enkätstudier och intervjuer med flyktingar i Sverige om deras kontakter med psykiatri och primärvård, men också om vikten av sociala nätverk för hälsa och integration. Resultaten kan få betydelse för dialogen mellan nyanlända, vård och myndigheter.

Vad är precisionspsykiatri för något? Det kan forskaren Kristiina Tammimies ge exempel på. Hon är verksam vid kunskapscentret KIND, institutionen för kvinnors och barns hälsa, och forskar bland annat om genetikens roll vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Inte endast vård, men heller inte bara forskning. Nej, precisionsmedicinen kräver att sjukvård och forskning hittar nya sätt att växelverka. Möt experterna som driver på i sjukvårdens framkant. Läs den första artikeln i ett fördjupningstema om precisionsmedicin från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

KI har startat en uppdragsutbildning på 7,5 hp för rektorer och skolledare för att öka deras praktiska och teoretiska kunskaper om vilka hälsoproblem som påverkar skolgång och inlärning. Utbildningen ingår i Skolverkets satsning ”Fortbildning för rektorer”. Ca 50 rektorer från hela landet deltar och den kommer att pågå fram till april 2022.

Är du student på arbetsterapeutprogrammet, läkarprogrammet, fysioterapeutprogrammet eller sjuksköterskeprogrammet och vill dela med dig av dina erfarenheter om hur det är att vara student på KI till nya studenter? Då ska du söka uppdraget att sitta med i studentpanelen under vårens välkomstceremoni!

Hallå där, Anja Gebhardt, doktorand vid sektionen för omvårdnad. Den 15 december försvarar du din avhandling ”Beyond exhaustion and pain: the intertwinement of health and suffering among women and mothers”. Vad handlar den om?

Forskare vid Karolinska Institutet, Universitetet i Oslo och Oslo universitetssjukhus har upptäckt en ny sorts immunterapi mot leukemi. Resultat från en studie publicerad i Nature Biotechnology visar att terapin effektivt dödar leukemiceller från patienter med akut lymfatisk leukemi. Nu vill forskarna genomföra en klinisk studie och även testa metoden på fler cancertyper.

Njurfunktionen spelar en viktig roll för läkemedelssäkerhet och effektivitet. Eftersom många mediciner utsöndras via njurarna löper patienter med nedsatt njurfunktion en högre risk för toxiska läkemedelsnivåer. Kronisk njursjukdom (CKD) ses som ett ledande folkhälsoproblem över hela världen med en global uppskattad prevalens på över 9 %.

Genom att ta fram kunskap om hur smärta uppstår hoppas han bidra till framtida hjälp mot kronisk värk. Professor Patrik Ernfors berättar om misslyckanden, Nobelprisarbete och varför man behöver vara förutsättningslös för att upptäcka nytt.

I Vetenskapsrådets senaste utlysning tilldelades totalt 115 347 805 SEK till 32 KI-forskare. Bidragsbesluten var inom områdena primärvård, psykiatriforskning, klinisk behandlingsforskning, utvecklingsforskning och internationella samarbeten inom individanpassad medicin.

Hög vilopuls hos äldre kan vara en oberoende riskfaktor för demens. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association. Eftersom vilopuls är enkelt att mäta – och kan sänkas med hjälp av motion eller medicinsk behandling – tror forskarna att måttet kan hjälpa till att identifiera personer med högre risk för demens för tidiga åtgärder.

KI forskaren Amaia Calderón-Larrañaga, vid Aging Research Center (ARC), har beviljats projektanslag från Vetenskapsrådet för forskning inom primärvården.

En kombination av digitala verktyg, klassiska laboratorietester och nya biomolekylära mätningar kan användas för att analysera hur livsstilsförändringar påverkar den enskilda individens hälsa med målet att kunna förebygga ohälsa. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Helsingfors universitet som publicerats i tidskriften Cell Systems. Forskarna demonstrerar hur en sådan proaktiv vårdmodell skulle kunna se ut och hur den kan tillämpas för att vi ska hålla oss friska.

Av de 27 forskare som i år utses till Wallenberg Academy Fellow kommer fyra att vara verksamma vid Karolinska Institutet. Det femåriga anslaget delas ut av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och ger unga, lovande forskningsledare långsiktig forskningsfinansiering i Sverige. I år tilldelas även två forskare vid KI ett förlängningsanslag inom ramen för finansieringsprogrammet. 

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom har starkt samband med det ”onda” LDL-kolesterolet. Nu visar en stor studie vid Karolinska Institutet att två proteiner som transporterar kolesterolpartiklar i blodet ger tidig och stark riskinformation. Forskarna anser att nya riktlinjer för bedömning av blodfettrubbningar bör införas. Resultaten, som publicerats i PLOS Medicine, kan vara viktiga för att möjliggöra tidig förebyggande behandling som därmed kan bidra till lägre sjuklighet och dödlighet.

Med start i januari 2021 inleder Karolinska Institutet samarbete med den internationella nyhetssajten The Conversation. Det ger KI:s forskare ytterligare en plattform för att nå ut med sin kunskap till allmänheten. Satsningen är en del i kommunikationsavdelningens arbete med Strategi 2030 och innefattar också seminarier och stöd för forskare i populärvetenskapligt skrivande på engelska. 

Stort grattis till alla forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut) som fått medel från Cancerfonden 2022-2024. Vi vill däribland lyfta deras särskilda satsning: Fellowship i cancerforskning inom primärprevention, som tilldelats en av våra forskare.

Richelle Duque Björvang, doktorand på enheten för obstetrik och gynekologi, har vunnit den Europeiska tävlingen "HERStory" som syftar åt att inspirera nästa generation av unga forskare att tänka stort och våga testa olika karriärvägar.

Amit Kumar och Agneta Nordberg, vid sektionen för klinisk geriatrik (Nordberg Translationell Molekylär Imaging Lab), tilldelas ett anslag på 175 000 USD under en fyra års period för projektet ”Att förstå rollen av synaptisk förlust vid neurodegenerativa proteinopatier”.

Svagare muskler är en naturlig del av åldrandet men för vissa går försämringen snabbare än normalt, vilket är ett tillstånd som kallas sarkopeni. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att förstadier till sarkopeni potentiellt kan motverkas med hjälp av tidiga insatser som syftar till att bibehålla fysisk och kognitiv funktion samt hantera kroniska sjukdomar. Resultatet har publicerats i tidskriften Journal of Cachexia, Sarcopenia and Muscle.

Eric K. Fernströms Stiftelse delar varje år ut lokala priser till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid medicinska fakulteter i Sverige.

Giving Tuesday, givandets dag, den 30 november, är en global rörelse som uppmärksammar det stora värdet av att skänka små och stora gåvor till något man bryr sig om. Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen vill särskilt belysa vikten av donationer till medicinsk forskning och utveckling.