Nyhetsarkiv

Aging Research Center vid Karolinska Institutet, lanserar i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), en landsomfattande undersökning för att få en bättre förståelse för egenskaperna hos svenska äldre omsorgsgivare.

I en rikstäckande svensk studie inkluderande över 12 000 patienter med mikroskopisk kolit (MC) fann forskare från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet en ökad risk för akut pankreatit jämfört med den generella befolkningen. Studien har publicerats i The American Journal of Gastroenterology.

Hallå där Jakob Norgren, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 12 juni försvarar du din avhandling ”The impact of macronutritional composition and ketosis on cognitive health : from normal aging to Alzheimer’s disease”, vad handlar den om?

Rörelse och fysisk aktivitet stod i fokus när eventet KI Impact Challenge arrangerades för första gången efter pandemin. Cirka 45 studenter från Karolinska Institutet fick i uppdrag att komma på vad som kan göra ungdomar mer fysiskt aktiva. Till sin hjälp hade de 30 högstadieelever och de olika stegen i problem- och produktlösningsmetoden design thinking.

Personer som blev vaccinerade mot smittkoppor fram till mitten av 1970-talet har en kvarvarande och överlappande immunitet mot mpox (tidigare kallad apkoppor). Det kan forskare vid Karolinska Institutet visa i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Host & Microbe.

Mellan den 13 och 19 mars 2023 tog forskare inom neurovetenskap runt om i världen initiativ till att belysa vikten av hjärnvetenskap, som en del av "Brain Awareness Week". Strategiska forskningsområdet neurovetenskap (StratNeuro) vid Karolinska Institutet, tog tillfället i akt att initiera ett återkommande evenemang för att väcka entusiasm och öka medvetenheten om neurovetenskaplig forskning, som ett led av den globala kampanjen.

I förra veckan hölls en konferens på Karolinska Universitetssjukhuset på ämnet ”Cancer, equality and Europe’s Beating Cancer Plan”. Konferensen hade över 200 deltagare från EU:s medlemsländer, däribland Sveriges sjukvårdsminister, Socialstyrelsens generaldirektör och EU-kommissionens representant för cancerområdet.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en molekylär metod som på bara några minuter kan ta reda på om bakterier svarar på antibiotikabehandling eller ej. Fynden presenteras i tidskriften Nature Microbiology och målet är nu att utveckla ett enkelt test som kan användas inom sjukvården.

Årets stora silvermedaljer tilldelas Göran K Hansson och Jan-Inge Henter. Medaljen delas ut till personer som gjort storartade insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och uppmärksammas i samband med installationshögtiden i Aula Medica den 12 oktober.

En ny svensk studie kring orsaker till neuromuskulära sjukdomar har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Neurology. Studien är gjord av forskare i gruppen Sällsynta diagnoser vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, i samarbete med läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. En studie publicerad i Science Advances visar att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och ryggmärgen.

Anna Falk vid forskargruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Depression and delirium in cardiac surgery patients" den 26 maj 2023. Huvudhandledare är Malin Stenman.

Den 12 maj samlades fler än 850 personer vid Stockholms stadshus för att fira Karolinska Institutet 152 nyblivna doktorer och hedersdoktorer Wilhelmina Hoffman och Fredrik Lundberg.

Under torsdagen den 11 maj hölls ett angeläget möte för ledningsgruppen KI-Region Stockholm. Det blev en matig strategidag i Aula Medica som fokuserade på samverkansorganisationens gemensamma frågor, bland annat diskuterades det fortsatta arbetet som följer på den nyligen genomförda VR-granskningen inom den så kallade ALF-utvärderingen.

Global katastrofmedicin - hälsobehov och insatser på KI var representerat på flera sätt på årets WADEM (the World Association for Disaster and Emergency Medicine) kongress, bland annat I presentationer och posters som presenterade ny forskning som gjorts vid centrumet.

Forskare med projekt inriktade mot mag-tarm- och leversjukdomar får i år 2023 dela på totalt 1.25 miljoner kronor i anslag från Mag-Tarmfonden. Ett av de tre största anslagen på 250 000 kronor går till Magnus Holmer vid Karolinska Institutet.

Ny forskning visar hur en delmängd immunceller i hjärnan är involverade i kontrollen av kognitiv förmåga.

Grattis professor Anders Svenningsson till utmärkelsen Årets Neuroprofil 2023!

Biobank Sverige har tillsammans med regionerna och Nationellt Pandemicenter (NPC) vid KI tagit fram en ny process som ger forskare tillgång till 1,5 miljoner covid-19-prover. Proverna förvaras vid NPC på KI och ansökan om att ta del av proverna kräver etiskt godkännande.

Det tredje seminariet i serien KI Contributes utforskade den hälsokris som krig och väpnade konflikter skapar, med konsten som verktyg för att förstå. En armenisk konstnär och en svensk kirurg delade med sig av sina erfarenheter från krig och hur människor tar sig igenom det och försöker förstå de svåra upplevelser de gått igenom.

350 kardemummabullar gick åt när KI:s nya rektor Annika Östman Wernerson och studentkårerna bjöd in studenterna till fika för att uppmuntra en nära dialog med ledningen.

Karolinska Institutet har beslutat att tilldela Johan Hartman och Mattias Rantalainen Priset för innovation och nyttiggörande år 2023. De belönas för att de med innovativ forskning och inspirerande arbetsmetoder förbättrar cancerdiagnostiken.

Immunsystemet i tarmen hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) har kartlagts av forskare från Karolinska Institutet och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Resultaten, som publicerats i Cell Reports Medicine, kan användas för att designa mer riktade terapier.

SWEOLD är en återkommande riksrepresentativ undersökning av Sveriges äldre befolkning där den första datainsamlingen gjordes 1992. Nu har de första resultaten från den sjätte omgången av SWEOLD publicerats i the Scandinavian Journal of Public Health.

Ensam, på distans, mitt i en pandemi – så började uppstarten av universitetalliansen Stockholm trios Brysselkontor för EU-veteranen Dan Andrée. Det gick på halvfart. Men nu två och ett halvt år senare bubblar aktiviteten i EU:s politiska vagga.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och chansen att överleva sjukdomen är högre om cancern upptäcks tidigt och tumören är relativt liten och inte aggressiv.

Jessica Alm, enhetschef för Nationellt pandemicentrum vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, svarar i avsnitt 118 av KI:s podcast Medicinvetarna, på lyssnarfrågan: Vilka är de viktigaste obesvarade forskningsfrågorna om pandemin och covid-19?

Docent Charlotte Rolny, docent Ola Larsson och PhD Margarita Bartish har publicerat en Perspective-artikel i Nature Reviews Cancer. Perspective-artiklar är ett forum för diskussioner om olika forskningsfält, så väl som en beskrivning av historiska influenser, forskningstrender och tekniker.

Söner till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har en tvåfaldig riskökning att utveckla obesitas, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en studie publicerad i Cell Reports Medicine. Fynden belyser enligt forskarna en tidigare okänd risk att överföra PCOS-relaterade hälsoproblem i flera generationer genom den manliga sidan av en familj.

Som en del av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd var samtliga hälso- och sjukvårdsministrar inbjudna till ett informellt möte i Stockholm den 4-5 maj för att behandla frågor om krisberedskap och säkerställa tillgång till innovativa och etablerade läkemedel.

Behövs verkligen internationella fältsjukhus alltid? Och ska vi alltid skicka mediciner till katastrofdrabbade områden? Det var två exempel på myter som Johan von Schreeb tog upp i sitt tal när EU:s hälsoministrar samlades i Stockholm.

Professor Magnus Ingelman-Sundberg erhåller anslag inom programmet ERC Proof of Concept, som delas ut till forskare som redan har fått finansiering från det europeiska forskningsrådet (ERC) och vill utveckla innovationspotentialen hos sina tidigare upptäckter. Pengarna kommer att användas till att vidareutveckla en in vitro modell för leversjukdom och identifiera nya möjliga läkemedel och deras receptorer.

En amerikansk bidragsgivare har skänkt 3 miljoner dollar till Karolinska Institutet och forskaren Erik Berglund, verksam vid institutionerna MMK och CLINTEC. Det fria donationsbidraget kommer att satsas på Erik Berglunds specialistområden inom transplantation, autoimmunitet, och cancer.

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har tillsammans med hälsoekonomer vid Linköpings Universitet analyserat kostnader för olika metoder att diagnostisera genetiska orsaker till intellektuell funktionsnedsättning. Studien, som publiceras i Scientific Reports, visar att kostnadseffektiviteten är större vid helgenomsekvensering än vid den traditionella genetiska utredningen.

Natalie Lundin vid forskargruppen Ortopedi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Pelvic fractures : epidemiology and treatment" den 12 maj 2023.
Huvudhandledare är Anders Enocson.

När Rebecca Furaha sökte utbildningar som kunde hjälpa henne att förbättra mödravården i Kongo-Kinshasa fann hon en vidareutbildning från KI. Nu driver hon samarbetsprojekt för att höja kunskapen om sexuell och reproduktiv hälsa bland landets unga.

Den 21 mars 2023 hölls ett symposium på temat personcentrerad och sammanhållen vård och omsorg för äldre, på Karolinska Institutet i Stockholm, Solna, med forskare från flera lärosäten runtom i landet, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys och Region Jönköping. Dessutom bidrog forskare från Storbritannien och Australien med inspirerande presentationer inom ämnena personcentrerad och sammanhållen vård.

Karolinska Institutets tidigare rektor Ole Petter Ottersen har tilldelats två fina utmärkelser: Stockholms studentvän 2023 från Stockholms studentkårer SSCO och "The Order of the Rising Sun, Gold and Silver Star" från den japanska regeringen. Även Sten Lindahl, före detta professor vid Karolinska Institutet, tilldelas den japanska ordern i klassen "Gold Rays with Neck Ribbon".

Regeringens beslut att korta mandatperioden för nya ledamöter i landets universitets- och högskolestyrelser väcker många reaktioner i sektorn. Även Annika Östman Wernerson, rektor vid Karolinska Institutet, är kritisk.

Karolinska Institutet konsistorium (universitetsstyrelse) har fått två nya ledamöter: direktör Sarah McPhee och professor emeritus Jan Nilsson. Det beslutade regeringen den 27 april i ett förordnande av ordförande och andra externa ledamöter i styrelserna för 30 statliga universitet och högskolor. De nya ledamöternas mandat sträcker sig från 1 maj 2023 till 30 september 2024.

Kursen Koordineringsinsatser - att koordinera sjukskrivnings- & rehabiliteringsprocessen har sedan starten 2010 utbildat över femtonhundra rehabkoordinatorer från hälso- och sjukvården och företagshälsan om regelverket för sjukskrivnings- och rehabprocessen. I år har utbildningen genomförts i 50 kursomgångar vilket firades med en inspirationsdag på KI:s campus för alla tidigare deltagare.

Hur kommer det sig att vissa däggdjur har skarpt luktsinne och att det finns arter som går i ide om vintern? Vilka genetiska mutationer ger ökad risk för sjukdom? I ett omfattande internationellt forskningsprojekt där forskare vid Karolinska Institutet deltagit, har arvsmassan hos 240 olika däggdjur kartlagts och analyserats. Resultaten av studien, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, ger insikt i vilka regioner i arvsmassan som är avgörande för olika funktioner hos däggdjur.

European College of Neuropsychopharmacology (ECNP) delar årligen ut en Rising Star Award till två forskare i början av karriären, som genom sin forskning inom tillämpad och translationell neurovetenskap har potential att främja vetenskap, behandling och förebyggande av hjärnsjukdomar.

Janica Kallonen vid forskargruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Long-term follow-up after surgery for chronic thromboembolic pulmonary hypertension" den 5 maj 2023.
Huvudhandledare är Ulrik Sartipy.

För första gången i Sverige möjliggörs nu rutindiagnostiska analyser av mutationer i cellfritt DNA hos patienter med spridd prostatacancer. Testet har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet och nu erbjuder Karolinska Universitetssjukhuset analysen till sjukhus i hela Norden. Steget innebär att fler patienter med vissa genmutationer kan få tillgång till behandling för sin cancer.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och många kvinnor efterbehandlas för att förhindra att cancern återkommer, exempelvis med adjuvant hormonbehandling. Denna behandling innebär att man tar en tablett dagligen för patienter med östrogenreceptor-positiv bröstcancer (cirka 80% av alla fall) under minst fem år.

Antti Siika vid forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Biomechanical and Morphological Aspects of Abdominal Aortic Aneurysm Growth and Rupture" den 28 april 2023.

Huvudhandledare är Joy Roy.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur celler i den mänskliga ryggmärgen bildas i embryot och vilka gener som styr denna utveckling. Det kan leda till ny kunskap om hur skador och sjukdomar i ryggmärgen uppstår och hur de kan behandlas. Fynden har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.

Den 26 april är det sju år sedan Ahmadreza Djalali, svensk medborgare som doktorerat i katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, greps under ett besök i Iran. Karolinska Institutet och Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter vädjar nu i ett öppet brev till Sveriges statsminister, utrikesminister och utbildningsminister om att pröva alla vägar för att få Djalali fri.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan för tidig födsel respektive fostertillväxt och risken att utveckla förmaksflimmer upp till medelålder. Studien, som publiceras i JAMA Pediatrics, visar en något förhöjd risk, särskilt hos personer som föddes för tidigt eller som var stora vid födseln. Låg fostertillväxt var förknippat med ökad risk för förmaksflimmer endast upp till 18 års ålder.