Kritik mot regeringsbeslut om kortade mandatperioder för universitetsstyrelser

– Regeringens beslut att minska ner perioden från tre år till bara 17 månader ställer till problem och väcker en hel del frågor. Dessutom är det anmärkningsvärt att vi får vetskap om det här så sent i processen, bara några dagar innan mandatperioden börjar, säger Annika Östman Wernerson.

Också Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har reagerat mot regeringens beslut. I en skarpt formulerad skrivelse till regeringen skriver man bland annat:

”Beslutet kan inte annat än tolkas som ett misstroende mot de nuvarande styrelsernas kompetens och den rådande processen att utse dessa. I förlängningen riskerar beslutet att utgöra ett hot mot lärosätenas självständighet och därmed möjligheten att kritiskt söka ny kunskap, följaktligen ett hot mot den akademiska friheten.”

Annika Östman Wernerson delar SUHF:s kritik.

– Den principiella aspekten är väldigt viktig här. Förändringar av det här slaget kan leda till en begränsning av lärosätenas autonomi och en inskränkning av den akademiska friheten. Därför bör regeringen snarast inleda en dialog med lärosätena om detta, inklusive om bakgrunden till beslutet, som jag tycker är väldigt oklart formulerad.  

I det pressmeddelande som regeringen publicerade i torsdags motiverades den kraftigt kortade mandatperioden med det rådande säkerhetspolitiska läget. I intervjuer har utbildningsminister Mats Persson bland annat hänvisat till att få in ny kompetens i styrelserna. Till Dagens Nyheter sa han bland annat:

– Det är ett extraordinärt beslut vi tar. Vår ambition är naturligtvis alltid att ha ett långt förordnande och kontinuitet. Men det är ett nytt läge med krig i Europa, och vi måste vara ödmjuka för att vi alla behöver kompetens i de här frågorna.