Publicerad: 2023-05-11 17:00 | Uppdaterad: 2023-05-12 09:07

Ökad kunskap om hjärnans utveckling och kognitiva förmåga

Ökad kunskap om hjärnans utveckling och kognitiva förmåga
Illustration: Mattias Karlen

Ny forskning visar hur en delmängd immunceller i hjärnan är involverade i kontrollen av kognitiv förmåga.

Utöver att erbjuda bättre förståelse kring hjärnans utveckling kan forskningsresultaten ge nya ledtrådar om hur avvikelser i den neurologiska utvecklingen och neurodegenerativa störningar i hjärnan kan hanteras.

Kognitiv förmåga handlar om hjärnans möjlighet att ta emot, lagra, bearbeta och plocka fram information. Störningar i kognitiv förmåga kan leda till svårigheter att lära och utvecklas. Kognitiva nedsättningar kan även göra det svårt att fokusera och följa en instruktion.

Kognitiv försämring är en vanlig effekt vid störningar i den neurologiska utvecklingen (t ex vid autism och hyperaktivitet) och neurodegenerativa störningar (som Alzheimers sjukdom eller demens). Dessa neurologiska sjukdomar uppvisar en könsskillnad, där de är vanligare hos män än kvinnor. Den kognitiva förmågan är starkt beroende av ett noggrant etablerat och funktionellt neuronalt kolinergiskt system.

I en studie publicerad i tidskriften Nature Neuroscience beskriver ett internationellt forskarlag under ledning från Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet och Universidad de Sevilla i Spanien, hur en viss delmängd av mikroglia, hjärnans immunceller, uttrycker enzymet Arginase-1, och hur de celler som forskarlaget namngett ARG1+microglia bidrar till etableringen av det neuronala kolinergiska systemet under tidig postnatal utveckling i mus.

Med hjälp av bilddiagnostik av hjärnan visade sig ARG1 + mikroglia vara lokaliserade i specifika regioner av den utvecklande mushjärnan, främst i den basala framhjärnan och ventrala striatum, där kropparna av kolinerga neuroner finns i stort antal. Ett genomomfattande RNA-sekvenseringsanalys visade att ARG1 + mikroglia uppvisar en distinkt genuttrycksprofil, jämfört med ARG1-icke-uttryckande mikroglia. Ytterligare avbildning på ultrastrukturell nivå med hjälp av elektronmikroskopi avslöjade vidare att neuronalt material hittades i ARG1 + mikroglia. Brist på ARG1+microglia-subtypen hos möss var associerad med försämrad mognad och funktion av de projektioner som gjorts av kolinerga neuroner i hippocampus, en hjärnregion som är väsentlig för kognitiva funktioner. Slutligen uppvisades kognitiva beteendebrister endast hos ARG1 + mikroglia-bristmöss av honkön.

Den här studien belyser vikten av flera angreppsvinklar för att lära sig mer om mikroglia, med dess unika subtyper och associerade funktioner, och samtidigt uppnå vetenskapliga milstolpar och synergieffekter genom att under lång tid kombinera insatser från flera forskarlag med mångsidig vetenskaplig expertis och unik teknisk kunskap. Allt i syfte att bekämpa olika former av sjukdom i hjärnan.

Bertrand Joseph, professor vid IMM

Huvudförfattare till studien är Vassilis Stratoulias vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Andra forskare som bidragit till studien kommer från Karolinska Institutets institutioner för medicinsk biokemi och biofysik, kvinnors och barns hälsa, samt biovetenskap och nutrition, samt Umeå universitet, Örebro universitet, Universidad de Sevilla och universitetet i Pablo de Olavide, Sevilla, University of Helsingfors, Université Laval och University of Victoria i Kanada, samt University of Bonn, Tyskland.

Forskningen har finansierats med anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Svenska Hjärnfonden, Karolinska Institutet (StratCan, StratNeuro, StratRegen), Wenner-Grens stiftelse, Åke Wibergs Stiftelse, Stiftelsen Karolinska Institutet och avtal med Stockholms läns landsting, samt svenska statsanslag till forskare inom vården.

Publikation

ARG1-expressing microglia show a distinct molecular signature and modulate postnatal development and function of the mouse brain
Vassilis Stratoulias, Rocío Ruiz, Shigeaki Kanatani, Ahmed M. Osman, Lily Keane, Jose A. Armengol, Antonio Rodríguez-Moreno, Adriana-Natalia Murgoci, Irene García-Domínguez, Isabel Alonso-Bellido, Fernando González Ibáñez, Katherine Picard, Guillermo Vázquez-Cabrera, Mercedes Posada-Pérez, Nathalie Vernoux, Dario Tejera, Kathleen Grabert, Mathilde Cheray, Patricia González-Rodríguez, Eva M. Pérez-Villegas, Irene Martínez-Gallego, Alejandro Lastra-Romero, David Brodin, Javier Avila-Cariño, Yang Cao, Mikko Airavaara, Per Uhlén, Michael T. Heneka, Marie-Ève Tremblay, Klas Blomgren, Jose L. Venero and Bertrand Joseph. 
Nature Neuroscience
DOI : 10.1038/s41593-023-01326-3

Profile image

Vassilis Stratoulias

Anknuten till Forskning