Avhandling om depression och delirium hos patienter som genomgår hjärtkirurgi
Anna Falk vid forskargruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Depression and delirium in cardiac surgery patients" den 26 maj 2023. Huvudhandledare är Malin Stenman.
Vad handlar din avhandling om?
Avhandlingen handlar om depression och delirium hos patienter som genomgår hjärtkirurgi. Depression är två till tre gånger vanligare hos personer med hjärtsjukdom än hos befolkningen i allmänhet och kan leda till allvarliga konsekvenser efter hjärtkirurgi, såsom sämre följsamhet till sekundär läkemedelsprevention, sämre livskvalitet och i värsta fall ökad risk för död.
En annan komplikation som kan påverka prognosen efter hjärtkirurgi är postoperativt delirium eller akut förvirringstillstånd. Delirium delas ofta in i subgrupper utifrån motorisk aktivitet: hyperaktivt delirium (rastlöshet, motorisk oro) eller hypoaktivt delirium (somnolens, tillbakadragenhet). Hypoaktiva symtom kan vara svåra att upptäcka och kan misstas för depression. Postoperativt delirium drabbar 25–50% av alla patienter som genomgår öppen hjärtkirurgi och kan medföra allvarliga konsekvenser som till exempel trycksår, fall, vårdrelaterade infektioner och förlängd vårdtid. Det finns ingen effektiv behandling mot delirium men tillståndet går ofta att förebygga genom preventiva insatser.
Det övergripande syftet med doktorandprojektet var att undersöka betydelsen av depression för prognos, både på lång och kort sikt, hos patienter som genomgår hjärtkirurgi.
Vilka är de viktigaste resultaten?
I två av avhandlingens delstudier såg vi att preoperativ depression var signifikant associerat med ökad risk för delirium.
I en intervjustudie med patienter som haft hypoaktivt delirium skildrades upplevelser av att befinna sig i en parallell verklighet med starka känslor som skräck och skam. Delirium beskrevs som betydligt mer omfattande än vad som hade uppmärksammats av personalen, en indikation på att hypoaktivt delirium förbises.
I den sista delstudien fann vi att självrapporterade depressionssymtom före hjärtkirurgi var signifikant associerade med sämre långtidsöverlevnad. Efter åtta år skilde det 10% i överlevnad mellan personer som rapporterat depressionssymtom jämfört med icke deprimerade.
Sammanfattningsvis är depression en betydande, oberoende riskfaktor för postoperativt delirium och sämre långsiktig överlevnad efter hjärtkirurgi.
Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?
Det rapporterade sambandet mellan depression och postoperativt delirium samt depression och sämre överlevnad efter hjärtkirurgi motiverar depressionsscreening före hjärtkirurgi vilket rekommenderas av internationella riktlinjer. Screening för depression bör genomföras redan i primärvården för att åtgärder ska kunna sättas in. Delirium förbises fortfarande. Användning av screeningverktyg i klinisk praxis är avgörande för att tidigt och kontinuerligt upptäcka alla typer av delirium och därefter sätta in insatser för att förbättra den postoperativa vården för våra patienter.
Vilka mål har du för framtiden?
Avhandlingsarbetet har gett mig många funderingar och i framtiden vill jag kombinera klinisk forskning med kliniskt arbete som specialistsjuksköterska inom intensivvård och anestesi på THIVA och thoraxoperation.