Nya insikter om risken för förmaksflimmer hos barn och ungdomar
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan för tidig födsel respektive fostertillväxt och risken att utveckla förmaksflimmer upp till medelålder. Studien, som publiceras i JAMA Pediatrics, visar en något förhöjd risk, särskilt hos personer som föddes för tidigt eller som var stora vid födseln. Låg fostertillväxt var förknippat med ökad risk för förmaksflimmer endast upp till 18 års ålder.
Under några decennier har förekomsten av förmaksflimmer i ung ålder ökat något, om än från låga nivåer.
– Förmaksflimmer i ung ålder kan innebära en tung socioekonomisk börda för individen, och det behövs mer kunskap om de bakomliggande orsakerna till sjukdomen. Våra fynd kan synliggöra behovet av att övervaka och förebygga sjukdomen hos fler grupper med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, säger studiens förstaförfattare Fen Yang, doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
Cirka fem procent av barn som föds i Sverige är prematura, alltså födda innan vecka 37, enligt Socialstyrelsen. Det är känt sedan tidigare att prematura barn och barn som är ovanligt små respektive stora vid födseln, har en något förhöjd risk att senare i livet drabbas av hjärt-kärlsjukdom som ischemisk hjärtsjukdom, stroke och hjärtsvikt.
Låg förekomst hos unga
Hittills har det funnits lite eller motstridig information om risken för förmaksflimmer i de här grupperna. Förmaksflimmer ökar risken för bland annat stroke och är den vanligaste formen av hjärtarytmi. Främst drabbas medelålders och äldre. Förekomsten hos unga är låg och uppskattas till 0,12–0,16 procent.
Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat risken för prematura barn, samt barn som är födda små respektive stora att drabbas av förmaksflimmer.
– Vi såg att för prematura barn och för barn som var stora för gestationsålder vid födseln fanns en något förhöjd risk att drabbas av förmaksflimmer upp i medelåldern. För barn som föds små för gestationsålder finns en förhöjd risk för förmaksflimmer upp till 18 års ålder men inte senare i vuxenlivet, säger Krisztina László, docent vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet samt vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, som lett studien.
Riskökningen var 30 procent för prematura barn, 55 procent för barn som var stora för gestationsålder vid födseln och 71 procent för barn som både var prematura och stora för gestationsålder vid födseln.
Studie med åtta miljoner deltagare
Resultaten bygger på statistiska analyser av drygt åtta miljoner födslar från danska (1978-2016), finska (1987-2014) och svenska (1973-2014) medicinska födelseregister. Dessa matchades mot förekomsten av förmaksflimmer i de nationella patient- och dödsorsaksregistren fram till 2021. Resultaten har jämförts med syskonen i samma familjer. Eftersom det är en observationsstudie kan den inte fastställa några orsakssamband.
I ett nästa steg vill forskarna studera sambandet mellan för tidig födsel, fostertillväxt och risken för förmaksflimmer bland äldre.
Forskningen har varit ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Aarhus universitet, Danmark, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU), Norge, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Finland och Fudanuniversitetet, Kina.
Forskningen finansierades i huvudsak av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Karolinska Institutets stiftelser och fonder, Hjärt-Lungfonden och Kinas stipendieråd (se artikeln för ytterligare information). Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.
Publikation
”Preterm birth, small and large for gestational age and the risk of atrial fibrillation up to middle-age: a Nordic cohort study”. Fen Yang, Imre Janszky, Mika Gissler, Sven Cnattingius, Nathalie Roos, Maohua Miao, Wei Yuan, Jiong Li, Krisztina D. László. JAMA Pediatrics, online 24 april 2023, doi: 10.1001/jamapediatrics.2023.0083.