Miljarder på spel i EU – så är Stockholm trio i Bryssel aktiva i europeisk forskningspolitik
Ensam, på distans, mitt i en pandemi – så började uppstarten av universitetalliansen Stockholm trios Brysselkontor för EU-veteranen Dan Andrée. Det gick på halvfart. Men nu två och ett halvt år senare bubblar aktiviteten i EU:s politiska vagga.
På en myllrande gata knappt tio minuters promenad från EU-parlamentet ligger Stockholm trios Brysselkontor. Alliansen som består av Karolinska Institutet (KI), KTH och Stockholms universitet bildades 2019 och hösten 2020 lanserades en Brysselfilial med förhoppningen om att öka universitetens deltagande i aktiviteter kopplade till EU:s forskningspolitik.
Här representerar senior rådgivare Dan Andrée och handläggare Sanna Sjöblom de tre lärosätena, tillsammans med ytterligare tre rådgivare i Stockholm som är en förlängd arm av Brysselkontoret för respektive lärosäte.
Snart får de förstärkning i form av en praktikant i Bryssel. Och det behövs, för nu arrangeras seminarier och EU-kurser för forskare utöver ordinarie verksamhet som syftar till att förbättra kunskapen om vad som händer på EU-nivå och därigenom underlätta i planering och ansökningsarbete.
– Det gick lite trögt under pandemin men nu är vi inne i en intensiv fas, säger Dan Andrée.
Han har arbetat med forsknings- och utbildningsfrågor i EU sedan 1983, bland annat för den svenska regeringen, EU-kommissionen och innovationsmyndigheten Vinnova. År 2020 hade han precis flyttat hem till Sverige när han fick frågan om att grunda Stockholm trios representation i Bryssel.
– Jag försökte flytta hem men det gick inte, säger han med ett skratt.
– Jag såg stor potential i samarbetet. De tre universiteten har starka varumärken var för sig men tillsammans får de ytterligare hävstång internationellt, säger han.
Gemensam kraft
Sanna Sjöblom nickar och konstaterar att hon blev positivt överraskad av dragkraften i Stockholm trio när hon började hösten 2022.
– ’Ah, kommer du från Stockholm trio, vad roligt’ är vanligt att få höra. Det märks att folk känner igen namnet och vill ha med oss i olika sammanhang, säger hon.
Det är inte så konstigt med tanke på att Stockholm trios lärosäten tillsammans utgör den största mottagaren av forskningsanslag under Horisont Europa. Det är EU:s ramprogram för forskning och innovation med en budget på strax över 95 miljarder euro för perioden 2021–2027.
EU:s största forskningssatsning någonsin
Nyligen bad EU-kommissionen om inspel på hur programmet – som motsvarar EU:s största forskningssatsning någonsin – ska utvecklas fram till 2027 och under nästa sjuårsperiod som startar 2028 med en ny budget.
För universiteten var det en chans att påverka policys som kommer att styra EU:s forskningsfinansiering det kommande årtiondet. Efter mycket mangling landade trion i elva rekommendationer som man framförde till EU-kommissionen i februari.
Här finns väntade förslag som större budget och mer harmoniserade regelverk, men också snävare uppmaningar som att utvärdera systemet med klumpsummor före fullständig infasning och att se över den ojämlika strukturen för indirekta kostnader som drabbar vissa forskare hårdare än andra.
Mer pengar behöver också gå till grundforskning vars omedelbara nytta är mindre tydlig men där kunskapen kan få stor betydelse för samhällets förmåga att bemöta framtida utmaningar. Ett nutida exempel är covidvaccinen, som kunde tas fram snabbt tack vare grundforskningen.
– Det är också viktigt att forskning blir en EU-politisk prioritering i sig och inte bara ett instrument för att uppfylla andra prioriteringar som det är i dag, säger Dan Andrée.
För KI:s forskare står miljoner på spel. EU är den enskilt största forskningsfinansiären i Europa men pengarna är hårt villkorade och administrationen omfattande.
Politik på hög nivå
– EU-kommissionen har tänkt länge och väl på vilka typer av forskningsprojekt de vill stötta och forskarna behöver designa sina projekt så som kommissionen tänkt sig. Det är politik på hög nivå och mycket handlar om att visa hur forskningen kommer till nytta i samhället, säger Carolina Kristell, som är Brysselkontorets representant i Stockholm på KI och bland annat hjälper forskare att söka EU-anslag.
Stockholm trios rekommendationer utformades i interaktion med kontorschefer från 150 andra universitet som utgör ett nätverk kallat UnILion. En gång i veckan träffas gruppen i Bryssel för att utbyta information, kunskap och erfarenheter kring forskningspolitiska frågor. Ofta kommer en talare från EU-kommissionen.
– Det är ett fantastiskt forum för att diskutera gemensamma frågor, tolka regelverk och bara bolla idéer. Det ger oss också mer samlad kraft att lyfta lärosäten som en aktör på EU-nivå, säger Sanna Sjöblom.
Sållar i informationsöverflödet
Kunskapen skickas hem till Sverige via regelbundna rapporter och avstämningar med bland annat KI:s avdelning för forskarstöd där Brysselkontoret ingår. Men att sortera i informationsöverflödet är en utmaning. Varje dag publiceras dussintals rapporter och det hålls lika många seminarier.
– Att välja ut vad vi ska fokusera på och hur vi ska bearbeta det är en stor utmaning, säger Dan Andrée och tillägger:
– Vi behöver också ha en diskussion om hur information som rör policy kan omhändertas i Stockholm. I dag ligger mycket av fokuset på att hjälpa forskningsstödet på lärosätena, och därmed indirekt forskare att söka EU-medel vilket är vår viktigaste uppgift, men vi får inte tappa fokuset på framtiden också.
På gång i Bryssel
- Den 3 maj arrangerades ett seminarium om hållbar utveckling och krishantering.
- Den 15 juni arrangeras ett seminarium om life science och precisionsmedicin.
- Till hösten erbjuds en EU-kurs för trio-forskare som vill förbättra sin kunskap om EU och kopplingen till forskning och innovation. Kursen hölls för första gången i slutet av november i fjol med 18 deltagare och blev mycket uppskattad. För att anmäla intresse till höstens kurs, vänligen mejla carolina.kristell@ki.se.