Nyhetsarkiv

Under en timme får du möjlighet att besöka KI:s zebrafiskenhet och se allt ifrån teknisk utrustning, djurhållning och forskning. Vad krävs egentligen för att hålla över 20 000 zebrafiskar? Visningarna är en del av Nobel Calling Stockholm 2023 som arrangeras tillsammans med Nobel Prize Museum.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2023 skall tilldelas Katalin Karikó och Drew Weissman för deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19.

Vi gratulerar professor Anna Martling, forskargruppen för kolorektal kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som utnämnts till hedersmedlem i European Society of Coloproctology (ESCP).

Forskare vid Karolinska Institutet som studerat SARS-CoV-2 variant BA.2.86 har funnit att den nya varianten inte är signifikant mer resistent mot antikroppar än flera andra varianter som cirkulerar. Studien, publicerad i The Lancet, visade också att antikroppsnivåerna mot BA.2.86 var signifikant högre efter en våg av XBB-infektioner jämfört med tidigare, vilket tyder på att vaccin baserat på XBB borde ge ett visst korsskydd mot BA.2.86.

Forskare från Karolinska Institutet har publicerat en studie i Alzheimer's Research & Therapy som lyfter möjliga samband mellan kronisk stress, mild kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Studien visar hur personer i åldern 18 till 65 år som tidigare diagnostiserats med utmattningssyndrom och depression i något högre grad än andra får diagnosen mild kognitiv svikt eller Alzheimers sjukdom.

Teorin att en viss nivå av mikrobiell exponering kan minska vår risk att utveckla allergier har blivit allt mer utbredd under de senaste decennierna och har kommit att kallas hygienhypotesen. Nu utmanas hypotesen av en artikel publicerad i Science Immunology av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien visar att möss med hög infektionsexponering från födseln har samma, om inte en ännu större förmåga att utveckla allergiska immunsvar än "rena" laboratoriemöss.

Hösten 2023 inleds en omfattande studie för att färdigställa ett nytt verktyg som kan bidra till effektivare insatser vid autism och adhd
-Idag saknas ofta kompetens kring inkludering vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inte minst i skolan och på arbetsmarknaden, säger Sven Bölte, professor och chef för KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet). Det bidrar till psykisk ohälsa och utanförskap.

I en ny studie från Karolinska Institutet fann forskarna att en kombination av information från blodmarkörer och genetisk information avslöjar undergrupper av patienter med myosit, som kan bidra till att förbättra klassificering och behandling av sjukdomar. Studien publicerades i EbioMedicine.

Karolinska Institutet har under de senaste tre åren genomfört ett utbildningsprogram i samarbete med universitet i Afrika söder om Sahara om innovation för chefer inom hälsosektorn. "Vi behöver verkligen dessa typer av ansträngningar för att uppnå hållbar hälsa. Programmet ger deltagarna verktyg att arbeta tillsammans för att hantera komplexa utmaningar", säger Dr. Rawlance Ndejjo, ansvarig för en av programmodulerna.

Svenskar med lägre inkomst och utbildning löpte större risk att må sämre psykiskt under pandemin. Det visar en undersökning som forskare från Göteborgs universitet gjort i samarbete med professor Mats Lekander vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Årets KLOK-pris går till Optikerprogrammet som tillsammans med S:t Eriks Ögonsjukhus utvecklat en klinisk utbildningsmottagning där studenter från flera utbildningsprogram får bredda och fördjupa sina kunskaper i en interprofessionell lärandemiljö.

Bernard och Barbro Osher donerar 2 100 000 USD (cirka 23 miljoner kronor) till Osher centrum för integrativ hälsa vid Karolinska Institutet. Donationen följer på en tidigare donation år 2005 från samma donatorer.

Från och med januari nästa år infaller en ny uppdragsperiod för KI:s dekaner. Dekaner har ett linjeuppdrag och utses av rektor. Rollen är under förändring och utveckling – ett viktigt uppdrag för de nya dekanerna blir att delta i den processen. Som dekan ingår man i fakultetsnämnden. Det är universitetsledningens avsikt att förtydliga dekanens uppdrag i KI:s linjeorganisation.

Den 19 september utnämndes Annika Bergquist till professor i gastroenterologi med inriktning hepatologi, vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH). Annika är avdelningschef på avdelningen för Gastroenterologi och Reumatologi vid MedH.

Läkarstudenten Julie Cheung vid Karolinska Institutet (KI) tog nyligen hem första pris i den prestigefulla uppsatstävlingen ”The Global Undergraduate Awards” i kategorin Medical Sciences.

Mani* är en ovanlig men möjlig biverkning vid behandling av depression med antidepressiva läkemedel hos vuxna, men lite har hittills varit känt om risken hos barn och ungdomar. En ny studie i JAMA Psychiatry undersökte detta och fann inga bevis för mani 12 veckor efter påbörjad behandling med antidepressiva. Försiktighet kan dock behövas vid antidepressiv behandling av barn med allvarligare depressioner eller när en förälder har bipolär sjukdom.

Ritah Bakesiima tilldelas årets utmärkelse för bästa avhandling av Svenska Föreningen för Obstetrik & Gynekologi. Rita disputerade vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa 2022. Hennes forskning studerar hinder för preventivmedelanvändning bland ungdomar och lyfter fram vikten av "peer counseling".

När Times Higher Education (THE) i Storbritannien publicerar sin årliga universitetsrankning ligger KI på plats 50 bland 1 904 lärosäten i världen och på plats 16 i Europa.

Tack vare Christian Rücks och andras forskning finns idag behandling för alla tvångs­relaterade sjukdomar. Nu ger han sig på en kanske ännu svårare och viktigare uppgift: Förhindra självmord.

Anna Wedell, professor vid Karolinska Institutet, har tilldelats Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) Guldmedalj 2023 för sina insatser inom precisionsmedicin. Denna guldmedalj har delats ut sedan 1921 för framstående insatser inom teknik, ekonomi, näringsliv och samhälle.

En ny studie publicerad i Cell Metabolism av professor Nils-Göran Larssons forskargrupp, vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, visar att så kallade superkomplex inte har någon större roll i cellulär energiproduktion och att förändrade nivåer därför är sannolikt inte påverkar fysiologi och sjukdom.

Operation av gomspalt vid sex månaders ålder ger bättre förutsättning för tal- och språkutveckling jämfört med om barnet opereras vid tolv månaders ålder, enligt en internationell studie. Resultaten publicerades i New England Journal of Medicine av forskare från bland annat Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Olof Stephanssons forskargrupp får årets Alvarengas pris för artikeln: “Risk of postpartum hemorrhage with increasing first stage of labor duration” med valspråket ”Hur lång tid det tar att föda kan påverka risken att blöda." Priset delas ut av Svenska Läkaresällskapet.

Centrum för hälsokriser har fått medel från svenska regeringen för att utöka och stödja samarbeten mellan landets universitet inom ämnet hälsokriser. Initialt har centrumet genomfört en digital kartläggning av aktiviteter och kompetenser inom området på en majoritet av universiteten. Vi har även rekryterat Caroline de Groot, som koordinerar arbetet och är mitt uppe i att etablera kontakt med nyckelgrupper och personer för att lära sig mer.

Typ 1-diabetes hos barn (sjukdomsdebut före 18 års ålder) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitetsstörning (ADHD), autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning, utgör stora utmaningar globalt, både för individerna, deras familjer och hälsovården.

Professor Qiang Pan-Hammarström vid Karolinska Institutet är en av sex nya ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademien. Hon har bland annat forskat om immunbristsjukdomar och arbetat med att hitta behandlingar mot covid-19.

Familjemedlemmar och nära vänner till covidsjuka personer har fler symtom på depression och ångest, än personer som inte har en närstående som insjuknat. Det visar en studie från Karolinska institutet som har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe. Forskarna pekar på att studiens resultat indikerar att det kan finnas ett ouppfyllt folkhälsobehov.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som oftast debuterar under barndomen och kräver livslång insulinbehandling på grund av förlusten av de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.

Kick-off-evenemanget för Forskarskolan i hälsovetenskap 2023 var en stor framgång och samlade handledare, nya doktorander och studenter från kohorten 2021. Evenemanget ägde rum den 5 september 2023 och markerade en milstolpe för forskarskolan.

Lisa Strömmer är ny expertkoordinator på Centrum för hälsokriser, med akutkirurgi som kompetensområde. Hon ser fram emot att bland annat utveckla befintliga utbildningar och verka för att akutkirurgins kompetens tillvaratas i krisberedskap, hälsokriser och som en del av totalförsvaret.

Slutet på augusti och början av september innebär studiestart och Karolinska Institutets (KI) campus har återigen fyllts med studenter. KI välkomnade över 2000 nya studenter till grund- och mastersprogrammen med start höstterminen 2023. Nya studenter hälsades som tidigare år välkomna under välkomstdagarna i Aula Medica och denna termin var mottagningsprogrammet även förlängt med fler aktiviteter och föreläsningar.

Förväntan i luften. Blomsteruppsättningar, långklänningar och frackar, nära 900 stolar som väntar på promovendi och deras gäster. Den 15 september promoverades 154 av KI:s nyblivna doktorer vid en högtidlig ceremoni i Stockholms stadshus.

Sten Lundin tände eld på sin lägenhet och dömdes till rättspsykiatrisk vård för mordbrand. Han fick diagnosen bipolär sjukdom och hjälp att komma på fötter igen. "Livet kan vända. Jag vill att alla ska veta det", säger han.

Nordic Congress of Gerontology (NKG) arrangeras vartannat år i de olika nordiska länderna och nästa år är det dags för Sverige att stå som värd för evenemanget. Den 27:e upplagan kommer att hållas på Karolinska Institutet i Stockholm mellan den 12–14 juni 2024. Runt 800 deltagare och forskare från hela världen förväntas delta och därmed bidra med ett brett spektrum av unika perspektiv på en allt åldrande befolkning. Anmälan öppnar den 2 oktober 2023.

Jenny var frihetsberövad i över tio år. Hon känner stor sorg över att det tog så lång tid innan hon fick rätt vård. "Om samhället gör något så ingripande som att frihetsberöva någon i tio år, då måste vården som ges vara av god kvalitet", säger hon.

Vem löper risk att begå ett våldsbrott – och vem gör det inte? Rättspsykiatern Jonas Forsmans forskning handlar om ett instrument som i bästa fall kan förenkla bedömningen av de flesta rättspsykiatriska patienter.

Anette Johansson forskar om vad som skiljer psykossjuka personer som begår brott från psykossjuka som inte gör det.

7,5 år. Så länge vårdas i genomsnitt en person som dömts till rättspsykiatrisk vård. Det är 2,5 år längre än vad tidigare spridda siffror har gett intryck av.

Under 2022 dömdes drygt 350 personer till rättspsykiatrisk vård. Det är ett unikt gränsland mellan rättsväsende och sjukvård där den som är medicinskt färdigbehandlad kan hindras från att skrivas ut. Samtidigt vittnar många patienter om att de mått bra av vården. Och det är färre som återfaller i brottslighet efter rättspsykiatrisk vård än ­efter ett fängelsestraff.

Priset delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet (SLS) till en person som gjort framstående insatser för Alzheimerforskningen. I år tilldelas Bengt Winblad-priset Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Forskningsprogrammet som tilldelas drygt 22 miljoner från Forte kommer titta på interventioner för att förebygga våld mot barn. Interventionerna genomförs inom barnhälsovården, öppna förskolan och Barnahus.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) delar årligen ut 100 000 kronor som pris till en särskilt förtjänt yngre forskare som ansökt om och tilldelats SLS projektanslag. I år går priset till Bahira Shahim, ST-läkare i kardiologi och forskare vid Institutionen för medicin Solna.

Tidig behandling av obesitas hos barn har effekt – även på sikt. Det visar en ny studie från Karolinska institutet som publicerats i International Journal of Obesity.

Världshälsoorganisationen (WHO) har lanserat två nya publikationer med syfte att stärka suicidpreventiva insatser med fokus på ansvarsfull medierapportering samt avkriminalisering av självmord och självmordsförsök.

För sitt arbete ”En djuplärnings-baserad metod för att bedöma tumöregenskaper hos patienter med duktala adenokarcinom i pankreas” tilldelas Dawid Rutkowski Svensk Förening för Medicinsk Radiologis (SFMR) studentpris för bästa vetenskapliga studentarbete med anknytning till radiologi eller nuklearmedicin inom läkarprogrammet under 2022.

Den enkla molekylen kvävemonoxid är ett viktigt signalämne som bland annat bidrar till att vidga kroppens blodkärl och därmed påverkar blodtrycket. Men exakt hur signaleringen går till har länge varit oklart. Nu presenterar forskare vid Karolinska Institutet en helt ny princip som utmanar den Nobelprisbelönade hypotesen att ämnet signalerar i gasform. Fynden presenteras i tidskriften Nature Chemical Biology.

Centrum för hälsokriser stödjer för tillfället Världshälsoorganisationens (WHO:s) Emergency Medical Teams (EMT:s) initiativ genom ett mentorskap för hälsoministerierna i Georgien och Armenien, i deras utveckling av EMT:s. Föreståndaren för centrumet, professor Johan von Schreeb, har precis kommit tillbaka till Sverige efter att ha tillbringat tio dagar i de bägge länderna.

Susanne Andermo, biträdande lektor vid avdelningen för omvårdnad, får del av Gymnastik- och idrottshögskolans dryga 5 miljoner, man fått av Europeiska Socialfonden.

En stor populationsbaserad kohortstudie av 60 000 män och kvinnor i Mellansverige visar på ett samband mellan exponering för högre halter av biprodukter från klorering av dricksvatten och ökad risk för tjock- och ändtarmscancer hos män.

Refluxsjukdom yttrar sig i sura uppstötningar och halsbränna och är en känd riskfaktor för matstrupscancer. Men nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften BMJ att det inte finns någon ökad cancerrisk hos majoriteten av patienterna. En omfattande studie från tre nordiska länder visar att cancerrisken enbart är förhöjd hos patienter som uppvisar förändringar i matstrupens slemhinna vid gastroskopi.