Låg inkomst- och utbildningsnivå riskfaktorer för mental ohälsa under pandemin
Svenskar med lägre inkomst och utbildning löpte större risk att må sämre psykiskt under pandemin. Det visar en undersökning som forskare från Göteborgs universitet gjort i samarbete med professor Mats Lekander vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Tillsammans undersöktes flera aspekter av svenskars mentala hälsa i relation till pandemin. Totalt deltog över 5 700 personer i två olika enkätundersökningar.
Den första mätningen gjordes före pandemin i januari 2019, och den andra mätningen ägde rum under pandemins andra våg i oktober–november 2020. Deltagarna svarade på frågor kring ångest, depression, stress och välmående, före och under pandemin.
Över lag kunde forskarna se något högre nivåer av mental ohälsa under pandemin, jämfört med innan den bröt ut. Den försämrade mentala hälsan i den svenska befolkningen under pandemin, med ökade depressiva symptom, ångest, och lägre självskattat välmående, blev tydligare när hänsyn togs till svenska medborgares inkomst- och utbildningsnivå.
Ett något förvånande resultat var att stressnivåerna för svenska medborgare sjönk något under pandemin. Detta kan eventuellt förklaras med att pandemin för vissa grupper hade positiva effekter som att arbeta hemifrån, ett lugnare tempo, mer tid för vila, och en flexibilitet i relation till yrkeslivet.
Här kan du läsa studien: Mental health, stress, and well-being measured before (2019) and during (2020) COVID-19: a Swedish socioeconomic population-based study