Epidemiologiska perspektiv på typ 1-diabetes: riskfaktorer tidigt i livet, samsjuklighet i barndom och utfall i vuxen ålder.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som oftast debuterar under barndomen och kräver livslång insulinbehandling på grund av förlusten av de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.
Det finns många aspekter av epidemiologin för typ 1-diabetes att utforska. För det första spelar miljömässiga riskfaktorer under barndomen en viktig roll i att utlösa sjukdomen, särskilt hos dem med hög genetisk risk, men mindre var känt om tidiga livfaktorer relaterade till moderns stressnivåer under graviditeten. Eventuella samband mellan typ 1-diabetes och astma eller allergiska sjukdomar hade debatterats länge, men tidigare forskningsresultat var osäkra. Fast många långsiktiga utfall av typ 1-diabetes hos vuxna hade påvisats tidigare, var effekten av glykemisk kontroll på slutlig längd i vuxen ålder ännu inte känd.
I sin avhandling sökte Awad Smew, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och legitimerad läkare vid Karolinska Universitetssjukhus, att fylla dessa kunskapsluckor genom att undersöka maternell depression eller ångest under graviditeten som en riskfaktor, vidareutveckla förståelsen för sambandet med astma eller andra allergiska sjukdomar och undersöka effekten av glykemisk kontroll på slutlig längd i vuxen ålder. För att studera dessa samband på en populationsbaserad nivå använde Awad länkningar av hälso- och socioekonomiska data från svenska nationella register tillsammans med genetisk information från Tvillingregistret och kliniska mätningar från Nationella Diabetesregistret.
Vad är de viktigaste resultaten i din avhandling?
–För det första, att vi identifierade tidig livsstress i form av maternell depression eller ångest under graviditeten som en riskfaktor för typ 1-diabetes. Mer forskning hade tidigare genomförts om barndomsstress, men detta är en av få studier som specifikt studerade graviditetsperioden, säger Awad.
För det andra, att vi mer övertygande än i tidigare forskning visade en samsjuklighet mellan astma, allergiska sjukdomar och typ 1-diabetes - och att astma och allergisk rinit verkar förekomma samtidigt som typ 1-diabetes i familjer, vilket tyder på en delad genetisk eller miljömässig bakgrund. Och slutligen, att dålig glykemisk kontroll bland patienter med typ 1-diabetes var associerat med kortare längd i vuxen ålder. Det finns visserligen många viktigare skäl än påverkan på längden som gör att de med typ 1-diabetes bör sträva efter optimal glykemisk kontroll, men vi tror att våra resultat bidrar till helhetsbilden av konsekvenserna av typ 1-diabetes och kan fungera som en motivationsfaktor för vissa.
Vad tycker du bör göras i framtida forskning?
–Nästa steg är att identifiera andra riskfaktorer tidigt i livet för typ 1-diabetes och att förstå hur samsjukligheten påverkar sjukdomsutfall hos barnet.
Avhandling
Awad I. Smew. Karolinska Institutet (2023), ISBN: 978-91-8017-086-4