Nya rön från SNAC-K – Hur påverkade den första vågen av covid-19-pandemin äldre svenskars hälsa och liv?
I och med att pandemin fortsätter läggs allt större vikt vid de indirekta, negativa effekterna (dvs. indirekta skador) av pandemin och dess relaterade restriktioner. Sverige intog en relativt mild hållning för att dämpa pandemin under våren 2020, förlitade sig på frivillig efterlevnad av rekommendationer och uppmuntrade äldre att stanna hemma, undvika sociala sammankomster och kollektivtrafik och att vara fysiskt aktiva utomhus på ett säkert sätt.
Forskningen vid professor Laura Fratiglionis team vid Aging Research Center (ARC), syftade till att utforska olika dimensioner av de indirekta skadorna kopplade till covid-19 under det första epidemiutbrottet, samt den sociodemografiska profilen för dem som är mest mottagliga för dessa skador.
Cirka 1 340 äldre vuxna som deltar i den svenska nationella studien om åldrande och vård på Kungsholmen (SNAC-K: https://www.snac-k.se/) bjöds in att delta i en ad hoc-telefonundersökning som administrerades av utbildad SNAC-K-personal under maj-juni 2020. De 1 231 (91 %) deltagarna som svarade hade en medelålder på 78 år; 64,3% var kvinnor, 50,2% rapporterade att de bodde ensamma; 9 rapporterade att de hade testat positivt för covid-19; och upp till 35% hade misstänkt covid-19 baserat på självrapporterade symtom. Flera resultat av indirekta skador undersöktes individuellt, samt grupperades i tre huvuddimensioner: psykiskt lidande, minskade fysiska och sociala aktiviteter samt minskat utnyttjande av vårdtjänster. Här är de viktigaste resultaten:
- Hälften av deltagarna rapporterade att de upplevde psykiskt lidande, oftast känslor av ensamhet.
- Omkring en tredjedel rapporterade minskningar av lätt eller kraftig fysisk aktivitet.
- Upp till var femte riskerade social isolering.
- En av tio deltagare avstod från att söka vård för problem som de normalt skulle ha sökt vård för.
- Över tre fjärdedelar påverkades i minst en av de tre måtten på indirekta skador.
- Kvinnor hade en ökad risk att drabbas av dessa negativa konsekvenser.
Flera positiva aspekter är också värda att lyfta fram:
- Deltagarna var välinformerade om pandemin och följde Folkhälsomyndighetens rekommendationer, där över tre fjärdedelar rapporterade om självisolering.
- Deltagarna begränsade sin kontakt med hälso- och sjukvården, men när de bad om vård fick de flesta det i tid och på ett tillfredsställande sätt.
- De flesta deltagarna ökade sin användning av alternativa former av kommunikation (dvs. telefon och video) som svar på en minskning av fysisk kommunikation.
– Covid-19-relaterade restriktioner är utan tvekan nödvändiga för att böja kurvan för sjukdomsincidens och dödlighet, men dessa kräver också en kontinuerlig flerdimensionell övervakning av dem som är mest mottagliga för att drabbas av sina indirekta skador, säger docent Amaia Calderón-Larrañaga som är koordinator för denna studie.
– Ensamhet och social isolering har dykt upp som viktiga folkhälsofrågor de senaste åren och vi ser att de här fenomenen kan förvärras ytterligare under pandemin. Det är viktigt att identifiera de som har störst risk och rikta insatser mot dem, säger Giorgi Beridze som är studiens första författare.