Publicerad: 2021-03-05 10:59 | Uppdaterad: 2021-03-08 16:02

Pågående studie testar covid-19-vaccin på patienter med nedsatt immunförsvar

Person med munskydd blir vaccinerad i armen
Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet undersöker i en ny studie effekten och säkerheten av covid-19-vaccin hos patienter med nedsatt immunförsvar, som kan bli svårt sjuka om de drabbas av covid-19. Den 23 februari vaccinerades den första patienten i studien med ett mRNA-vaccin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet har hittills beviljats två anslag om totalt tio miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Den kliniska studien är en gemensam satsning mellan olika verksamheter på Karolinska Universitetssjukhuset, och forskargrupper vid Karolinska Institutet och SciLifeLab. Patienter med nedsatt immunförsvar får ett mRNA-vaccin mot covid-19, varefter vaccinsvaret kommer att studeras och eventuella biverkningar följas upp. Dessutom kommer detaljerade analyser av olika delar av immunförsvaret att göras i blod-, saliv- och avföringsprover.

Mycket begränsat studerade

Soo Aleman står framför infektionsklinikens entré i Huddinge.
Soo Aleman. Foto: Erik Flyg

Patienter med nedsatt immunförsvar är i många fall mycket känsliga för covid-19-sjukdom och dödligheten är högre i denna grupp.

– Effekt och säkerhet efter covid-19-vaccination är dåligt studerade hos dessa patienter, och det är därför mycket angeläget att vi skaffar oss mer kunskap, kommenterar Soo Aleman, överläkare och sektionschef på Medicinsk enhet Infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet som är koordinerande prövare för hela studien.

Ett vaccin ska stimulera immunförsvaret till att bygga upp ett försvar mot mikroorganismer som bakterier eller virus, men om immunförsvaret är nedsatt är det inte säkert att ett fullgott skydd kan bildas. Det finns många patientkategorier som idag lever med nedsatt immunförsvar.

Evidensbaserad information

Porträtt av Hans-Gustaf Ljunggren.
Hans-Gustaf Ljunggren. Foto: Ulf Sirborn

Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Centrum för infektionsmedicin, institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet förestår den organisation som tar emot alla prover och bidrar till analyser.

– Kunskap om vaccinsvar är viktigt i denna grupp, då sjukvården måste kunna ge evidensbaserad information kring vaccineffekter under rådande pandemi. Det är också viktigt att skapa ny kunskap kring förutsättningar för att kunna bygga upp ett skyddande immunsvar efter vaccinering mot covid-19, säger Hans-Gustaf Ljunggren.

Margaret Sällberg Chen. Photo: Erik Cronber
Margaret Sällberg Chen. Foto: Erik Cronberg

Margaret Sällberg Chen, professor vid institutionen för odontologi på Karolinska Institutet, håller i ett av flera delprojekt inom studien. Hennes forskargrupp har precis avslutat en studie om salivimmunitet, där de tillsammans med KTH etablerat en ny mycket känslig metod för att mäta antikroppar i saliv. Metoden ska nu användas till den nya studien där forskarna ska följa antikroppssvar i saliv hos vaccinerade riskgrupper och friska kontrollpersoner.

KAW-anslag

Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten. Projektet har hittills beviljats två anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) via SciLifeLab. Fem miljoner kronor har beviljats till Soo Aleman som huvudsökande som delfinansiering till den kliniska prövningen. Ytterligare 5 miljoner kronor har tilldelats professor Karin Loré, expert inom vaccinationsimmunologi som studerat mRNA-vaccin i flera år och varit med och testat nya covid-19-vaccin vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och Stephan Mielke, chef för allogen stamcellstransplantation och cellterapi (CAST) vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet för den delstudie som bedrivs på CAST.

Karin Loré. Foto: Ulf Sirborn

– Det finns ännu mycket lite kunskap kring hur individer med till exempel avsaknad av eller mycket få antal B-celler svarar på covid-19-vaccinering och huruvida en modifierad vaccinationsstrategi kan behövas för att uppnå fullgott skydd. Vi planerar att göra ingående analyser av kvaliteten och hållbarheten av vaccinsvaret hos denna patientgrupp jämfört med friska kontroller. Ett sådant här projekt skulle inte vara möjligt utan ett nära samarbete mellan kliniker och forskare med olika expertis, säger Karin Loré.

Ekonomiskt bidrag har också erhållits från patientföreningarna Blodcancerförbundet och Primär Immunbrist Organisationen (PIO). Även andra forskningsanslag används för att studien ska kunna genomföras.

Denna nyhetsartikel är delvis baserad på ett pressmeddelande från Karolinska Universitetssjukhuset, med tillägg av ny information.

Deltagande huvudforskare vid Karolinska Institutet


Huvudprövare på Karolinska Universitetssjukhuset:
Soo Aleman, institutionen för medicin, Huddinge
Peter Bergman, institutionen för laboratoriemedicin
Piotr Nowak, institutionen för medicin/institutionen för laboratoriemedicin, Huddinge
Gunnar Söderdahl, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Stephan Mielke, institutionen för laboratoriemedicin
Lotta Hansson, institutionen för onkologi-patologi

Centrum för infektionsmedicin, institutionen för medicin, Huddinge:
Hans-Gustaf Ljunggren
Marcus Buggert

Institutionen för medicin, Solna:
Karin Loré

Institutionen för odontologi:
Margaret Sällberg Chen